Atuagagdliutit - 13.10.1966, Blaðsíða 7

imiortarneK inertericutaulisaoK
landsrådip isumaKatigissutigigå imiortarnerup inerterKutauv-
dluinarnigsså akuerigålo vinit imigagssatdlo kimigtut akitsutai-
sa Kagfangnigssåt kisalo atautsimititaKalernigssaK imigagssamik
atornerdluinerup migdlisarneKarnigssånik sulissutigingnigtug-
ssamik
nunavtine inuit nangmingnen imiortarnerat matuma kingorna inertemutigi-
neKardluindsaoK, taimalo imiagssat sungarnitsugssatdlo niomutaujungnåisav-
dlutik. imigagssat kimigtut akitsutåt KagfangneKåsaoK, taimatutdlo vinit pi-
ngårtumigdlo vinit kimigtunerussut, åmåtaordle inerterKutigineKåsaoK imigag-
ssat kimigtut Kitemutinit mingnerussunik pugdlit niorKUtaunigssåt. kisalo a-
tautsimititanik pilersitsissoKdsaoK imigagssamik atornerdluinerup migdlisarne-
Karnigssånik sulissutigingnigtugssamik, tduko ilåtigut pitsailiornidsavdlugo inu-
sugtut imigagssamut uverissortarnerat.
taimatut årKigssussinerit akuerine-
Karput landsrådimit imigagssamik o-
Katdlinermut Lars Ostermannip sar-
Kumiussånut naggatårutitut. nunavti-
ne imigagssamik atuinerup OKatdli-
sigineKarnerane sarKumerpoK, ator-
nerdluineK sujornatigomit malung-
narnerulersimassoK tamånalo pissu-
taussoK pinerdlungniartarnerup ang-
nertunerulerneranut, ajunårnernut to-
Kumik kinguneKartartunut åmale ino-
Katigingne pissutsinut avångunartu-
nut taimatutdlo nåpautipilup nungu-
sarniarneKarnera ajornakusortilersi-
mavdlugo. 1959-ime nunavtine imi-
gagssaK kimigtoK akuitsoK ukiumut
atorneKartartoK inersimassunut 14
Kångerdlugit ukiulingnut nautsorssut-
dlugo 7,3 literiusimavoK. 1964-ime i-
migagssamik atuineK agdleriarsima-
KaoK ukiumut 12 liter migssiliulerdlu-
go, nalunaerssutitdlo kingugdlit nå-
pertordlugit patsisigssaKalersimavoK
isumaKåsavdlune imigagssamik atui-
neK sule angnerulersimassoK.
imigagssamik oKatdlinerup nagga-
tigå landsrådime udvalgenalersitsi-
ssoKarnera imigagssamik atuinerup
migdlisineKarsinaunigssånut avnutig-
ssanik sujunersusiortugssamik. ud-
valgip isumaliutigssissutå sivisumik
OKatdlisiginenarpoK naggatågutdlo a-
kuerineKardlutik sujunersutit tamatu-
mane sarKumiunenartut. sujunersutit
mardluk kisimik akuerinenångitdlat,
tdssalo sujunersutit imiårKat akitsu-
serKingneKarnigssånik åma imigag-
ssat kimigtut tamarmik niuvertar-
fingne sarKumitineKartdnginigssånik.
imigagssan imiårKatdlo
niuvertoruseKarfingnisaoK
OKatdlinerme påsinarsivoK udvalgip
sujunersutai pivdlugit isumat åssigl-
ngeKissut. åriugssussinigssamik suju-
nersutaussut Alibak Josef senip såkor-
tuvatdlårnerarpai. nangånartoKartipå
imiortarnerup inerterKutigineKardlui-
narnigsså ajornakusordluinartug-
ssaungmat nåkutiginiåsavdlugo aula-
jangersagkat erKortineKarnersut. o-
Karput kigdlilissarneK tamatigut ilua-
KutaussarsimångitsoK, åmalo sapåtip
akunerata nålernerane imigagssamik
niornuteKarnerup unigtineKartarnera-
nik årKigssussineK pitsaussuinåungit-
sunik påsissaKarfigineKarsimassoK.
taorsiutdlugo sujunersutigå ungdoms-
klubinik avdlanigdlo åssigissåinik sa-
nanigssat tuaviuneKarnigssåt, taimai-
livdlutik inusugtut sungivfingne isu-
mangnångitsunik ornitagssaKalisaga-
luarmata. imigagssamigdle atorner-
dluinginigssaK pivdlugo atautsimitita-
Kalernigssamik sujunersut taperser-
sordluarsinaunerarpå, tåuname inu-
sugtunik sulissussissugssaungmat.
Erik Egedep isumaKatigå Alibak
Josefsen. oKarpoK påsissat takutikåt
imigagssamik kigdlilissarnerit Kav-
sérpagssuartigut kigdlormut kingune-
Kåinartarsimassut. sapåtip akunerata
nålernerane imigagssamik måtussi-
gatdlartarneK ardlalingnik nagsata-
KåinarsimavoK atornerdluinerup ang-
nerulerneranik kinguneKarsimavdlu-
nilo aulisagkanik niorKutigssiornerup
tungåtigut angnertunik sumiginaissar-
nernik.
Knud Kristiansen åma Jørgen Poul-
sen isumauarput igdlune imiortarneK
inerternutigivdluindsagdine niuverto-
ruseKarfit åma imiårKanik imigagssa-
nigdlo piler sorneKartariaKalisassut.
Jørgen Poulsenip tikuarpå niuvertoru-
seKarjingmiut imigagssamik pisinauti-
tdungitdluinarnigssåta navianautenar-
nera, inuit navssårniatdlarKeKingmata
avdlamik imigagssaliausinaussunik.
isumanarpordlo imigagssan inertemu-
tigivdluindsagdine pissutsit ajorneru-
lindsassut. sujunersutigå KGH-ip ni-
ornutigssanik pilersuinera avdldngor-
tinendsassoK, åmdtaoK niuvertoruse-
Kånasioriartarnerit
ildlilerniagaulersut
Kalåtdlit-nunånut Kalåtdlit-nunå-
nilo angalassarnerit pivdlugit nalu-
naerutip avdlångortineKarnigssånik
sujunersut landsrådip isumaKatigissu-
tigå. sujunersutip navsuiarnerane na-
lunaerutip §-isa sisamåt, KåKanik ser-
mitanigdlo KaKissiniartarneK, sermer-
ssuåkortarneK taimaingajagtunigdlu-
nit Kalåtdlit-nunåne timerssortarneK
pivdlugo aulajangersagkanik imalik,
sujuligtaissup sangmineruvå.
nunavtine KåKanik KaKissiniartar-
neK, sermerssuarme angalaortarneK
sermerssuåkutdlo itivitarneK soKutigi-
neKariartuinarput. ardlalingnik aju-
nårtoKartarmat taimatut angalaortar-
nerit ikililerniarneKarput. angalaortut
kisimik ingmingnut navianartorsiorti-
neK ajorput åmale ånåussiniartunik
navianartorsiortitsissarput, ånåussini-
artarneritdlo akisorujugssussarput.
taimaingmat nunavta ministereKarfi-
ata piumassarisinauvå angalaortug-
ssat atausiåkåt autdlartinatik Kalåt-
dlit-nunavtine aningaussartutigssanut
sitdlimasisassut, ånåussiniartoKåsaga-
luarpat danskit nålagauvfiata ani-
ngaussartutigissagssai ilångutdlugit.
nalunaerutikutaoK ministeria pisinau-
tineKarpoK angalaorniardlutik nalu-
naertunut någgårsinaunigssamut, a-
ngalaorniarnerit igdlersorneKarsinåu-
ngitsutut issigineKarpata. OKartug-
ssaussut manamut angalaorniartunut
akuerssårsinåungikaluarput; inuit mi-
nisteriamut nalunaiginartaraluarmata
angalaugssamårdlutik, ministereKar-
fiuvdlo taimågdlåt misigssugagssari-
ssaraluardlugo angalaorniartut sungi-
usardluarsimanersut atortugssaKar-
dluarnersutdlo.
nalunaerume OKautigineKarportaoK
tamanut atuagagssångordlugit naKita-
ne ilånguneKartåsångitsut Kalåtdlit-
nunavtine nunat arKe nunavta mini-
stereKarfianit akuerineKarérsimångit-
sut.
Peter Jensenip aperKutigå piniartut
uvdlorissat anåinik navssårtut kaju-
migsauserneKartarsinåunginersut. na-
lunaerumime nutåme OKautigineKar-
mat uvdlorissat anait avdlatdlo uja-
ragsiornermut soKutiginauteKartut
Danmarkime ilisimatusarfingnut tu-
niuneKartåsassut.
sujuligtaissoK akivoK nalunaerut a-
ngalassunut avatånit aggersunut tai-
mågdlåt tungatineKartOK. nunaKavig-
sut — piniartutaoK — navssårtut sor-
dlo uvdlorissat anåinik mikissunik a-
ngerdlåussisinåuput. taimailiornerme
ajornaraluarpat navssånik Nungme
katerssugausivingmut tunissineK ajor-
nåsagaluarpoK. isumaKarnerarpoK pi-
niartoK uvdlorissap anånik angisumik
angerdlåusinåungisaminik navssårtoK
kajumigsautisitineKarsinaussoK, uv-
dlorissat anait KaKutigoKingmata.
Ricard Petersen: — kalålerme Ka-
KutigoKissumik akisoKissumigdlo nav-
ssårune Kanon pisava, navssåne pigi-
narsinauvå?
sujuligtaissoK: navssåK tåssaugpat
kultiminikutdlagssuaK, tauva augti-
tagssarsiorneK pivdlugo inatsit ator-
titariaKåsaoK. navssåtdie Danmarkime
itsaK sanåjusimassunut erdlingnartu-
tut issigineKartunut sanigdliuneKarsi-
naussut katerssugausivingmut tuniu-
neKåsåput. OKalugtuarå piniartoK På-
miut erKåmio Nungme katerssugausi-
vingmut navssåminik sarKarmiumik
bronceussumik Hollandimérsumik tu-
niussaKarsimassoK. sarKarmioK Hol-
landime misigssorneKarsimavoic, på-
sineKarsimavdlune tåssaussoK asang-
ningnerup sarKarmiuanik taineKartar-
toK, sarKarmioK akisoKissoK KaKuti-
gOKissordlo. nautsorssutigineKarpoK
umiartortup hollandimiup kalåtdlimut
arnamut ikinguminut tuniussarisimå-
sagå.
sujuligtaissup erKaisitsissutigå Kav-
dlunåtsiait eskimutdlo igdlukuine ag-
ssainigssaK inerterKutaungmat, igdlu-
kunilo tåukunane nunap Kånitunik
navssåråine navssåt Nungme kater-
ssugausivingmut tuniutariaKartut o-
Kautigå.
Karfingmiut imiårnanik imigagssanig-
dlo pisisinautitaulerdlutik.
Anthon Petersenip akuerssorpå ig-
dlume imiortarnerup unigtineKarnera.
OKarpoK imiortarneK nåpautitutdle tu-
nitdlangnartutut atugaussoK, tåssa a-
kikipatdlåmik imiapalåliortoKarsinau-
nera pissutigalugo. OKarpoic nangmi-
neK igdloKarfingme najugkamine na-
luneKångitsoK ilaKutarit tåukuinanga-
jaussut imiapalåliortarmata, tamatu-
malo ilisarnautigai mérKat pårineKå-
ngitsut unuarssuarmut anértartut a-
ngerdlarfigssamingnik tujorminaler-
dlutik.
sujunersutit salugtut
Jørgen Olsenip sujunersutaussut sa-
lungnerarpai. OKarpoK nåkutigineKar-
sinåungivigsoK igdlume imiortarnerup
unigtineKarnerata erKortineKarnigsså,
nalunaerpordlo nunavtine ardlaling-
nik naussoKartOK imiagssanut sungar-
nitsugssanutdlo taortauvdluarsinau-
ssunik. årKigssussinigssatut sujuner-
sutaugaluartut såkukeKaut imigagssa-
migdlo atornerdluinermut suniute-
Kartugssaunatik.
ukiune kingugdlerne 12-ine imigag-
ssak landsrådime OKatdlisigineKartar-
simavoK sumigdle kingunenångitsu-
mik. angnikitsunik kigdlilinigssak ilu-
aKutdungilan, iluamik pisagdine i-
mditariaKarpoK nunavtine tamarme i-
migagssan inertemutauvdluindsavdlu-
ne imalunit kigdlilinendsanane. kalå-
lerpagssuit ilikarérsimavåt imigagssap
iluamik atornigsså, sulile amerdlane-
ruput imigagssamit inugsiautingorsi-
massut, aningaussarsiamingnigdlo ta-
manik tdssunga atuissartut. taorsi-
gagssarsianut akilingitsugarpagssuit
erKartornenartdinarput, kiavdlunitdlo
nalungilå tamdna angnerussumik pi-
ssutenarmat imigagssamik atorner-
dluinermik, Jørgen Olsen nalunaerpon
manaissinerardlugulo suniuteKarneru-
ssugssanik årnigssussinigssaK sårdlo
akiligagssamingnik kingudutorsima-
ssut imigagssamik pisernussaujung-
naertarneratigut.
Elisabeth Johansenip tikuarpai i-
migagssamik atornerdluinerup kingu-
nerissartagai nuåningitsut, tamånapa-
låK nunavtine piorsainerme pilersitau-
ssunik ajungitsunik aserorterissartoK.
sujusingnerussukut sujunersutigisima-
gamiuk tamarme inerterKutauvdlui-
narnigsså, nuånårutiginerarpå amer-
dlanerit tapersersormåssuk igdlume
imiapalåliortarnerup unigtineKarnig-
sså, isumanime nåpertordlugo tamå-
na atornerdluinerme ulorianarner-
ssaungmat. Elisabeth Johansen fJmå-
name kommunalbestyrelsimit telegra-
merfigineKarsimavoK sujunersutigine-
Karsimavdlune nunavtine tamarme
åssigiånik åi'KigssussinigssaK imigag-
ssaK pivdlugo. isumakulungnartoKar-
tinerarpå spritip panertunik taorser-
neKarnigsså, tåssamigOK imigagssa-
mut sualugpatdlåt sprit panertoK su-
kuarartugarissarmåssuk.
KåumarsaineK avKutigalugo
Peter Heilmannip ilaussortaKatine
kajumigsårpai årKigssussinigssat su-
junersutigineKartut tapersersorKuv-
dlugit, måssa suniuteKarnigssåt nalor-
ninartOKartineKaraluarpatdlunit. aku-
erssordluarpå imigagssamik atorner-
dluinginigssaK pivdlugo atautsimitita-
KalernigssaK, OKarpordlo tamåna piår-
nerpåmik piviussungortiniartariaKar-
tOK ilaussortagssailo perKigsårtumik
torKarneKartariaKartut. Peter Heil-
mannip sujusingnerussukut sujuner-
sutigisimavå imigagssamik atomer-
dluinerup migdlisarneKarnigsså Kåu-
marsainerup angnertunerulersineKar-
neratigut, OKarpordlo atautsimititau-
ssugssat sulissutigiumårsimagåt Kåu-
marsainerup angnerulersineKarnera-
tigut inuit påsitiniarneKarnigssåt imi-
gagssamik atornerdluinerup ajoicusi-
ssarneranik.
sujuligtaissup ajunginerarpå radio,
avisit agdlagartatdlo avKutigalugit i-
migagssamik atornerdluinerup sor-
ssungneKarnigsså. tamåna pivdlugo å-
ma imingernavérsåKatigit suliniarta-
riaKarnerarpai, suliniarneK taimåitoK
landsrådip tapersersortariaKåsangma-
go. nalunaerpordlo radiofoni tamatu-
mane suliagssaicartoK sujornagornit
angnerussumik autdluneKartariaKar-
tumik. åmåtaordle Kåumarsainermik
rådip suliagssarå ajornartorsiutit imi-
gagssamik atornerdluinermut tunga-
ssut årKingniarnigssåt. avisit nålag-
kerneKarsinåungikaluarput, lands-
rådivdle iluaKutåusasorå matuma ki-
ngorna avisit imaKarnerussarnigssåt
imigagssamut atornerdluinermut tu-
ngassunik ajornartorsiutivdlo tamatu-
ma ajornartorsiutivdlo tamatuma i-
måinåungeKissup iluarsineKarnigsså-
nut avKutigssausinaussunik.
tupingndinartut — akiugagssdungit-
sut — kussanangårtut — nutaggarit
f P'O'SSICIX ESJ.YEE
Pkiknr0?? / .......... 1 PiSn’rlS
Gingercat i ............tf \ Pinknr'
i... Pinknr. 34. : // ’J-.....
: Tabbycat ’•
\ Pink nr. 34 /
OUTDOOR GIRL lancerer
fire nye, dejlige pastelfar-
ver i PUSSYCAT LÆBE-
STIFTER. Nye farver, der
desuden harmonerer med
OUTDOOR GIRL’s efter-
tragtede neglelakker. I al-
mindeligt hylster og i luk-
sus „guld“ hylster.
Skønhed og økonomi,
hånd i hånd.
OUTDOOR GIRL-ip atuler-
sipai siggungnut Kalipautit
kussanartut sisamat nutåt
PUSSYCAT LÆBESTIF-
TER-ine. Kalipautit nutåt
OUTDOOR GIRL-ip ku-
kingnut Kalipautainut piu-
maneKaKissunut åma na-
lerKutdluartut. nalinginau-
ssumik poKardlutik —
kussanarsågkamik „kultiu-
ssumik“ poKardlutik.
7