Atuagagdliutit - 13.10.1966, Blaðsíða 29

imarpikut avKutigssiaK Kaumataussamut
Europap Amerikavdlo akornåne nalunaerasuartautikut atåssu-
siniarneK sujugdleK ukiunik 10-nik sivisussuseitarsimavoK —
uvdlumikutdle imarpigssuåkortitdlugit avnutigssiat pingårute-
Karungnailerput
julip 27-åne 1866 aitsåt sujugdlerpåmik elektricitet!p sarfå imarpigssup At-
lanterhavip nar Kane avKutigssiarssuåkorpoK. tåssalo ukiut 100-t tcångiusimå-
put USA-p Tuluit-nunåta sufugdlerpåmik nalunaerasuartautikut ingmingnut
atåssuteKarKårnerånit. avtcutigssiussissoK Cyrus W. Field ukiut 10 pakatsissar-
nerpagssuarnik ilagdlit sulerérdlune aitsåt taimatut angussaKarpoK. uvdlumi-
kutdle påsinarpoK sujunigssame nalunaerasuartautenarnikut atåssuteKarneK si-
låinåkut ingerdldneKdsassoK, imap naruatigut pinane.
Imap nancatigortut avKutigssiat Ka-
KutiguinaK Inardlertarput, kisiåne tå-
ssa inardlersorneKartarpoK. ilåtigut
tamåna pivoK silarssuarme arssamik
ajugauniunerit nalåne, Skandinavia-
milo radiofoni-t periatårnerinåtigut
Tuluit-nunånit fjernsynikut autdla-
kåtitat nipaisa atéssuteKarnerat å-
nåuneKarpoK. ajornartorsiut utanci-
saugatdlartumik iluarsineKarpoK,
Frankrigikut Hollandikutdlo telefoni-
kut atåssuteKarfiussartut avKutigalu-
git.
ukiut ikigtut Kångiugpata pisima-
ssut taima itut avångunartut årdler-
Kutigissariaerutisåput. tåssa nalunae-
rasuartautitigut atåssuteKarnerit sut-
dlunit amerdlanerssait ingerdlatine-
Kartalisangmata avKutigalugit silåi-
narssuarme „uvdloriaussiat," Kåuma-
taussatigut atåssuteKarnerit. imarpig-
ssuaK ikårdlugo telefonikut OKaloKa-
tigingnerit, nunarssup ilainit sunit-
dlunit fjernsynikut autdlakåtitat, u-
miarssuarnik nalunaerutit, atåssute-
Karneritdlo åssigingitsorpagssuit i-
nungmit inungmut åma nunanit nu-
nanut avdlanut ingerdlåneKartugssåu-
put avKutigalugo elektricitetiliortoK
tupingnartorssuaK 200 kilunik oKimåi-
ssusilik suliaminik ingerdlatsissoK nu-
narssup Kulåne kilometerinik tusin-
tiligpagssuarnik ungasissuseKardlune.
„Early Bird“ ilagssarsissoK
sujunigssame nalunaerasuartautiti-
gut atåssuteKarnermut sujugdlerpå-
mik avdloriarneKarpoK 6. april 1965
amerikamiut Kåumataussiåt „Early
Bird“ (iteriatdloK) KutdlartineKarmat
Atlanterhavip Kulåne Afrikap Brasi-
liavdlo akornåne 36.000 kilometeringa-
jangnik Kutsissusilerdlugo uninga-
ssugssångortineKarmat. „Early Bird“
tåssauvoK KåumataussiaK malingnau-
ssok sulisinauvdluartoK sujugdlerpåK,
tåssa imåipoK avKUtimigut nunarssup
kau j atdlagkiartortarnera maligtar å,
taimaingmatdlo nunarssuarmit issiga-
lugo inimine nikisanane uningåinar-
sorinardlune.
„Early Bird“-ip pilersitsissorå ame-
rikamiut sulivfeKarfiat nangminer-
ssortoK „Communications Satellite
Corporation" imalunit „Comsat", tåssa
pigingneKatigit amerikamiut inatsi-
ssartuinit akuerineKarsimassut Kéu-
mataussat niuvernermut tungassutigut
iluaKUtiginiarneKarnigssånut.
ukiaK måna „Comsat“-ip tugdliutut
mardluk Kutdlartitugssauvai silarssu-
hk tamåkerdlugo Kåumataussatigut a-
tåssuteKartitsiniarnermut ilaussugssa-
tut, sordlo „Early Bird“ sujugdliusi-
massoK. Kåumataussat tåuko mardluk
nåmagsisinaussait „Early Bird“-ip nå-
magsisinaussaisa mardloriautigingajå-
sagait, „Early Bird“-ip ingerdlatisi-
nausimavdlugit telefonikut OKaloKati-
gingnerit igdlugit 240-t erssenugso-
rujugssuit, atautsikortitdlugit Atlan-
terhavet Karssutdlugo. kisiåne många-
ngåK anguniarneKarput Kåumataussat
OKaloKatigingnernik 1000 sivnilingnik
nåmagsingnigsinaussut.
Kåumataussat tåuko nutåt mardluk
Atlanterhavep Maneragssuvdlo Kulåi-
ne inigissamingnit ilåtigut ingerdla-
terKigsinåusavait sumivfingnik nalu-
naerutit ungasissutsinigdlo navsuiau-
tit atatitdlugit amerikamiut silåinar-
ssuarmik misigssuinermut kåtuvfe-
Karfiata Kåumåmukartitagssånut,
Apollo-mut, tamatumane sujunertari-
neKarmat Kåumataussamik inugtaling-
mik Kåumåmut nunisitsinigssaK. åmå-
taordle atorneKartugssåuput fjernsy-
nikut autdlakåutsinernut, nalunaera-
suautinut telefonikutdlo oKaloKati-
gingnei’nut nalinginaussunut.
Kalåtdlit-nunåt
ilånguneKagssamårtoK
nunarssup angnerssåne fjernsyni-
kut autdlakåtitat torKåinaussut „Early
Bird" avKutigalugo takuneKartarér-
put, sordlo silarssuarme arssame aju-
gauniunerit, nunarssup avatåliartitat
nuninere Amerikamilo Kinersinerit.
tekmkimut tungassutigut tupingnar-
torssup- tåussuma uisorernerinarmik
Europame fjernsynikut issigingnår-
torpagssuit Atlanterhave Karssutdlugo
issigingnårsinångortipai. taimågdlåt
38 kg sivnilårdlugo OKimåissuseKar-
poK autdlakåtitsivialo 6 kilowatt-inar-
nik taimågdlåt såkortussuseKardlune.
kalerrisarutit tåuko såkukitsut nå-
magtumik ersserKissusilingmik tigusi-
naujumavdlugit soruname pissaria-
Karput nunarssuarme tigorKaivit så-
kortorujugssuarnik pisatsersugkat.
1970-ip erKåne nunarssuaK kaujat-
dlagdlugo Kåumataussat atåssuteKar-
titsissut inigssigpata nunarssuarme ti-
goraissarfit taimåitut silarssuarmut
tamarmut igalåtut atorneKartugssåu-
såput. teknik pitsångoriartortineKar-
titdlugo nunarssuarme tigorKaivit pi-
umavfigineKarnerat mingneru j artui-
nåsaoK, sivitsungitsordlo nunat ta-
marmik torKåinaussumik tigussaKar-
sinaulisåput nunanit nunanut inger-
dlaterKårnagit. måna tikitdlugo Euro-
pap nåmaginaratdlarpai tigorKaivit
Coonhilly Downs, Tuluit-nunåne,
Pleumeur- Bondou Frankrigime, Rai-
sting, Vesttysklandime åma Fucino
Italiame. Kåumataussat kalerrisårutait
tåuko agsut såkortusartarpait inger-
dlaterKigdlugitdlo nunanut nåmagtu-
nik atortugssaKångitsunut.
silarssuaK tamåkerdlugo atåssute-
Kartitsinermut tamatumunga Kalåt-
dlit-nunåt Kularnångitsumik ilångu-
neKarumårpoK. KaKUgule tamåna piu-
mårnersoK aperKutauvoK teknikimut
aningaussanutdlo tungassoK.
Private TV-programmer
Mens der stadig er lange udsigter
til, at vi får et fjernsyn i Grønland,
kan vi jo altid more os med at se,
hvad man i andre lande kan få ud
af et TV-apparat.
I Japan har man netop udviklet en
billig optager til private fjernsyns-
programmer. Det fungerer nærmest
som en båndoptager. Lysstråler er
elektriske svingninger, og når man
fotograferer, omsættes disse svingnin-
ger via kemisk energi til billeder.
Ved optagelser til gengivelse på
fjernsynskærmen kan man imidlertid
skyde en genvej, således at man sprin-
ger det kemiske fotografi over. Lys-
svingningerne optages direkte på bånd
gennem et kamera ligesom lydsving-
ninger optages på bånd gennem en
mikrofon. Vil man se optagelserne,
kobler man bare båndmaskine til ei
TV-apparat og trykker på startknap-
pen. Man kan også klippe i båndet, så
man med lidt øvelse kan lave fuld-
endte små TV-programmer.
Den japanske optager, som den unge
dame står med, koster sammen med
båndmaskinen ved siden af kun om-
kring 2000 kroner, og apparatet hæv-
des at meget let at betjene.
nangminerssortunit åssit sarssuatitat
åssinik sarssuatitanik Kalåtdlit-nu-
nåne issigingnårtalernigssarput sule
ilimanarserKajångitsoK nunane avdla-
ne KanoK angussaKartigisimanerat mi-
sigssulåriartigo.
Japanime nangminerssordlutik aut-
dlakåtitsivingnit issigingnårutausinau-
ssok akikitsoK sananeKarKåmersima-
vok. båndimut imiussissutitungajak i-
tuvoit. Kaumanerup maligaussai ing-
nåtdlagissap maligaussarai åssiligåine
maligaussat nukik atordlugo åssiliå-
ngortineKartartut. sarssuatitanigdle i-
ssigingnårutine takutitagssanik åssili-
aliornerme avdlatut iliortoKarsinau-
vok, nukingortitsissarneK pingitsorne-
Karsinauvdlune. Kaumanerup mali-
gaussai åssilivikortitdlugit båndimut
imiuneKartarput, nipit maligaussaisa
mikrofonikortitdlugit imiuneKartarne-
risut. imiussat takujumagåine imiu-
ssissut åssinik sarssuatitanik issiging-
nårumut ikutinartariaKarpoK autdlar-
titautålo naicitdlugo. bånde åma kiv-
dlorneKarsinauvoK, sungiussilårsima-
gåine åssit sarssuatitat issigingnågag-
ssat nangminérdlune katitemeKarsi-
nauvdlutik.
japanimiut imiussissutåt arnap inu-
sugtup uma takutitå båndimut maski-
na sanianitOK ilångutdlugo 2000 kr.
migssiliuinardlugit akeKarpoK, OKau-
tigineKarpordlo ajornångitsunguamik
atorneKarsinaussoK.
Topsøe-Jensen & Schrøder A/s
Civilingeniører & entreprenører
Bjerringbrovej 110 København, Rødovre
Øversf det moderne ameri-
kanske kabelskib „Long Lines"
på 11.200 fons. Nedersf det le-
gendariske „Great Eastern"
blev søsat i 1858 som verdens
største skib, beregnet til en be-
sætning på 400 mand og 4000
passagerer. Skibets seks master
kunne føre 6.500 kvadratmeter
sejl, og dampmaskiner drev fire
skruer og to kæmpemæssige
skovlhjul, der gav skibet en fart
på 14 knob. På grund af vi-
brationerne fra maskinerne blev
„Great Esfern" imidlertid aldrig
populært som passagerskib, og
i 1891 ophuggedes det efter at
have været forfulgt at uheld.
Først i 1907 byggedes et skib,
der var større.
KutdliuvoK imap iluatigut avKU-
tigssiarssuarnuf amerikamiut
umiarssuaK afortagåf nutåliaK
„Long Lines" 11.200 tonseKar-
toK. atdliuvoK tusåmassaK
„Great Eastern" Atlanterhavi-
kortoK Cyrus W. Fieldip avKu-
tigssiarssua nagsardlugo. „Great
Eastern" 1858-ime singineKar-
poK silarssuarme umiarssuit
angnerssåtut, nautsorssunexar-
dlune 400-nik inugfaxartugssa-
tuf 4000-nigdlo ilaussoxarfar-
fugssatut. umiarssup nåparutaisa
arfinigdlif tingerdlautigisinau-
våt 6.500 kvadrafmeterif, maski-
natdlo ailamik ingerdlassut
ingerdlatipait sarpit sisamat ag-
ssakåssorujugssuitdlo anguvfa-
tif mardluk, tåukulo umiarssuaK
14 knobinik sukåssuseKalersi-
påt. kisiåne maskinat sajugpi-
lugtifsinerat pivdlugo „Great
Eastern" umiarssuarfut ilaussar-
tautitut nuånarinexalingisåinar-
poK, 1891 -imilo aserorterneKar-
poK ajutornerpagssuarnit nalåu-
neKartarérdlune. aitsåt 1907-ime
umiarssuaK tassånga angneru-
ssok sananexarpoK.
sikårssuaK
cerute sikatdlo avdlat mamaKcitigigput
akeicatig igdlu tigdlo
Manna cerute mamaKateKångilaK. sikåK noKångitsoK påriu-
minartoK nungulernera mamaKateKångitsoK. sikånit tupa-
nitdlo påriuminamerpåK. Manne cerut Danmarkime pisia-
rineKarnerssauvoK. tamalårpagssuarnik pulik tupanit ma-
marnerssaussoK pigiuminaKalune.
akisungilaK pisiariniaruk.
29