Atuagagdliutit - 13.10.1966, Blaðsíða 32

MERARTAVTINUT
kalåtdlit spejderit
tangmårsimaKataunerat
éssilissoK: Bent Noval.
unangmissuligineicartul ilagisimavåt
spejderit nangminérdlutik angatdla-
siamingnilc sukaniufmeKarneraf. angat-
dlasiat fingerdlautigssianik amexarsi-
måput puissitdlo angatdlasiåt miki-
ngårame mingnerssånit taimågdlåt
fkivigineKarsmausimavoK, ajugausimå-
putdle.
2. realskolerne, Nungme, iliniartut
30 Kåumatine pingasune aussaK Dan-
markimitineKartut agfaisa migssinge
spejderit sungårtut Københavnip a-
vangnakånianérsut tangmårsimatitsi-
neråne peKatausiméput.
spejderit tangmårsimaneråne kalåt-
dlinik ingmikut nåkutigdlisitausima-
ssok Bent Noval agdlagpoK julip 28-
ånit augustip tatdlimånut Fakse La-
depladsime spejderit katerssutut Dan-
markimit nunanitdlo avdlanit pissut
katitdlutik 800 migssiliortut. spejderit
ilait Norgemit, Sverigimit, Schweizi-
mit, Østrigimit, Tuluit-nunånit Hol-
landimitdlo piput. (ajoraluartumik ag-
dlagkat augustip arfineK-pingajuånile
nagsiuneKarsimassut ardlalingne uni-
ngaKåtårsimangmata aitsåt tusardliu-
sinaulerpavut — (årK.)
kalåtdlit katitdlutik arfineK-pinga-
sut mardlukutårdlutik troppine åssi-
gingitsune najugaKarput, arfineK-
mardlugdle kalåtdlit patruljåtut ataut-
simortineKarput ateKartineKardlutik
Sælerne (puissit). Bent Noval agdlag-
EM. Z. SVITZER
Trælastforretning
VallensbaekveJ 67—69, Glostrup
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orplt mångertut umiarssuallomer-
me atugagssat, kanungnerlt,
kanungniussat, Elssugsslagssat,
avdiatdlo
Puskas Støvlen
den ideelle fodboldstøvle
„Super" med gummi og læder-
sål .............. kr. 78,50
„Junior" med gummisål (sko)
fra .............. kr. 38,50
Alle de sidste nyheder inden-
for fodboldudstyr i Danmarks
største forretning i fodbold.
Forlang tilsendt vort farve-
illustrerede katalog.
ALT TIL AL SPORT
Puskas-kamigpaiT
arssautigssarKigsut
„Super" kuminik amemigdlo
alulik .......... tcr. 78,50
„Junior" kuminik alulik ....
................. kr. 38,50
arssåunermut atortugssanik
nutårsiagssat søtdlGnit ar-
ssåunermut tungassunik Dan-
markime niuvertarfit angner-
ssåne pineKarsinåuput.
katalogerput kdlipautigigsdr-
dluartoK Kinutiginiaruk!
sportimut tungassul sQldlQnff
STADION SPORT
Østerbrogade 79, København 0
poK tangmårsimårtune atautsimortu-
nit nuånarineKarnerpauginaratik åma-
le pikoringnerssaussut. unangmissar-
nerit åssigingitsut amerdlaKissut tang-
mårsimanerup nalåne pisimåput pui-
ssitdlo amerdlanerpånik ajugausimå-
put.
puissit nålagarisimavåt Per Rosing,
KFUM-ip Nungme spejderisa ilåt
tangmårsimassut spejderit „Korsugta-
tuåt“.
tangmårsimavfiup aviséraisa ilane
agdlautigineKarpoK kalåtdlit 19 peKa-
tåusassut encarsautigineKarsimagalu-
artoK, mardlugdle Vejlerne timerssor-
tartut højskoliånut pisimåput, atau-
seK arssautdlune sérKumigut akornu-
sersimavoK, atauserdlo bilimut apor-
tisimagame nåparsimavingmut unig-
tariaKarsimavdlune.
puissit aperssorneKardlutik avdla-
gissamik ilåinik erKartugaKarsimåput,
sordlo nunavtine tangmårsimatitdlu-
tik tangmårsimavfit agdlunausssanik
ungalorneKarneK ajornere isåvfiussa-
lersuissånginerdlo taisimavait. åma
tupertiterångamik sugaussat nunamut
ikussortagkat atorneK ajornarajung-
mata tovnit sinait ujancanik perugi-
nartaritik, ikumatitsigångamigdlo Ki-
ssungnik pinatik paornaKutinigdle Ki-
ssoKartarnertik erKaisimavåt.
kalåtdlit pafruljåta puissit tangmårsi-
mavfiat. isåvfiussap Kulånut puissip
amia nivingarneicarsimavoK.
igat saligdluarnexarsimanersut Perip
misigssorai, spejderimit københavni-
miumit issigingnårnexardlune.
Penneven søges
Tove Hartelius,
14 år, Kirkebjergalle 150, Glostrup.
Interesser: heste, cykelture, spejder og
at skrive breve.
Ønske: Pige eller dreng fra Grøn-
land.
Lisbeth Pedersen,
12 år, Pilegårdsvej 16, 1. Herlev. In-
teresser: Grønland og pop.
Ønske: Dreng eller pige på samme
alder.
feriarnivne
misigissåka
auvariåsagavta augustip åipåne pi-
kilerpugut. angap pujortulérånut i-
lauvdluta Narssalingmut icavdluniar-
pugut, sikusiornermit uvdlåkut aut-
dlarniardluta uvalikut aitsåt sisamat
erKåne Neriamut uterdluta tikipugut.
pujortulérKap sarpé najungarsimang-
mata suliaralugit kisa unugpoK.
aKago-Kaungmat Mortåkunut ilauv-
dluta Tasiussamut autdlarpugut uv-
dlåkut arfineK-sisamat migssane. ku-
lit migssane apukavta majuarpugut
unukutdlo arfinen-mardluk migssiliu-
lerå „Mortap inånut" apupugut. asa-
go — Kaungmat „Alångup inånut" pi-
vugut. tåssånga autdlaravta Alångua-
ta kangiane angissoK pissarårput. i-
ngerdlarKigdluta kisiåne Mortat OKa-
lulermat: — Pele, Pele! Kiviarpara,
tauvauna torårérå. Pele serKorpoK,
Mortat tugdliuvdlune uvangalo ki-
ngugdliuvdlunga (Kristiåp taskine
angmarneK ajulerå).
tugto aKugdlåraluardlune tarring-
mat uvavnut omerKuvåt. tikipara kia-
sinarminik ingerdlassoK. uvanga ko-
rortuaraKarama mardlungnik Kéingit-
sorama atautsimigdlo Kångiutårama
kisamiuna sereortunga Kugtorarordlu-
go. tauva ilåka nuiput, nuivdlutigdlo
OKardlutik: — ila, ånåisavarput! tå-
ssalo taskitik igeriardlugit arpaliuti-
lerput taskitigdlo uvavnut tigorKuv-
dlugit. tikipåka angissoK aKugdlårita-
ssok, sulile umalårtoK. Karatserfiagut
issuterKuvåt. nagssune aulariåtdlag-
tingmagit Kimåriaraluarpunga.
tåuna kisiat pissarigavtigo siatser-
Kåriardluta aterpugut. tikileravta ag-
sut erKarpugut. tamatuma kingorna
Pitåkutdlo Kangerdluanut eKalungni-
arpugut. uvanga pingasorårpunga ki-
ngornalo Naujat alånguanukardluta.
åma aulisartarpugut nuniagiartardlu-
talo. ivsåinaK mardlungnik kapisilig-
punga, ningitagårKanigdlo ningitaga-
Karpunga.
Tobias Petersen,
Neria.
nånugtumut
ilauneK
majip pingajuane uvdlåkut niuver-
tarfiliartunga jumup takoriaraminga
KaerKuvånga pujortulérKamik ator-
dlune autdlalerame ilaorusugsoralu-
nga aperalunga. arnat sisamauvdluta
mardlungnik mérartaKardluta pujor-
tuléraligdlo kisiat angutitaralugo aut-
dlarpugut.
sila pitsaoKissoK Anordliuitsumut
pigavta uvdlup ingerdlanerane kavfi-
sortardlutalo titortarpugut. uvalikut
angerdlardluta akimut ikåravta nuna
tikilerdlugulo angutitarput OKarpoK:
— nånoKaunga! Kiviaravko alarpara
sagdloKitaisoralugo. Kungatsivkutdle
eKitdlunga OKarmat: — ila nånoxau-
nga, åjivnga nunamut KaKivoKl ti-
kuagå Kiviarparput, tåssalo nanoK ta-
kuvdlugo. ingmivtinut Kiviartauteri-
ardluta aperilerpugut: — KanoK iliu-
saugut?
angutitarput OKarpoK: — ornisavar-
put. angutitarput nunamut KaKingmat
ipugdluta avalagterpugut maskina na-
lugavtigo, mérKat Kialermata Kissug-
ssanik punut imiussanik matorpavut.
angutitarput Kulivtigut nuivoK, Kaer-
Kungmatigutdlo ikigavtigo OKarpoK:
— nanoK imånut avalagpoK orningni-
artigo. arnat ilavta ilåt OKaraluarpoK
Augpilagtumut pujortulérKamik aig-
dlerniarta. angutitavta nanoK Kimå-
kumångilå, nanordlo ungordlugo ilu-
lissap sinånut pissukavtigo igssuter-
Kulerparput angatdlativtinut KaKisa-
soralugo uvagut arnat ånilångagigav-
tigo. taimaitdlune angutitarput serno-
KaoK. nanoK toKorérsoK ilavta toKu-
ngitsorigaluarpåt. nånumik kaligdluta
tikileravta Kavdlunåminernik tunung-
mut ernaivugut, nuånårnermit.
Mariane Salomonsen,
AugpilagtOK.
Rein Tull arfineK-pingasunik ukiulik Estlandime igdloKarférånguame
najugaxarpoK, angutå sagfiujuvdlune agssagssufdlarKeKalune bilile-
ritdlarKeKalunilo. biliarax una nangminérdlune sanasimavå ernerme
pigsså, motorcyklip moforianik motorilersimavå, bile nalunaerxutap
akuneranut 40 kilometerif tikifdlugit sukåssusexardlune ingerdlasl-
nauvdlune. bilip ingerdlénera ajornaitdlisagaungårmat Rein ikfngu-
fålo ukioxatå igdloKarffngup najugkamik avKusernine biliatårtarpui
navianartorsiungitdluinardlutik.
ivnat tingmiailo
agdlagtOK K. Møller,
NapassoK
tåssuna erKarsautigåka ivnat taku-
ssartagkåka tåterånit agpanitdlo er-
nivigineKartartut.
sujugdlermik agparpagssuit tåterår-
pagssuitdlo emivigissartagåt téssa Ma-
nitsup kangerdluane Ikamiut sarKåne
kangianitoK „SermilinguaK". kingug-
dlit taimak taissaramiko, uvagutdle
taissarparput „Sermileralak." sarKå a-
långualo tamarmik tåterånit agpanit-
dlo ernivigineKartarput.
sarKåtungånltoK „Ivnarssuarmik"
taissarpåt. tåuna ivnarssuaK angeKaoK
portoKalunilo avane Uperniviup a-
vangnåne Agparssuit ivnartåinit pu-
kinerunane — kisiåne agpaKamera
sungineroKalune. Kangamit uvagut na-
lerput 1930 tikitdlugo sule ikigissag-
ssåungitsunik agparpagssuaKarpoK
taimatutdlo tåterårpagssuaKardlune.
tåuna ivnarssuaK agpanik månigsar-
figisagåine peKarfia pavane pavani-
poK meterit hundredit ardlagdlit Kut-
sissuseKardlune ateKardlunilo „K’i-
ngartarssuaK". avKutituarålo „Koror-
ssuaK", KoroK pavunga Kumordluinar-
tOK nerukitdluinartoK pavunga Kut-
dlangåtsiatdlardlune ikårsårtariå tiki-
tariaKarpoK. tåssa pavna Kingartar-
ssuaK tikiniåsagåine tåuna KoroK i-
kårKårtariaKarame Kororssuarmit ne-
rukitdluinartumit tatdlit isuvkårtit-
dlugit KorKup igdlua tungå tigugåine
ikårtariaKardlune.
Kingartarssualiat nersunartaKaut, i-
måningånit Kumut Kiviaråine takuni-
alertorKårdlugit aitsåt takussariaKar-
tarput tåssale Kutsingnermit inuit mi-
kissuarånguångorsimassaramik. ki-
kutdle tamarmik tagpavungnarsinåu-
ngitdlat, sapitsut ånilångajaitsutdlo
kisimik tagpavanitarput.
kangerdlup alångua åma taimatut
agpanik tåterånigdlo ernivigineKar-
tarpoic — agpatdluarumassune „Iv-
ssortamut" niuinartariaKartarpoK. er-
Kaimavara ilåne Ivssortamitdluta Jør-
gen Møller (åtålia) agpanut erKartoK
atauserussåinangajangnut 70-erårdlu-
nilo taimaititoK unioraluarminanilo.
måssåkut erKarsautigileråine ilai tai-
mane toråjusimassut.
tugdliutdlugo Manitsup erKånit iv-
nanit takusimassavnit encartugagssa-
ra tåssa Isortume „IvnarssuaK", ka-
nginguanitutdlo ivnårKat tatdlimat
kangileritsiartut. „IvnarssuaK" porto-
KaoK ima portutigalune tingmiai Kut-
dlit mitsimatitdlugit takussagssåungi-
vigdlutik, aitsåtdle tingiagångata sulu-
isa Kivdlåtdlagtarnera kisimik takut-
siagagssaussarput amerdlariardlutik
seKinermut alångialanerinit.
„IvnarssuaK" månigsarfigineKarneK
ajorpoK periarfilungnera åmalo nåkå-
ssarnerssua pissutigalugit. ardlaxå-
ngitsuinavinguaningme talivfiginiku-
varput åsit pilerinerssup pilersitainik,
sutinatale avunangåK avarKutarpar-
put.
nalivtine IvnarssuaK kangililo Iv-
nårKat tåterårpagssuarnit emivigine-
Kartarput sulime uvdloK måna tikit-
dlugo, agpåtaoK agpardluit ernivigi-
ssarpait.
uvagut perugtulernivtinit, tåssa
1930-p sujuninguanit 1930-p Kånger-
neranut Kangerdluarssungmit månili-
arfigissarparput. imaKa pimorutdlugo
måniliartartunit kisiussavta? imaua-
lunime kisivta.
OKarama „pimorutdlugo" isumagåra
unuaK tamåt månigsarniartarneK pa-
vånga ivnat Kåvinit samunga ningite-
Kåtårdlune. ivnåncanik taigavkit i-
måingilaK pukitsungussut. kitåtungå-
nitordliuna IvnarssuaK portungårmat
tåukua ivnåncanik taissarivut.
uvanga aperssortisimalernivnit 18-
inik ukioKalernera tikitdlugo oKiner-
siugauvdlunga ningitituartarpunga,
Kavseriardlungame ningititdlungalo a-
mortitaKinerpunga.
ningiterKålerneK pisanganalångit-
sorneK ajorpoK, pavuna ivnap sinar-
ssuatigut alåkaråine séma såma i-
maK silåmut sarfartupilugssuaK, néka-
råine nåmik ånagpoK.
(norm. tugdl. nangisaoK)
FERD’NAND
(s>
Konkurrence
frabedes!
<9
ingiarniaicina-
nga!
Ijfeb:
32