Atuagagdliutit - 13.10.1966, Blaðsíða 13

landsråde måna inersimassut si-
mungalo tungassumik påsingningneK
uvdlumik malungnarnerulersimagu-
narpoK.
aningaussat atorfigssanartitat
manamut nunavtine suliagssat OKi-
nutarterinerup ajornartorsiutit nagsatariumårpai, tamånale Ka-
låtdlit-nunånut ajunginerpauvoK, taima onalugpoK Peter Heil-
mann landsrådip atautsiminerata inernerane — sujuligtaissu-
mut Kujåssut, tåussuma suliagssaisa pingårnerssarisimangmå-
ssuk ingminut atorfigssaerutitiniarnen
larssuånut agpakaupoK
„atautsimltarnerit måko nånerati-
gut Kalåtdlit-nunåta landsrådiata o-
nalugtuagssartåne ingmikårtoK sujug-
dle k naggaserneKarpoK: Kalåtdlit-
nunåne suliagssat tamanut tungassut
pivdlugit sujunersuissussut tasiorta-
riaeruput. inersimassut silarssuåt Ka-
ningnerujugssuångorparput, tamatu-
malo nagsatariumårpai ajornartorsiu-
tit ilungersunartut, kisiåne sut tamar-
mik akenartarput, tamånalo nangmi-
nen kigsautigisimavarput," taima o-
KalugpoK Peter Heilmann landsrådip
atautsimitarnerisa inernerane ilau-
ssortat sivnerdlugit oKalungnermine.
OKalungnera sujorKutdlugo lands-
høvding N. O. Christensen sujuligtai-
ssutut atorneKarsimanermine lands-
rådimut inuvdluarKussivoK:
„iluarsartussinerme måna atorung-
naertugssame atautsimltarnerit tåuna
kingugdlersaråt. Kalåtdlit-nunåta
landsrådé augustime 1911 atautsimér-
Kårmatale atorfigdlit sujuligtaissu-
ssarsimåput åmalo rådinut ilaussor-
tauvdlutik taissisinautitauvdlutik. u-
kiune sujugdlerne tåssåuput misig-
ssuissut, kingusingnerussukut nålag-
kat, månalo landsrådip inuit Kinigåta
1951-ime sujugdlermérdlune atautsi-
minerata kingorna landshøvdinge su-
juligtaissussarsimavoK.
landsrådip sulineratigut
sujuariarnerujugssuit
iluarsartussineK tåuna måna OKa-
lugtuagssanut ilångupoK. uvdloK må-
na uvdlormik pingårtorssuarmik tai-
niångilara. uvdloK pingårtorssuaK er-
KaimaneicartugssauvoK. uvdloK tåuna
taimåisångilaK, ImaKa uvagut tama-
tumane ilaussugut kisivta pinata. uv-
dlOK pingårtorssuaK tåssaujumårpoK
iluarsartussinerup nutåp autdlarner-
fia, åmalo sujuligtaissup Kinigkap ini-
mine nikorfavia. tåssa uvdloK tåuna
neriugissat nutåt nukingnik nutånik
sulissutigineKalernigssåt.
ukiorpagssuarne landsråde atåssu-
teKarfigivdluinardlugo maligtarisima-
vara, sujuligtaissumut suleKataussu-
tut, ilaussortåinartut åmalo sujulig-
taissutut. Kularingitdluinarpara måna
autdlarnerneKartugssaK erKorttisa-
ssok. sujuarnerujugssuit pisimassut
landsrådip nikerartunik ilaussortag-
dlip pingåruteKardluinartumik suli-
ssutigisimavai akissugssauvfigisimav-
dlugitdlo. mingnerungitsumik ukiune
kingugdliunerussune landsråde aula-
jangigaKartarsimavoK kalåtdlinut pi-
ngårutilerujugssuarnik åmalo Kalåt-
dlit-nunåta Danmarkivdlo pissusiå-
nut. landsråde sulineralo atarKineKar-
put, taimåipoK Kalåtdlit-nunåne, Dan-
markime nunanilo avdlane.
ukiut ingerdlanerine nuname matu-
mane inuit pitsaunerpåt landsrådip
ilaussortaisa akomånitarsimåput. ta-
matumuna Kinersissartut nåmagsinia-
gagssamingnik namagsingnigsinau-
nertik takutisimavåt, åmalo sujunig-
ssame Kinersissugssat Kinertarumår-
pait angutit arnatdlo sujunigssame a-
kissugssåussusermik tigumingnigsi-
naussut.
uvdlorme tåssane kingumut Kivia-
lårnigssamut pissutigssaKåsaoK. er-
Karsautigingitsorsinéungilåka atorfig-
dlit Kavsérpagssuit Danmarkimit su-
liartortitat landsrådine sujuligtaissu-
ssarsimassut. tåuko påsisimavåt —
tamåna Kularutigingilara — rådime
sulinertik tåssaussoK Kalåtdlit-nunå-
ne nuånarissardluinarmingne suliner-
mik ilagigåt. angutit tåuko amerdla-
nerssait ukiorpagssuarne Kalåtdlit-
nunåne najugaKavigsimåput, Kalåt-
dlit-nunåt kalåtdlitdlo isumaginiar-
dluarsimavait. atorjiliugåine atorfiliu-
ngikaluaråinilunit nunap tamatuma
inuisalo ajornartorsiutåinut nangmi-
nérdlune itisumik pulångitsorneK a-
jornarsimavoK.
nalungilara sujornatigut sujuligtai-
ssussarsimassut landsrådime suliner-
tik kingumut Kiviardlugo nuånåruti-
galugulo Kujamasutigissaråt. uvanga-
lo åma taimaisiusaunga.
sujuligtaissutut
inuvdluarKussineK
atautsimineK tåuna tåssauginångi-
laK iluarsartussineK pisoKaK atordlu-
go atautsimltarnerit kingugdlersåt. å-
male landsrådip måna atortussup Ki-
nigauvfiata kingugdlersaråt. ingmikut
itdluinartumik pissoKångigpat kater-
ssuterKingnigssarput nautsorssutigi-
ngilarput.
suliagssat angnertorujugssuit åma
ajornakusortorujugssuit ukiune tåu-
kunane sisamane OKaluserissarsima-
vavut, akissugssåussuserdlo OKimait-
sorujugssuaK ilaussortat tuvinut iline-
KartarsimavoK. sujunigssap takutiku-
marpå erKortumik iliorsimanersugut.
nangminérdlunga Kutsaviginiarpara
landsråde tåuna tatigingningneK u-
vavnut takutitå pivdlugo, åmalo iki-
ngutingnernerup anersåva atautsiml-
tarnernut malungnautausimassoK piv-
dlugo.
taimåtaoK KujåssutigineKåsaoK su-
lineK plkorigsoK perKigsårtordlo ilau-
ssortat ingerdlåsimassåt pivdlugo. tu-
pigusutigaka sulinermut piumåssuse-
Kardluarnerse, eKiasulssuserse åmalo
sapåtip aKunerpagssuine kamagigtar-
nerse.
naggatåtigut Kutsavigiumavåka kl-
kut tamaisa atautsimltarnerit tåuko
ingerdlavdluarnerånut suleKatausi-
massut. Kutsavigåka agdlagtoKarfiup
pissortartåva suleKatailo sujunigssa-
me iluagtitdluarnigssånik kigsautdlu-
git, Kutsavigåka atorfeKarfingme sule-
kungip nuliata tunlssutå
kungip nulia 20.000 kr-nik tunissu-
teKarsimavoK aningaussauteKarfigtåp
nunavtinut tungatitap Set. Georgs
Gildenit (spejderiusimassunit) Dan-
markimilo spejderinit pilersitaussup
aningaussautigssaisa ilagssåinik. Ål-
borgime Set. Georgs Gildit stadsgilde-
mesteriat sutorniartarfiutilik Torkild
Mouritzen, Ritzaus Bureaumut taimak
n alunaersima vok.
kungip nuliata tunissutai aningau-
ssauteKarfiup pigssarsiaisa sujugdler-
sarait. udvalge Danmarkimut tamar-
mut atassoK pilerslneKarsimavoK ani-
ngaussauteKarfik pivdlugo pilerssåru-
tinik sulerKigtugssaK. sutorniartarfiu-
tilik Mouritzen nalunaersimavoK ani-
ngaussauteKarfiup pigissai spejderit
iliniartineKarnerine ilåtigutdlo kalåt-
dlit inusugtortaisa avdlatigut iliniar-
tineKarnerine atorneKåsassut.
suliagssatut sujugdlertut nåmagsini-
arneKartOK tåssa spejderit førerisa su-
ngiusartarfigssånik Sisimiune pilersit-
sinigssaK. tåuna 1968-ime inersimani-
artugssauvoK Vs miil. kr. migssilior-
dlugitdlo akeKartugssauvdlune.
Kataussut avdlat åmalo igdlume ma-
tumane ikiutussut, tåukununga ilagi-
titdlugo landsdommere åmalo agdlag-
tussut. taimåtaoK Kutsavigåka tusa-
gagssiuissartut radiomilo inugtaussut
inuit ilisimatineKarnigssånik isuma-
gingnigdluarsimassut, kisalo mingne-
rungitsumik Kutsavigåka OKalugtivut
pikorigsut eKiasuitsutdlo.
tauvalo kiserngorupoK Kinigagsså-
ngortitunut Kinersivdluamigssamik
kigsåussineK, KujanaK ukioic måna a-
ngerdlamutdlo ingerdlavdluarise," tai-
ma naggasivoK N. O. Christensen.
Kalåtdlit-nunanut
ajunginerpaussoK
tauvalo ilaussortat sivnerdlugit Pe-
ter Heilmann OKalugpoK:
atautsiminerup måna inerneragut
nunavtine landsrådip ingerdlausiane
ingmikårtoK sujugdleK naggatårne-
KarpoK. nunamut tamarmut tungassu-
mik kalåtdlit Kinersinikut atautsimi-
tartuisa tasiorneKartarnerat naggatår-
poK. „inersimalersut ingerdlanerat"
tungålinerunialerparput, nauk i-
måinaK tikivigkungnångikaluardlugo.
tamåna nangmineK kigsautigisima-
varput. Kinigaujumårtugssanut pinar-
nane åmåtaordle kalåtdlinut atautsi-
mortumik tamaviårnartunik nagsata-
KartarumårpoK. nangminérnerulernig-
ssardle tamaviårnartorsiortarnigssa-
mik ilåtigutdlo inutupajårdlune misi-
ginermik akilertarumåravtigo piarér-
simavugut. tåssamiunagoK måne inu-
nerme sutdlunit ima imalo akeKar-
tugssaussartut, akikinerussumigdlo a-
kilerdlugit pineKarsinaussarnatik.
amerdlanerussut
iluaKusernigssåt
måna ukiune sisamångoriartortune
landsrådimut ilaussortaunivtine pisi-
massut, suliausimassut pingårneruga-
luartutdlunit ingmikutårdlugit taigor-
niångilåka, nunavtine inugpagssuit
soKutigissaKardlutik malingnauj uartut
ilisimavait. pisinaussånguarput tamå-
kerdlugo uvaguvtinut suliagssariti-
taussut pissugssauvfivtitutdlo issigi-
ssavut isumaginiarssarisimavagut, ili-
simavdlugo malugissardlugulo tamar-
mik iluarissånik iliorneK ajornavig-
sok. amerdlanerussut iluaKusernigssåt
sagdliutiniarssariuarsimavarput. ku-
kunerugunångilaK OKaråine pilersså-
rusiausimassut tungavigalugit sulia--
mik ingerdlåssineKarsimassoK. ilåtigut
såkortumik issoriniarneKartarsimavu-
gut, pingårtumik akigssautinut tungg-
ssut pivdlugit, kisiåne tåssa uvdlume
uydloK ilångutdlugo årKigssuinerugat-
djartutut issigissavta taortigssånik i-
nuiangnut kalåtdlinut pangatdlagtor-
nermik kinguneKartugssåungitsumik
atautsimigdlunit sujunersumik sar-
KumiussissoKarsimångilaK. tamatu-
måinerussut Danmarkimit nangmang-
neKarput. landsrådime suliarissartag-
kavta ilarpagssue pivdlugit — pi-
ngårtumik pilersitagssat nutårpagssuit
erKarsautigalugit — avKutigssanik a-
j unginerussunik ilitsersuneKartuarpu-
gut. nalungilarput landsrådime Kinig-
kamik sujuligtaissoKaleraluarpatdlu-
nit tamatumuna mumisitsinerssuaKa-
rungnångitsoK. igdlua’tungåtigutdle
piarérsimassariaKarpugut suliagssanik
amerdlanerujartuinartunik landskas-
sip tigusiartorsimanera akigssaKartit-
siniarnigssålo malungnarneruj artui-
nartugssåusangmat. akissugssaunerup
angnerulernerata pingitsorane pissug-
ssauvfit angnerussut nagsatarisavai.
atautsiminivtine måna nåssume tamå-
na malungniuterKajålerérsimavoK.
månangåic sitdlimassarianarpugut
ukiune uaningnerussune landskasse
aningaussanik amerdliartupatdlagto-
rujugssuarnik atorfigssaKartitsileru-
mårmat, tåssa inuiagtut atautsimor-
dluta atortorissavtinut akiléKatau-
ssarnigssarput sukasumik angneru-
jartortugssaujumårpoK. ukiune uå-
ngiutune aningaussat landskassep a-
tortarsimassaisa niomutigssat inuv-
dluarniutaunerussut akitsusersorne-
Karneragut pigssarsiarineKarnigssåt
nåpertuivdluarnerpausorisimavarput,
ukiunilo naningnerussune taimatut
ingerdlagatdlarnigssamut landsråde
nutågssak Kinersissartutdlo amerdla-
nerit isumaKatåusassut Kularutigivat-
dlångilarput, taimailiornerme tå-
ssaungmat ilåtigut kivfåungissuse-
nardlune akilerårtarneic.
N. O. Christensenimut Kujåssut
måna naggatårnivtine inuit atausiå-
kåt atautsimortutdlo Kutsavigerusuta-
vut amerdlagaluaKaut, ajoraluartu-
migdle tamaisa ancisigut taigorsinåu-
ngilagut. pivfigssamile matuma ing-
mikut sujuligtaissorput, landshøvding
N. O. Christensen ingmikut Kutsavi-
giniarparput.
pissutsit ingerdlanerata nalautsor-
tumik nagsatarisimavå landsrådip Ki-
nigkamik su j uligtaissoKalernigssånik
erKarsautip sarKumernere nalerordlu-
go landshøvdingitut atorfinigtineKar-
simagavit. taimailivdlutit Kavdlunåt
OKariartausiat issuardlugo oitautigi-
neKarsinauvutit ivdlit sujuligtaissutut
atorfigssaerunigssat piarérsardlugo
sulissutigisimavat. ajungivigsumigdlo
tamåna nåmagsisimavat atautsimitar-
nivtine sujulerssuissussarningne på-
singnigdluardlutit ingerdlåssissarsi-
manerit Kujamasutigissarsimavarput.
landsrådimut sujuligtaissuvdlune Kav-
sinik ajornakusortarunaKaoK Kasuna-
runartaKalunilo. Kavsinik erKartortar-
simavarput nungutdlartujuissutsit pi-
umåssuseKarpatdlårtarneritdlo. ig-
dlua’tungåtigutdle sujulerisimassatit
éssigalugit Kavsérpagssuarnik pitsau-
vatdlåru j ugssuartarsima vutit. kisiåne
ilisimavarput tamatumane ajomait-
sungeKissumik inigssisimassutit: ator-
filik atorfine nåpertordlugo inuit Ki-
nigåinut 16-inut sujuligtaissussoK! u-
kiut 4 pivdlugit agsut Kutsavigåvtigit.
OKalungningnilo uvagut pivdluta o-
Kautsit pitsaussut atugkatit pivdlugit
KujanaK.
suleKatigigdluarsimaneK
måna pivfigssaK iluagtitdlugo er-
Kainiarumavåka landsrådip OKalug-
tuarissauneråne su j uligtaissussarsi-
massut tamaisa. Kutsavigiumavavut
ilisimagavtigo kalåtdlit inuiait sapi-
ngisamingnik iluaKutigssiorniardlugit
suliniarsimassut.
sujunersutigiumasinauvara sujulig-
taissusimassut uvdlume sule inussut
Kutsavigalugit telegramerfigineKåsa-
ssut.
ilaussortat tungånit åma atautsimi-
nerup avatåne uvaguvtinik sulissussi-
simassut, mikingitsumik suliaKarsi-
massut Kutsavigåvut. agdlagtoKarfig-
tåme pissortaK suleKatailo ikiuiuma-
tuvdluinarnerat pivdlugo Kutsavigå-
vut: autdlartitdluartoroK suliagssa-
minik KiterKusserértarpoK. agdlagfig-
ssuarmiut Kutsavigåvut; åmåtaoK Kut-
savigåvut avisiliortut, radiomilo imiu-
ssuissut autdlakåtiterissutdlo pikorig-
dlutik OKauserineKarsimassunik ima-
Karnersiuissarnerat pivdlugo Kutsavi-
gåvut. oKalugtit agdlagtitdlo pikorig-
dlutigtaoK ikiusimanere pivdlugit fi-
måtaoK Kutsavigåvut.
ilaussortaKatika Kutsavigåka; sule-
Katigigdluarsimavugut, nuånersorpag-
ssuarnik atugaKartarsimavugut.
pitsutikumagugko
kTnavit amia kussanartOtildlugulo
Face Lotion nutfiK atorfarniaruk.
lotion xaumårigsoK, kimikitsox émip suvdluaraussainut
pissarpox ipiusinaussuf tamaisa katagtiiardlugit, tai-
malo amex ipårutifardlugo. SCHERK oxétåriaruk tauva
påsisavai:
1) pissarnigtut ermingniarit.
2) våtimineK SCHERK FACE LOTIONimik masag-
teriardlugo kinat tagiartorniaruk.
3) ipex katéngifsorsimassoK vétimilisaoK — klnat-
dlo ipérutdluinardlune.
piniarneK, aulisarneK, sukisaersårneK
Jagt fiskeri, sport
Evinrudep tamaisa pigai
Evinrude giver Dem det hele
motore ingerdlåkuminartOK
sitserneK ajortOK, slia xa-
nok IkaluarångatdlQntt aut-
dlarttkuminartOK, ivkulo-
KéngitsoK sivisQmigdlo pi-
gissarlak.
Evinrude Kineruk, tauva
pitsangmlk pis3sautit, llu-
silerdluagauvok, ilevKflr-
tok, angatdlatlkuminartOK
ukiunutdlo mardlungnut
KulamavérKusigaK, Evinru-
deliortartut ukiune 59-ine
misiligtagaKarput. tamånalo
tatiglnarsinauvat.
katalogerput piniaruk.
En driftssikker, vandtæt
motor, der starter øjeblik-
keligt i al slags vejr, og
som vil arbejde lydløst og
pålideligt 1 årevis.
Vælg Evinrude og De får
sikkerhed for gennemført
kvalitet, gennemtænkt kon-
struktion, økonomisk, drift-
sikker sejlads og 2 års
garanti, for bag Deres
Evinrude ligger 59 års er-
faring 1 produktion af på-
hængsmotorer. Det giver
styrke og sikkerhed.
Rekvirer katalog.
^EVINRUDE
Forhandles over hele Grønland. Altid reservedele på lager.
Importer: KETNER MARINE, Vordingborggade 6-8, København O.