Atuagagdliutit - 13.10.1966, Blaðsíða 2

atuarfeKarnerme inatsisitårtmata
(agdl.: Andreas Poulsen).
ukiut kalåtdlit nunarputdlo pivdlu-
ta nutarterivfiussut aitsåt autdlarte-
rugtorput. ukiunilo tåukunanerpiaK
suliagssat inunermut pingåruteKar-
dluinartut nåmagsiniagkat pilerssåru-
siatdlo amerdlangårmata tupingnar-
patdlångitsumik kukuneKartarsima-
vok agdlåt ilåne imailiatdlåinagagssa-
mik åi'KingneKarsinåungitsunik. pi-
ssortarssuit kisimik ånrigssussiniar-
tarnere inuiangne naicisimaneKångit-
sune ilerKuliuneitarångamik kukune-
rit pakatsinartut pissåinarput.
imåiniåsagaluaramime: kikut tamai-
sa OKauseKarterKårdlugit isumat åssi-
glngitsut sarKumersut aulajanginiar-
nerme tunga vigssarsi vfigerKåmiar-
dlugit aulajangissardlune. nålagker-
suissutut suliagdlit isumait kisimik
tungavigssåungitdlat, tåukua ilane
ilorraup tungeringisånut isumaicati-
gigsinaungmata; inuxnaitdle isumaisa
pitsaussortait nipagterKårtariaicarput
tungavilersuinermilo tusåniartariaKar-
tåsagaluarput, taimailivdlune inuiang-
nut nåmaginarnerussumik aulajangi-
ssarnerit soruname pissåsangmata. pa-
katsinartussarpoK pissortat kisimik
åmalo tuaviupilugpatdlårtumik inuiait
kalåtdlit pivdluta nunavtalo nålagker-
sorneKarnera pivdlugo aulajangissåi-
narångata, pakatsinardluinarpos „su-
me inungorsimaneK" pivdlugo inatsi-
siliornerup inernera. inatsisinut atar-
Kinartunut atarKissariaKartunutdlo
nikanarsautaussutut „sume inungorsi-
manermik" inatsit misigitsornikut pi-
lersineKarsimavoK. pissutålo tåssa:
tuaviussauvatdlårsimagame. inatsit
avdla tåssa pinerdlugtorsiornerme pi-
nerdluteKarsimassut OKipatdlåmik pi-
neKartarnerat. agdlåt pinerdluteKarsi-
massut ilaisa sujunigssåt pinerdlute-
Karsimånglkatdlartut ilaisa sujunig-
ssånit iluanåmarnerulersimavdlunilo
OKilisagaunerulersimangmat inutig-
ssarsiuteKalernigssap tungåtigut.
inuiagtut sujuarsagagssatut åritig-
ssussivfigineKarnivta ukiuine atutune
inatsisiliorfigissaunivtigut tuaviupi-
lugfigineKarnatalo misiliutinik (misili-
gautinik) inatsisiliorfigineKarnavér-
sårniarta. taimame pinenarångavta it-
saK israelikune kungip Salomonip to-
Kunerata kingornagut inuiait tåuko
pineKarneråtut: „iperåutamik" „sukor-
piuninigdlunit" pitdlarneKartut iki-
mingnik Kasilisitsinerisa mamituler-
nerisa uminåve uvagutaoK misigingit-
sortånginavtigik.
sujuline autdlarnautigissåka ilångu-
påka atuarfeKarnermut inatsisigssaK
OKauseKarfiginiaravko isumavnut er-
sserKigsautaussutut. atuarfeKarner-
mutdlo inatsisigssaK taima pingårtigi-
ssok inatsisingortitaorKUvdlugo „sume
inungorsimanerup" inatsisåtut pakat-
sinartigingitsoK, inatsit tuaviussaupi-
lugpalungitsoK, kikutdlo tamarmik
OKauseKarfigerérsimassåtut kis ame
imana tamarmik iluarissånik, nauk
ussateKaraluartOK: „tamarmik iluari-
ssånik iliorneK ajornanissoK", sujunig-
ssamilo pivdluautigissagssamik nuå-
nårutigssamigdlo tamatumuna inatsi-
sitårsinaorKuvdluta.
atuarfeKarnerme inatsisigssaK suju-
nersusiorneKarneratut taimaiginartit-
dlugo inatsisingortitaussariaKångilaK.
inatsisime pigiligagssavut tamarmik
sujuline taigugkavtut ukiut inuvfigi-
ssavut maligtaralugit tåukualo nipå-
tut inatsisingortitaussariaKarmata de-
mokrati maligdlugo suliausimassut.
såt kigsautigigika:
1. inatsisigssame atualerKårnermit
klassit sujugdliånit åipånut danskit
OKausé atordlugit atuarfingme okuu-
seKarnigssaK erKuniarneKarpoK. Kuja-
naK, taimatut inatsisitigut mérKavti-
nut perorsainerme periusigssamik nu-
tåmik atuarfivut sulisinautitaulisag-
pata. kisiåne tåssane una ilånguti-
ngitsortariaKångilaK: taimailiorfigine-
Kåsavdlutik p isinaorérsut, sordlo:
angerdlarsimavfingme børnehavimi-
lunit, b ørnehav eklassimilunit piarér-
sagaorérsimagpata aitsåt.
2. taima piarérsagaorérsimångitsut
tamarmik angajorKåt nipåt ilårsinar-
palugtoK nuånårtoringninarpalugtor-
dlo ajugautinarnago klassimut kalåt-
dlisut OKalugfiussumut, taimåilordle
sapåtip akuneranut måna danskisor-
figssarititaussunit amerdlanerussunik
fagimut danskisorfiussumut periar-
figssaKartitaussalernigssåt, sordlo:
ukioK sujugdleK limit 8—10 sap. aku-
neranut, tåssa 1. a. klassime. tåukuame
pissutigssaKångingmat Kavdlunåtui-
naK OKalugfiussume klassilerneKåsav-
dlutik; agdlåme kukuneruvdluinarmat
mérKamutdlo kukussineruvdluinarmat
OKautsit alorsinåungitdluinagai atua-
lerKårnerane kisisa OKauseritisavdlu-
git.
måna misilineruvoK angajoriiåt ape-
rissardlugit: méntatik KanoK autdlar-
terKunerait, danskisuinaK OKalugfiu-
ssume ukiune mardlungne kalåtdlisor-
nertaKångitsume atuartitaorKårnigsså-
nik, imalunit kalåtdlisut OKalugfiussu-
me danskimigdle faginanarfiussune
atuartitaorKårtarnigssånik aperissar-
dlugit. taima pineKartut angajorKår-
pagssuit påsinarpoK nudnårtoring-
ningnerinavingmik pissuteKardlutik
mérKatik OKautsinut takornartariv-
d.luinagåinut danskisuinaK OKalugfiu-
ssumut værsgorait. mérKat taimatut
atuartineKartugssat angerdlarsimav-
fingmingne, børnehavime børnehave-
klassimilunit danskisuinaK OKalugfigi-
neKarnigssamut piarérsalågaorKångi-
vigkaluartut. angajorKåt taimatut au-
la j angersut asigssuiniutåinåungitsu-
mik Kåumaissakineråsagåine asule
OKalungnerungilaK, tåssa atualerKår-
tumut onautsit atugaussugssat (atuar-
fiup OKausé) ima pingåruteKartiging-
mata: méruap sujunigssånut tamar-
mut suniuteKåsavdlutik. åmalo OKaut-
sit mernap påsisinaussai atorsinau-
ssailo kisimik atualerKårnerme ator-
n eKartugssaugaluarmata.
3. danskisuinaK OKalugfiussume ka-
låtdlit OKausinutaoK fageKartariaxara-
luarpoK OKaloKatigingnermut atorta-
gagssamik OKautsit eruortumik ine-
riartortitaorKuvdlugit, tåssa kalåtdli-
sutaoK OKalugsinauneK erKortumik
OKaloKatigingnikut ineriartortitaussa-
riaKaraluarmat. atuagkåme atordlugit
kalåtdlit oKausinik atuisinaussut ilar-
pagssuinut klassine tåukunane iliniar-
sinaugaluarnerup ånainera „pigdliu-
tåusavdlune“ nåmaréKingmat. utarKi-
sineKarfigdle någpat tåssa 3. klassime
kalåtdlisut atuagkat atordlugit atuar-
nermik agdlangnermigdlo aitsåt fage-
Kalersugssautitaungmata.
inuvunga tungavigssarseriardlunga
pisimassuvingnik erssersitsissartoK.
nauk inuit ilåinut erssersitsineK åner-
narsinaugaluarångatdlunit. ilumor-
torme imåipoK: kalåleKativta ilångui-
sa inungutsivtine OKautsivut nikanar-
tipait. mérKat kalåliarKat OKautsivti-
11
nik atuisinaugaluartut kalåtdlisut
oKalungnavérsårtOKartåinarput (måne
Nungme agdlåt amerdlavatdlårtunik),
kalåtdlisutdlo oKaloKatiginiaraluar-
dlugit nauk paitsungivigkaluardlutik
akiumassaKångitdlatdlunit. ilaisalo
méraKatitik inuiaKatitik Kavdlunåtut
påsisinåungikångata ingmingnit nika-
narnerussutut agdlåt issiginiartarait
periausisigut utorKauvdlune påsinar-
tarpoK. tamåssaunerpoK ukiuvta su-
jumukarfiusagunik taima periausiler-
sorneic erKortutut oKautigineKarsinau-
ssut ilagssåtut tamåna isassoK???
avdlauvoK kalåliarKat pissuteKar-
dlutik Danmarkiminermingne kalåt-
dlisut OKalugsinaunerisa kinguariar-
tornerat puiorsinauneratdlo kisiåne
Kalåtdlit-nunåne atuarfit sugaluar-
tutdlunit kalåtdlisut inungutsime
OKautsit erKortumik ineriartortitau-
nigssait periarfigssaKartituåinagagssa-
rigaluarpåt, sordlo åma 1.—2. klassi-
me danskisut OKalugfiussume kalåt-
dlit OKausisa erKortumik OKaluinarni-
kut ineriartortitaunigssait atuisinau-
ssutdlo pissutigalugit ånaissaKarsi-
nauneratdlo ukiune tåukunane, tåssa
atualerKårnerup ukiuine erdlingnaKi-
ssune pinavérsårtiniardlugo fageKar-
titaunigssaK s utut avdlatutdle pingår-
titagssaugaluarpoK. uvangalo tungiv-
nit pingårtitaugaluarpoK. Kanordle
ilivdlune?
tåssa atuagkat atornagit OKaluinar-
nikutdlo OKaloKatigigtarnikut erKor-
tumik OKautigingningniarnikut OKau-
seKatigiliortarnikutdlo kalåtdlisorfiu-
ssumik fageKartitsinikut, tamånalo
inatsisitigut igdlersugaussumik periar-
f igssineKarniardle!
4. klassime sujugdlerme 1. a-me
danskisut fagime atuagkat atordlugit-
dlunit atuarnermik iliniåsagaluarpata
agdlangnermik pinagit danskisorti-
taussalerniardlit. klassitdle pingajuå-
vut utarKisineKartumik Kavdlunåtut
agdlangnermik aitsåt iliniartineKar-
niardlit; pissutigåralo bogstavinilc ka-
låtdlisuinaK atortunik Kavdlunåtui-
nardlo atorsinaussunik sungiusar-
dluarKårtariaKarmata, sordlo d, c, g,
h il. il. taimalo åma kalåtdlisut ag-
dlangnerme iliniagaussume bogstavit
atortut ilaisa artornåssusé Kavdlunå-
tornermilo atorsinåungissusé ingmi-
kortineKarniåsangmata, sordlo (dl, gg,
rr, ts, k, t, ng). tamåko pissutigalu-
git klassit sujugdliåne åipånilo kalåt-
dlisut agdlangnerme sungiusagagssat
OKitsuinåungingmata, KavdlunåtutaoK
agdlangniarnermik ilaneKartarnere
mérKanut Kavsérpagssuarnut artorssi-
nertut nalorssitsårinertutdlunit måna
itarasugigavkit, nangmineK uvanga
påsissåka pissutigalugit ilorraup tu-
ngeringisånutaoK suniuteKarnerdlug-
tarasugigavkit; uvangame åma ukiune
28-ne kalåtdlisut agdlangnermik (dan-
skisutdlo agdlangnermik tamatigor-
dluinåungikaluartumik) iliniartitsissu-
tut påsissåka tungavigåka.
5. inusugtut atuarfinisaoK sordlo
realskolime oKautsitigut piumassari-
ssat ajungitsut naugdle angnertuvat-
dlårsorinarsinaugaluartut pissutigalu-
git manamut inatsisigssame sujuner-
sut sordlo tuluit OKausé eruarsautiga-
Ingit aitsåt 8. klassime sungiusagau-
kussanartunik pugdlit
Pebermyntemints
i fikse poser
ssalernigssåt kingusigpatdlåtut issigå-
ra. aulajangiutariaitarpoK mérKat
atuarfiåne sordlo 6. klassime tuluit
OKausisa iliniarKautigssatigut atuar-
fingmut erKuneKarnigssait tamatuma-
lo inatsisitigut igdlersugaussumik atu-
lersineKarnigsså pissariaKalerpoK real-
skolime OKautsit piumassaussut ang-
nertussusiat pissutigalugo.
atuartortavut -tortagssavutdlo pi-
koringnersiugåinait realskolimut iser-
tarput -tåsavdlutigdlo. tamåna piv-
dlugo mérKat atuarfiata faginik av-
dlanik realskolime nangitagssanik su-
ngiusagaussarnerat migdlisingångika-
luardlugo takornartat OKausisa tu-
ngaisigutaoK surigiusarfiusinaussunik
emussivfiginigssait fageKarfiulernig-
ssardlo uvdlume piumassarissat pi-
ngårnerpåt ilagssarissariaKarpåt.
6. børnehavimisimanerup danskit
OKausinut iliniarfiusavdlune iluating-
nauteKarnerat arajutsisimångilarå-
taoK. 1950 sujorKutdlugule Nanorta-
lingme Red Bamep børnehaviane uv-
dlut atuarfiussut atunerine Kavdlunå-
tut OKalugfigineKardlutik mérKat pi-
nguartitauvdlutigdlo paorKissaussar-
nerisa KanoK danskisut ilikarnigssa-
mut iluaKutautigissusiat atualerKår-
nigssamutdlo piarérsautauvdluartigi-
ssusiat påserérsimavarput. malungna-
vigtarmåme mérKat børnehavimérér-
simassut taimåitusimångitsunit tama-
tigut atualerKårnerme atuarfiup piu-
massarissainut atuartitsinermilo fagi-
tigut åssigingitsutigut pingårtumigdlo
danskisornerme malingnauvdluarne-
russardlutigdlo pisinaunerussarnerat.
taimåitumik måna nunavtine børne-
havitut atorneKartut ingerdlatsinerat
taima iluatingnauteKartigissoK piumi-
naraluaKaoK avdlatut åntigssussauli-
sagaluarpat, tåssa atualersugssanu-
taoK sagdliutitsissaleraluarpat. imåi-
Pok: månatut méråncat mikivatdlår-
tut pårissagssatut tigussaussarnere
tunugdlingutisinaugpagit atualernig-
ssamutdlo piarérsartariaKartut piarér-
sartariaKardluinartutdlo sagdliutita-
lerdlugit tamåna atualersugssanut ag-
sut iluaKutausagaluarpoK.
erKumipoK atuarfeKarnerme inatsi-
sigssanik sujunersusiortut atualerKår-
tugssat børnehaveklassimérKårtitau-
ssarnigssåt taitsiåinarsimangmåssuk.
uvfa måna piumassarisimåsagåt: pi-
ngitsornatik atuarfeKarfingne angner-
tunerussunltut tamarmik atualerKår-
tugssamautait ukioK atualerfigssartik
sujorKutdlugo børnehavime børneha-
veklassimilunit piarérsagaoncårtaler-
nigssåt inatsisitigut piumassarineKåsa-
ssok, tåssa kikut tamarmik mérartait
atualerKåmermingne KavdlunåtuinaK
OKalugfiussumut taima piarérsagaor-
itårnikut aitsåt angmåuneKarsinaung-
mata malingnausineKalersinauvdlutig-
dlo.
mana danskit OKausé ima nålagau-
tigait: tåukuninga atuisinaussut kisi-
mik klassinut Kutdliunerussunut atu-
arnerup autdlarterKårneranitdle iner-
neranut iliniartungomermutdlo Kagfa-
riarfigssanut nugtarsinautitåuput.
danskisutdlo pisinaorlngitsut atualer-
Kårnermingnitdle amerdlanerpåt Kag-
fagkiartorfigssaKéngitdlat iliniartu-
ngorsinaunermutdlo avKutigssat ma-
lingnauvfigisinåungilait. danskisut pi-
sinaorérsunile méragdlit børnehavine
børnehaveklassinilunit atualerKårnig-
ssamut sungiusautaussumik pingåKi-
ssumik danskisut OKautsit iliniarKau-
tigssånut tungavilersutigssanik pig-
ssarsiornigssamut pissariaKångitdlat.
angajorKåme taimåitut OKitsorsiorner-
péuput atuartutigssamik sujunigssåt
ima tutsuviginartigingmat: Kagfag-
kiartornigssamut avKut autdlarter-
Kårnermingnitdle tigumerértarmå-
ssuk.
avdlatdle tamarmik mérKaming-
nut danskisornermik pisinautitseri-
ngitsut såkortunerpåmik piumassari-
ssariaKarpåt: atualersugssautimingnut
danskisut piarérsalårfiusinaussunik
inatsisitigut igdlersugaussunik piår-
nerpåmik årKigssussissoKarnigsså pi-
lersitsissoKarnigssålo. agdlåtdlo piu-
massarissariaKarpoK: mérKat atualer-
sugssat ukioK atause k Danmarkime
ilaKutaringne inigssineKarKåratdlar-
tarnigssåt landsrådip tapivfigissånik
danskit OKausinut sungiusartitdlugit
atualerKårnigssamingne atuarfingme
danskit OKausé atordlugit atuartine-
Kartunut malingnausinaussalerKuv-
dlugit.
méraK OKautsiminik atualerKårner-
mine atuartitåusaoK, imalunit OKaut-
sinik avdlanik atualerKårnermine
atuarfingme OKausiutitaussunik ima
pisinautigisaoK: malingnauvfigisi-
nauvdlugit Kagfagkiartornerminilo a-
kornutigisanagit. taimåitumik atuarfe-
Karnerme inatsisigssame maligdlugo
1.—2. klassime danskisuinaK OKause-
Karfiussume atuartitåusagune taimalo
pisinåusagune — p isinaorérsimångi-
kune — sujorKutsissumik danskisut
OKautsit piarérsartarfiåne piarérsari-
gaussariaKarpoK. tamatuma pingåssu-
sia inatsisigssaK pivdlugo udvalgit
måna misigssuissussut ersserKingner-
påmik takussariaKarpåt unigfigalugu-
lo KanoK iliuseKarfigissariaKarpåt.
Nungme, september, 1966,
Andreas Poulsen.
Dejligt dame-cardigansæt. I lambswool
med rund halsudskæring. Føres i mange
smukke farver. Jumperen har korte
ærmer.
Forhandles af de førende private for-
retninger på Grønland.
et
produkt
fra
ØSTRUP-JEPPESEN */s
KØBENHAVN
2