Atuagagdliutit - 28.10.1965, Qupperneq 29

»Kardlut tungujortungortarput
nåtdlo nungujartulerdlutik -«
nåpåussuaK kolera Alexanderssuvdle nalånit ilisimaneKartoK
nungusaruminaitsorujugssuaK — Asiame nutåmik nåpålane-
KartoK
Geneve (RB-special)
Kardlut tungujortungortarput,
kinaK suerukiartordlune, issit ilor-
partarput, nåt nungujartortarput
avatitdlo noKardlutik euikiar-
tortarput sdrdlo ingnermik kuku-
tarneuartut — nåpåussuaK amilår-
nartoK taima malungniutarpoK,
palasit perdlorKussinerånit tordlu-
lavfigineKartutut sapitsunik toKut-
sissartoK.
agdlautigissaK fauna Alexamderssup
nalånit pivoK indiamilo mapassuliame
u j araussume mavssårinøKarsimavdlu-
ne. tåssalo inuit någdliussuisa amilår-
namerpåt ilåta sujugdlermérsumik
agdlautigineKarnera — kolerap.
ukiut 2000 kingusingnerussukut —
1857-ime — tyskip ilisimatup Wilhelm
Griesingerip, ilisimatutut sujugdler-
påmik kolera agdlautigisimavå. oKau-
sertamigut itsarssuarnitsamut åssi-
nguvdluinartuvoK sulilo atornøKarsi-
nauvdlune.
nåpautip najugavigssua — tåssa u-
nlngaorfigiugå — tåssauvoK Indiame
Ganges-ip akua, tamåne isugutangne-
rujugssuaK inuitdlo øKimavatdlåme-
rat pissutigalugit ajungmerpåmik tu-
ngavigssaKalersimangmat axaj arcui-
me inalugkanilo aserutorujugssuar-
nertigut.
kolera nåpautit „tåkutuartut“ ila-
gåt nunguneKarsinaugunångitsoK. nu-
ngusarneKarnigsså silarssuarmiut per-
Kingnigssåkut peKatigigfiåne WHO-p
pilerssårutåne ingmikortut aulaja-
ngersimassut ilagåt. sulineK tamaviå-
runeKarpoK kingunere kigdlilerniar-
dlugit ndpålaneritdlo pilersut akiorni-
ardlugit. sapåtip akunerinilo kingug-
dliunerussune nåpalaneKdlersimavoK
Afghanistanime, Persiavdlo nunatai-
ne kangigdlerne sisamane, Bahreini-
me Uzbekistanimilo Sovjetunionime.
suleKatigingnermut autdlarniut
kolerap oxalugtuarissaunera ukiut
ingmikortoKarfinut pingasunut avgor-
nøKarsinauvoK:
1. 1800-ikut tikitdlugit kolera Asiami-
naK nåpautaussarpoK Indiåinanga-
jangme.
2. 1817-ime napålane« såkortorujug-
ssuax Indiap kigdløKarfinit agpakåu-
Pok siaruautdlunilo Asiap, Europap,
Amerikap Afrikavdlo ilåinut.
3. 1923-p kingoma kolera uteriarpox
autdlåvitorKaminut, tåssanilunit sia-
ruarsimavatdlåruingnaersorineKarpoK.
angnertunik nåpålanøKarsimångilaK,
tåisånglkåine kigdlilingmik nåparto-
Karnerit 1939-me Persiame 1947-milo
Ægyptenime
1800-ikune Europame USA-milo ar-
finileriardlune såkortumik nåpålane-
KartarpoK imalo ersiortitsitigalune
nålagauvfit sujugdlerpåmik perKing-
nigssamut tungassutigut suløKatiging-
nerat autdlarnersitdlugo
silarssuarme inuiait tamalåt per-
Kingnigssamut tungassutigut atautsi-
mérssuarnerat sujugdløK 1851-ime
Parisime pivoK kingunøKardlunilo
perKingnigssamut tungassutigut isu-
maKatigissutip sujugdliup akuerssi-
ssutigineKarneranik. kingusingneru-
ssukutdle isumaKatigissutit avdlatut
sujunertarå kolera nåpåussuitdlo av-
dlat tunitdlangnartut kigaitdlagtiniar-
dlugit.
kolera sule tåssaujuarpoK nåpautit
ilåt silarssuarme perKingnigssåkut
kåtuvfiup matussissarnigssamik aula-
jangersagartainit akuliuvfigineKartar-
en virkelig
stimulans
eq|\| ESCAFÉ
nungusarncKarpoK,
sarKumerKigdlunile
kolerap bakteriå, Kommabacille-
mik taineKartartoK 1884-ime tyskit i-
lisimatuata Robert Koch-ip navsså-
ringmagule aitsåt sujugdlerpåmik nå-
paut akiorniameKarsinångorpoK, tai-
maisivdlunilo ilåtigut kaputigssamik
akiussutigssaliornigssaK angmåune-
Kardlune. USA-me 1800-ikut nåleme-
råne nåpaut nungutineKarpoK sor-
ssungnerssuvdlo sujugdliup kingune-
rissånik 1923-me nåpålanerup kingor-
na Europame atornøKarsimanane.
agdlåme autdlåviane nåpartartut i-
kileriarsimåput. Gangesip akuane u-
kiune 1945-mit 1949-mut avguaKati-
gigsitdlugit ukiumut koleramik toxu-
ssut 164.000-iuput. 1960-ime kisitsisit
tåuko 11.000-inut ikileriarsimåput.
sunauvfale pakatsissutigssaKartoK.
kolerap åssingajå pilersineKartoK El-
tor Komma-bacillemik tainøKartartu-
mit, ukiunilo untritiligpagssuame In-
donesiame Celebesinarme atornexar-
simassoK, nunavingmut siaruåupoK
nunarpagssuarnnutdlo nagdliutdlune
kolerap nungutaorérfigissainut 1961-
ime nåpautip nimavingmut ångunera-
ta kingorna ukiut sisamat Kångiung-
mata El-tor kolera siaruåupoK Syd-
koreamut, nunamutdlo måkununga:
Japan, Formosa, Ilongkong, Macao,
Philippinerne, Thailand, Burma, Pa-
kistan, Indien åma Nepal, månalo na-
lunaerutigineKarpoK nåpålanerssua-
■KartoK Afghanistanime, Persiame,
Bahreinime Sovjetimilo.
El-tor Kommabasillen 1905-ime nav-
ssårineKarpox matussauvfingme El-
tor-ime imap augpalårtup kigdlinga-
ne. toitussut sujugdlit ibsimaneKartut
tåssåuput ilerfiartut ilait Meccamisi-
massut. xagdlikut malungnauteKångi-
kaluarput koleramik toKussuteKarsi-
manerat, kisiåne timaisa misigssome-
iKarnerisigut navssårinøKarput Kom-
.mabacillet, kolerabacilletordlumaK
periauseKartut, imaKardlutigdlo Hae-
molysin-imik — tåssa itoKunartoK aup
akuinik augpalugtunik toKutsissartoK.
Kolera El-tor kolerap ilagigå aula-
jangivfigineKarpoK silarssuarme per-
iKingnigssåkut kåtuvfiup 1962-ime a-
tautsiminerane, nåpautitut ingmikor-
tutut pineKarane. ilisimatussutsikut
misigssuisitsinermit nalunaerume au-
la jangiuneKarpoK El-tor kolera kole-
rap ilagissarinarå.
toKussut ikigtut
koleramik nåpålanek pilertortu-
mik unigtineKåsagpat nåpautip er-
ngerdlune påsineKarnera, åmalo så-
kortumik nakorsarniarneKarnera
pissutaussugssåuput.
tamatumunga peKatigititdlugo si-
larssuarmiut perKingnigssamut kå-
tuvfiata najugå GenevemitoK kalerri-
neKartugssauvoK taimalo nunat avdlat
nåpåumut tungassumik ilisimatine-
Karsinauvdlutik nunamingnutdlo sia-
ruarniamigssåta akiorneKamigsså pi-
arérsåsavdlugo.
1961-ip kingorna SiLarssuarmiut per-
Kingnigssamut tungassutigut kåtuv-
fiata nunat nåpålanermit ericugaussut
ikiorniartarsimavai. nakorsautit mo-
derneussut atordlugit kolerap toKorau-
taunigsså sujomatigutut navianarpat-
dlårungnaersimavoK. nautsorssutigi-
neKarpoK toKiissutaussarnera tyfusip
toKiissutaussarneratut InartoK — tå-
ssa 3% migssiliordlugo.
Silarssuarmiut perKingnigssamut
tungassutigut kåtuvfiata nåpaut sia-
ruatsailiniardlugo ilioriusisa ilagåt a-
kiussutigssanik uningatitsiviup piler-
smeKarnera tåssångånit kaputigssat
pilertortumik nunanut årdlerinartor-
siortunut nagsiuneKarsmauvdlutik.
Calcuttame kolerap bakteriainik mi-
sigssuivfik pilersineKarsimavoK atua-
gardlo naKiterneKarsimavdlune ima-
KartoK kolerap Kanox ilivdlune påsi-
neKarnigssånik, nakorsarneKarnigsså-
nik nåkutigineKarnigssånigdlo, tåssa-
nilo periautsit moderneunerpåt tamar-
mik agdlautigineKarsimåput.
misigssuinigssamik pilerssårusiaic
angnertoK pilersinexarsimavoK kole-
rap nakorsarneKartarneranut periaut-
sit atorneKartartut pitsaunerulersini-
ardlugit, navssårissatdlo nutaunerpåt
erninaK ingerdlaterKigsinaujumavdlu-
git kåtuvfiup aulajangersimassumik
akugtussusilingmik naKitertitarpå ko-
lera pivdlugo ingmikut atuagagssiax
KuleKUtaKartoK „Cholera Informa-
tion“.
ilioriautsitigut tamåkununa Silar-
ssuarmiut perKingnigssamut tunga-
ssutigut kåtuvfiata nautsorssutigå
El-tor kolerap siaruarKigsinaunigsså
akornusersinaujumårdlugo, kisiåne
nåpautip unigtineKarnigssånut tu-
ngavigssat pingårnerit tåssåuput ipér-
sårniarnermut tungassut — pingårtu-
mik erKaivit nunap iluatigortut imer-
dlo sukulOKångitsoK.
god KAFFE
gennem
generationer
CHRISTGAU
ukiorparu-
jugssuame
kavfimik
pitsaussui-
narmik
niorKuteKar-
tarsimavugut!

SPAR
• -m-
. ■
'Wrn

arbejde
Ellm
'''■ 3 5 ...

(i lims!
' >'?*t spil i
penge
V
% ■

: ■ '
SIPÅKIT
pivfigssaK,
suliagssaK
aningau-
ssatdlo
HEMPELlp pujortulerårssuarnut Kalipautigssid — KalipaufigssiaK nutårdlulnaK pujorfulérarssuang-
nuf Kalipautigssat — iluanut avatånutdlo imap kigdlingata Kulånui.
HEMPELip pujortulerårssuarnut KalipautigssIS paniassuvoK tarnukuminardlune, kussanartumik
KivdlerneKardlune, piunerioKalune, aungnerfoKalune — taimaitumigdlo ilevKårnartorujugssuv-
dlune. tuninexartarpox 1, 5 åma 10 literingordlugo påriugauvdlune uko xalipautigalugit, Kaxor-
toK, imungassoK, xasserfox, tungujortoK, tungujortoK-KaxortoK, xorsuk, augpalugtox, tarrajug-
foK, xernertoK.
piniaruk Hempellp pujortulerårssuarnut Kalipautigssid tugdliane pujortulérxat xalipangnialerugko
HEMPEL'S KUTTERMALING — den helt nye alkydmaling, De skal male Deres kutter med — bå-
de indenbords og udenbords over vandlinien.
HEMPEL'S KUTTERMALING tørrer hurtigt, er let at stryge med, har en smuk glans, stor hold-
barhed, strækker langt — og er derfor uhyre økonomisk.
Leveres i 1, 5 og 10 liter emballage i kulørerne hvid, creme, grå, blå, blåhvid, grøn, rød, teak,
sort.
Forlang HEMPEL'S KUTTERMALING næste gang Deres båd skal males.
Hempel-ip umiarssuarnut Kalipautigssiai imame åtartoKaut
29