Atuagagdliutit - 13.10.1966, Blaðsíða 9

atuartartut
agdlagait
taima poKitsigaugut?
nåparsimavingme uninganivne sang-
misimavara uvdiuinarne sulinivne
pivfigssaKarfigivatdlårsimångisaralua-
ra tåssa radiukut nålaorneK.
tamånalume soKutiginångitsungilaK.
sordlo septemberip 15-iåne Kalåtdlit-
nunane politikimut tungassunik tusa-
gagssat erKarsautigalugit. uvdlup Ker-
Kanut radioavisime sukumissumik er-
lcartorneKarput uvdlup lterKata sujor-
na landsrådime atautsimlnerit, tama-
tumane sai’KumiuneKarsimavdlune
„Kalåtdlit-nunåne inutigssarsiutigalu-
go aulisarnermut, piniarnermut aut-
dlainiarnermutdlo inatsisigssatut su-
junersut.“ unukut radioavisine malig-
tarigslnardlugit Kavdlunåtut kalåtdli-
sutdlo ama tåuko sukumissumik er-
KartorneKarput, ajungilarme unukut
radioavisime uterningneKartarmata
pingårnersiordlugit uvdlumingmat pi-
simassut, måssa autdlakåtineKarérsi-
magaluartut uvdlåkut uvdlup Kerna-
nilo. tamåna uvanga ajoringitdluinar-
para uvavtlne isumaKatigissuteKarsi-
magavta uvdlup KerKanut radio tusar-
nårneKartåsångitsoK, sulisimavdluni-
me ilaKutat tikitdlugit pingårnerung-
mat tåuko sangminigssåt radiup tu-
sarnårnigssånit.
taerigkavtut „Kalåtdlit-nunane inu-
tigssarsiutigalugo aulisarnermut, pi-
niarnermut autdlainiarnermutdlo inat-
sisigssatut sujunersut" unukut radio-
avisime erKartorneitarérmat, åma
tåunarpiaK „soKutiginartut“ne sang-
mineKarpoK. nålaortutdlo Katsussi-
ngitsut påsivåt radioavisime suleica-
taussut ilåta inatsisigssap imarissai
pigssarsiarisimagai, tauvalo „soKutigi-
nartut“ne atuarnenarpoK inatsisigssa-
mik sujunersut tåuna, måssa radio-
avisine mardlungne angnertonissumik
erKartorneKaréraluartOK. tamatumu-
nåkutdle ilånguneKarput ingmikortut
atausiåkåt taineKarérsunit avdlaulår-
tut. akunerup åipå avigdlugo Kångiu-
tOK autdlakåtineKalerput uvdluming-
mat landsrådip OKaluserissai. årime
sujuligtaissoK sujanlnaKaoK, atautsi-
mmeit angmarneitartoK nalunaeruti-
galugo — Kanordliuna OKarnialersoK:
„uvdlume OKaluserisavarput Kalåtdlit-
nunane inutigssarsiutigalugo aulisar-
nermut, piniarnermut autdlainiarner-
mutdlo inatsisigssamut sujunersut, nå-
lagkersuissut sujunersutåt, måna sar-
Kumiuniagara." tauva minutine 75-ine
tugdliussune. sule åmalo inatsisigssaK
tåuna sarnumiuneKarpoK kalåtdlisut
Kavdlunåtutdlo, kingornalo oKatdlisi-
ginenatsiardlune. minutine tugdliu-
ssune 20-ne sagdlaitsumik nipilerssor-
palåic tusarnårdlugo nålaortoK Kasu-
suitsoK isumaliuinarpoK påsivdluarsi-
naulersimavdlugo Kalåtdlit-nunane i-
nutigssarsiutigalugo aulisarnerme, pi-
niarnerme autdlainiarnermilo inatsisi-
tigut tungavigssaK. taimåikaluartordle
tamåna påsivdluarsimåsångikaluaru-
niuk radiune angmatinarsinauvå ar-
icarngup KerKata Kångitsiarnerane ka-
låtdlisut kisalo aricanernut Kavdlunå-
tut tusandgsinåusagamiuk, taimaili-
neranime unukut radioavisit autdla-
kåterKingneKartugssaungmatå.
å ila, Kanoruna ponitsigisoraisigut?
septemberip 15-iåne tusagagssat ki-
simik taimåingitdlat, taimåisagpåme
Kingasårinertut isagaluarmat måne
sarKumiutisavdlugit. septemberip 14-
iåne uvdlup Kercane radioavisime er-
KartorneKarput etagehusiliortiterneK
pivdlugo GTO-p direktøriata isumai,
landsrådime sarKumiuneKartut, tåu-
kulo åma unukut radioavisime Kag-
dleridngneKardlutik. tauva „soKutigi-
nartut“ne OKalOKatiginenarpoK GTO-p
direktøria etagehusiliornerme ajor-
nartorsiutit åssigingitsut pivdlugit!
tamatuma kingorna uvdlumingmat
landsrådime imiussat autdlakåtine-
narneråne tusarnårparput etagehusi-
liorneK pivdlugo isumaminik direk-
tørip saritumiussinera, kikutdlo etage-
husiliorneK pivdlugo GTO-p direktø-
riata isumåinik påsingnigdluarsimå-
ngitsut sule pivfigssaKarsimåput unu-
kut radioavisit autdlakåtendngneKar-
neråne tåuko tusarnårsinåusavdlugit.
OKautsit mardluk atordlugit radiu-
kut autdlakåtitsiviussartup sivisugi-
ssagssåungitsup KanoK atorneKarne-
ranik åssersutit eritumiginångitsungit-
sut avdlarpagssuarnik ilaortorneKar-
sinåuput. apericutigerKisavaralo: tai-
ma poKitsigineravta?
nalungilara isumaliorKutigineKartoK
unukut radioavisit nailisardlugit aut-
dl akåterKingneKartarnigssåt. nalungi-
laråtaoK radio matuneKarsinaussoK
autdlakåtitat soKutigingikåine. tai-
måikaluartordle autdlakåtitat bølge-
længdikut, tåssa autdlakåtitsivikut a-
tausiussukut autdlakåtineKartarnerat
pissutigalugo su j unersutiginiarpara
radioavisime, soKUtiginartune radio-
milo autdlakåtineKartartut åssiging-
nik imagdlit atautsimortineKartarsi-
nåunginersut. anersa taimailiorneK
nålaortunut pitsaunerpåusagaluångi-
la? åmåtaorme erKaimassariaKarmata
nålaortut Kavdlunåtut kalåtdlisutdlo
pisinaussut, tåssa tåuko radio matu-
ngikuniko autdlakåtitat tåukorpiait
uvdlormut Kuleriardlutik tusåssaria-
Kåsangmatigik. landsrådimit autdla-
kåtitat avdlatut ajornartumik Kavdlu-
nåtut kalåtdlisutdlo tusarnågagssåu-
put, OKautsinik mardlungnik sapingit-
sune, nalungilaralo OKautsinik mar-
dlungnik pisinaugaluartut radioavise
Kavdlunåtut kalåtdlisutdlo tusarnåru-
sugtaråt. taimaingmat tusagagssat tåu-
kussut uvdlormut Kuleriardlune nå-
laortaråine tupingnångilaK atautsi-
mortineKarnigssånik ericarsaut nivdli-
kåsagpat. silatusårnerusorinarpoK
„soKutiginartut“ne landsrådip nalåne
autdlakåtineKartångigpata tusagag-
ssat, tamatuma kinguninguagut aut-
dlakåtineKartugssat uvdluvdlo ilågut
mardloriardlutik pingasoriardlutig-
dlunit radioavisime erKartorneKarér-
simassut. Kalåtdlit-nunåta radioane
autdlakåtitagkanik akissugssaussut i-
mana ilanikut OKalOKatigigtarsinau-
galuartut tamåko atautsimut iluarsi-
neKarnigssånik, ingmikortumik tusa-
gagssanik tåukussunik autdlakåtitse-
Kinatik.
S. E. Rasmussen,
Nuk.
uvdlumikut sikåvaraKarpat
Hvis der var nogen cerut i dag,
tdssaussariaKarpoK KING EDWARD
så må det være KING EDWARD
_NJ
HNGEDWAEB
Kanorme-å taimak?
ardlaKartut encaimajungnarsivåt
ukioii KångiutoK atuartartut agdlagåi-
nut agdlagaiiarsimagama sume inu-
ngorsimaneK pivdlugo. taimane aker-
dlilériartugssamut piarérsimagaluara-
ma månamut maertoKångingmat na-
ngerKitsiåinaleKaunga:
sume inungorsimaneK pissutiginar-
dlugo nunavtine måne KaKortut nu-
navdlo inuvisa ataKatigingnerat suju-
nigssame aserorneKartugssauvoK. ta-
måkuauko tikerånut pissortanut er-
ssericigsagagssaugaluartut „pigdliute-
Karnigsså" sagdliutinagit. aitsåt-una
1950-ip kingornatigut atorfinigtut
„pigdliumik" piumavfigineKartugssau-
ssut. erKarsautigigåine sujulivut nå-
lagauvfingme atorfeKartut soraemi-
ngorsimassut „perdlernavérKutitorti-
taussut," tåukua sulisimåput timertik
aserordlugo, angnerussumigdlo måna-
mut KutsavigineKaratik. pissutsit tai-
måitut pivdlugit „inuit Kinigait" soru-
na KardluatdlangneK ajortut? inuit
nerivdluartut nukigssaKardluarneru-
ssarput, taimaingmat ernarsautigini-
artigik kinguait nåmagtumik inussu-
tigssaKartineKångitsut nakuaujung-
nångitdlat.
kalåtdlit uvdlume kisimitdlutik sa-
perput. KaKortumik amigdlit tåkuti-
ngikatdlarmata ingmingnut napatisi-
magaluardlutik. pingortitarssuvme a-
kioruminåinerssåne akiutuarsimassut
atajuarsimassutdlo KaKortunik amig-
dlit tikiunermikut aserorsimavait. a-
seroréramikik émut tugdlåupait. sok?
nangerKigdlanga: kalåtdlisut OKalug-
taravta, kalåtdlisutdlo erKarsartardlu-
ta. ukiut 1800 ingerdlaneråne rusit
finlandimiunut issigingningnerat tai-
måisimavoK. månale tamåko tåukuna-
ne Kångernenarsimåput. uvagutdlo
månåkumit sorssulingikuvta kinguåv-
ta angussagssait ungasingnerujuåså-
put.
OKarérpunga kalåtdlit kisimitdlutik
sapertut, sulile akerdlianik atorfeicar-
fingne tamane Kavdlunåt kisimitdlu-
tik saperneruput! nunavtine OKautsit
mardluk atorneKartuåsåput, inoKar-
tuåsaordlume kalåtdlinik Kavdlunåtut
påsingnigsinåungitsunik, tåukualo på-
sitineKartugssauput, åmalo akerdlia-
nik KavdlunåicartuåsaoK kalåtdlisut
påsititariaKartunik taimaingmat nug-
terissartut sågfiginiarpåka, nåmagi—
tuinåsanerparput 20 °/o-mik mingne-
russumik akilerneKartarnerput, uvfa
Kavdlunåtut soraerumérdlutik angu-
ssisimassut 5°/o-mik tapisiaKartitau-
ssut. sordluna imåisagaluartOK 20
mik angnerussumik akilerneKåsavdlu-
tik. inatsisinik iliniarsimassunik nav-
suiaisinaussoKarpoK, Kå navsuiaigat-
dlaritse.
Ign. Kristoffersen,
Ausiait.
nunavtinik atuagkiaK
nunarput angnerussumik ilisariler-
niaruvtigo isumaKarpunga Kalipauti-
lingmik atuagarssuångortikåine atua-
gautit pigissat erdlingnarnerpåt ilagi-
sagaluaråt. nunarput angeKalune sia-
masigsorujugssuarnik nunaKarfilik ili-
sarinerujumaguvtigo atuagaK taimåi-
tOK pingitsorsinåungilarput. nunarput
pivdlugo atuagkiarpålugaluarput Kav-
dlunåtujunerussut kisiåne kalåtdlit
isumånut nåmångitsut. atuagaK takor-
dlugara Kalipautilingnik åssiliartar-
pagssuaKåsaoK nunavtinit tamarmit
pissunik, atuagaK Kupinardlugo nuna-
Karfik kipilerfigalugo takorusutaK ta-
kusinauniåsagavtigo. åma erKarsauti-
gissarpåka asimioKarfit niuvertoruse-
Karfitdlunit inuerutut inuerutugssat-
dlunit atuagkame torKortarineKåsang-
mata erdlingnartutitut, tåssame nuna-
Karfiusimassut tamåko atuagaK pui-
gunaitsorpagssuarnik inugisimassåinut
erKåissutaussarniåsangmat.
sujunersutiginiarpara atuagkiagssaK
taimåitOK Kåumarsainerme suliaKar-
tut isumagisagåt imailivdlugo:
Kåumarsainermik råde imalunit
landsråde suliagssamik aningaussaliv-
dlunilo sujunersuissusaoK. åma atuag-
kiagssaK pivdlugo udvalgiliortoKåsaoK.
igdloKarfingne Kåumarsainerme su-
julerssuissussut sågfigineKåsåput su-
liagssineKardlutik tåuko distriktertik
pivdlugo atuagkap imagssainik suju-
nersuissujumårmata.
igdloKarfingne udstedssekretæriu-
ssup niuvertoruseKarfingne kontakt-
udvalgiussut filminik Kalipautilingnik
nagsitdlugit piumavfigisavai niuver-
toruseKarfik åssilerKuvdlugo niuver-
toruseKarfiup erKåne pingåruteKarne-
russut ilångutdlugit navsuiautitaler-
dlugit.
igdloKarfit niuvertoruseKarfitdlo å-
ssingisa ataisigut Kanga tungavilerne-
Karnerat taineKåsaoK åma OKalugtu-
agssartait pingårnerit ilångutdlugit.
isumaKarpunga taimailiornikut su-
liagssaK akikineruvdlunilo oKinenisa-
ssok, tåssa nuna tamåkerdlugo atuag-
kiagssamut suleKatigingnikut. atuag-
kap ingminut akilersinaunerunigsså
isumagalugo navsuiautai kalåtdlisut
Kavdlunåtutdlo agdlangneKåséput. ne-
riugdlunga tapersissoKamigssånik isu-
maliorKutigissartagara taima sarKii-
miupara. atuagaK taimåitOK pigilersu-
guvko manigtingårdlunga Kuperartå-
sagaluarpara.
Rasmus Petersen,
AugpilagtoK pr. Nanortalik.
Ikamiut
ajoKeKangitdlat
Ikamiune mérarpålunguput Kåu-
marsagaunerup tungåtigut ajornar-
torsioKissut, tåssa ajoKigssaileKivat-
dlårneK pissutigalugo. nunaKarfinguit
avativtinitut Kiviardlugit måne mér-
Kat usorukutilerpåka avdlanut naler-
Kiutdlugit iliniartitaunikut isumagi-
neKarKalårneroKingmata.
Ikamiune utorKartaussugut åma o-
Kalugfiup tungåtigut isumagineKar-
KarpatdlåKaugut. imaingmåme: atuar-
titsissorput jumujuvoK atuaissorput-
dlo piniartuvdlune, inutigssarsiuter-
tigdlume ingerdlåsinaujumavdlugo
nåkutigissagssamik åipå iluamik i-
ngerdlåsinåungilåt. 1963-imile påtagi-
ssap nipånik tusarsimångilagut palase
nangmineic nålagiartitsiartortinago, a-
joKilo nålagiartitsiartortinago tugsiar-
palungmik kajumigtumik tusarsima-
nata.
tupigingitdluinarpara Ikamiut inue
piniartuinaungmata piniagagssaKar-
dluarmatdlo ikamiormiut nunaicarfig-
tik Kimåkumångitdluinarmåssuk. tåi-
ngitsorsinåungilaralo avatånit pinia-
riarpagssuit Ikamiut pisussutait orni-
gartuinarmatigik.
Kå ajoKiusinaussumik påtalårsinau-
ssumik tuniniartigut, OKartugssauti-
taussut tungånit taima ingminiginar-
neKarsinåungilagut. kigsautiginaKaoK
nålagkersuissut tungånit tamatumuna
tapersersorneKarnigssaK.
Svend Larsen,
Ikamiut.
RECORD
SKRAA
holder smagen
længere!
3-delt
SbETOJ®
Ifc \l SKRAA
\gdgg BR©dr
'mmm
Dobbelt
sovseti
sukulugs9ak pitsaoKatcKangitsoK
Kivdlålugtumik pulik
avdlanit, mardloriåumik ivseKarneruvoK
taimditumigdlo sivisunerujugssuarmik 1
sii^ungneKartardlune.
BRØDR. BRAUN
Danmarkime sukulugssaliorfit angnersåt
DAN-NORMO semi DIESEL
leveres som 80 — 120 — 140 — 210 og 280 hk som tuniuneKarsinauvoK moloriful 80-nik, 120-nik, 140-nlk,
2, 3 eller 4- cylinder moforer. 210-nik 280-nlgdlo hk-Kartildlugo, 2-nlk, 3-nlk ImalQntt
4-nik cylinderiligtuf.
DAN-NORMO
Større KRAFT på mindre PLADS
DAN-NORMO
nukik angnerussoK inigssame ming-
nerussume
DAN-NORMO
Lettere BETJENING bedre
ØKONOMI
DAN-NORMO
suliarinerat OKinerussoK sipårnarne-
russoK
DAN-NORMO
har hydraulisk omstyring og kobling
DAN-NORMO
hydrauliskimik nikftauteKarpoK kob-
lingeKardlunilo
DAN-NORMO
har fuldautomatisk regulering af
indsprøjtningsspidserne.
DAN-NORMO
Kitserartue automatiskimik Kitserar- Vælg DAN-NORMO fil den nye båd.
tarput. Kineruk DAN NORMO pujortulérKamut nuiåmut.
A/s Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: DANMOTOR
9