Atuagagdliutit - 18.01.1968, Blaðsíða 5

Jakob Danielsenip Kalipagai
ilisimatunit misigssorneKartut
Jakob Danielsenip Kalipagai atautsimut katerssornenardlutik
atuagkiarinenartut silarssuarme eskimonut tungassunik ilisima-
tusarsimassut soKutigeitigait
Erik Staffeldtimit
København (RB-special)
Kalåtdlit-nunåne OKalugluatdlarKingnerpauvoK — nangminek periautsine na-
jorKutaralugo. nunarKatiminit erKumttsuliortutut pikorigsutut issigineKartartu-
nit pikoringneruvdlune OKalugtuane åssiliartalersortarpai titartaivdlune. Ka-
ngaungmatdle misigissane ardlalingnik titartainermigut OKalugtuarerKigsinau-
ssarpai pisimassut sunginerssdinut agdlåt ilångutdlugit — autdlarKautånit
naggatånut. taimatut piginaunenarsimassoK tåssa Jakob Danielsen.
inuiaKatigit nagguvinik ineriartor-
nerinigdlo misigssuissartut nunanit
ardlaligpagssuarnit pissut åssilialiati-
gut ukiune untritilingne piniartut iler-
Kuinik måna tåmalersunik OKalugtuat
misigssugarilerpait.
Jakob Danielsenime piniartutorKat
Kanga pissutsinik nåmagtuisimassut
ilagåt. åssilialiarisimassaisa pingår-
nerssait måna OKautsinik åssigingitsu-
nik OKausertalerdlugit angisumik a-
tuagkiarineKarput avågingnigtigisima-
ssånit, Avangnåne nålagausimassumit,
kontorchef Ph. Rosendahlimit, Lyng-
byme najugalingmit. inuiaKatigit nag-
guvinik ineriartornerinigdlo misig-
ssuissartut Europame, Amerikame Ca-
nadamilo najugagdlit atuagkiaK agsut
soKutigisimavåt.
Kalipåisaunga
Ph. Rosendahlip Jakob Danielsen
K’eKertarssuarme nåpencårpå 1924-
me. titartaerKuvdlugo Kalipaentuv-
dlugulo Jakob Danielsen Kinuvigine-
KarpoK — suliailo atuagkiamut ilå-
nguneKartut inuiaKatigit nagguvinik
ineriartornerinigdlo misigssuissartut
erKumitsulianigdlo soKutigissaKartut
måna misigssorpait. atuagaK danski-
sut, kalåtdlisut tulugtutdlo OKauserta-
Kardlune jutdlip sujuningua sarKU-
merpoK. atuagaK Canadame, Alaska-
me, Kalåtdlit-nunåne Danmarkimilo
atuagkanik atorniartarfingnut siaru-
arneKåsangatineKarpoK. Jakob Daniel-
senip suliarpagssuisa ilait 300-t imi-
lertarissanik Kalipausigkat titartag-
katdlo atuagkap åssiliartarai.
Jakob Danielsen åssilissatigut pini-
artarnerminik inunerminigdlo OKalug-
tuarcuvdlune Ph. Rosendahlimit ki-
nuvigineKarame akisimavoK:
„ivdlit pigssangnik Kalipåisaunga.
danskit pigssainik matuma sujorna-
gutdle Kalipaissarérpunga. nuånersui-
nåungilardle, danskit piniarnermut a-
tautsimut tungassumik åssilissamik
atausinarmik piumassarmata. piniar-
nerne tamane pissartut amerdlassa-
Kingmata åssilissame atausinarme o-
KalugtuarineK ajornartaKaut.“
— tauva piniarnerit tamaisa ardla-
likutånik åssiliartalertardlugit Jåko
KalipaissarKuvara, Ph. Rosendahl, Ja-
kob Danielsenip erKumitsuliortutut
agsut piginauneKameranik taimanile
påsingnerérsimassoK, OKalugtuarpoK.
ukiune 12-ine suleKatigigtut
Jakob Danielsen Ph. Rosendahlilo
ukiune arKaneK-mardlungne suleKati-
gigput. Jakob Danielsen imilertarlssa-
nik KalipaissarpoK, taimatut Kalipau-
sigkamik Kalåtdlit-nunåne pingorti-
tamut tungassut tugdluarnerussumik
KalipangneKarsinaungmata — åma a-
Kerdlussamik titartaissarpoK, titarta-
gailo taimåitut amerdlanerpåuput. pi-
niarnerme pissartut tamåkivigdlugit
titartagkamigut erssersitarpai.
Avangnåne, Kangerdlungme erKåni-
lo, piniarnerme pissartut Kalåtdlit-
nunåne pissartunit avdlaussut, Jakob
Danielsenip kisisa Kalipagkamigut ti-
tartagkamigutdlo sarKumersitarpai —
tåssa periautsit ilerKutdlo eskimut pe-
riausinit ilerKuinitdlo avdlaussut ta-
kutitardlugit. Kalipagkamigut titar-
tagkamigutdlo ardlarikutårtutigut Ja-
kob Danielsenip puissiniartarneK, te-
riangniarniartarneK, arfernik, auver-
nik, ugkanik angmagssangnigdlo pi-
niartarneK oKalugtuarissarpå. puissit
åssigingitsut åssigingitsumik piniarne-
Kartarput; angmagssat panerserdlugit
Kingminut neruvkautigssiarineKartar-
dlutik. amale angerdlarsimavfingme,
nagdliutorsiornerne nagdliutunilo pi-
ssartut erssersitarpai.
piniardluartoK
— Jåko piniartuvoK — piniardluar-
toK, pissaKardluartartoK tunissiuma-
tordlo. inungorfingmine Kangerdlung-
me piniartautsit atugkatdlo Kanganit-
sat Jåkup nalåne sule atorneKartut ili-
simavai, Ph. Rosendahl OKalugtuarpoK.
— ilaKutarit erKumitsuliornermik
piginauneKardluartuput. Jåkup Katå-
ngutå Péle, åma erKumitsuliortuvoK
pikorigsoK, angutåtdlo OKalugtuator-
Kanik oKalugtuatdlanrigsorujugssuvoK.
OKalugtuatdlarKigsoK
„OKalugtuartartoK ima OKalugtuat-
dlarKigtigissariaKarpoK imalo sivisu-
tigissumik OKalugtuarsinaussariaKar-
dlune tusarnårtut sinilernerat tikit-
dlugo oiialugtuarsinaussariaKardlune.
taimailiortarnikut ukiunera sivikitdli-
lerneKartarpoK — seKinertalernigsså
aussarnigssålo erininånginerussardlu-
ne,“ Jåko OKartarpoK. taimatut pigi-
nåussutsimik Jåko åma kingornussa-
KarpoK. inugsiarnersuvoK ilagsiorajug-
tuvdlune, kalåtdlitdlo amerdlanerit å-
ssigalugit ingminut angisutitungne.
Jåko K’eKertarssuarme agdlagfivnut
isikulassuvoK — K’eKertarssuarmut
nugternerme kingorna, Ph. Rosendahl
OKalugtuarpoK, sikåtugagssanilo — si-
kåtorumavdluartugame — ikeriardlu-
go OKartaraoK: „ailaliordlune pitsau-
nerussarpoK“ — tauvalo Kalipagaine
titartagainilo takusinaussavtinik oKa-
lugtualeraraoK.
åssilissat tamaisa nuånersunik oKau-
seKarfigissarpai, oKausé nugterisso-
Kardlune agdlangneKartardlutik —
OKalugtuåta isumå erKortoK pigssar-
siariumavdlugo — OKalugtuailo ki-
ngorna atuagkiap åssiliartåinut nav-
suiautitut OKausertaliuneKarput.
Jåko åma nikatdlujuitsorujugssu-
vok, OKartardlune piniarnerme iluag-
titsingikåine iluagtitserKingnigssaK u-
tarKinartariaKartoK. nauk ajutoralua-
runilunit tamåna inunermine misigi-
ssamisut issigissarpå.
ugperissapalåt
kristumiussuserdlo
Jåkup ugperissapalåt kristumiussu-
serdlo atautsikortitarai. Kitornai inat-
sisit Kulit najorKutaralugit perorsar-
neKarput, nangminerdle umassorujug-
ssuit anersåpiluitdlo ugperai. ukiune-
rane xinukut tårserugtortoK umassoru-
jugssuair tårmit tårnerussoK nåmag-
torsimanerarpå, OKautigålo ingerdla-
Katigigåne. KanoK itunera OKalugtua-
risinåunginamiuk titartarpå, titartagå-
le nuliata Charlottep aserorterpå pé-
piaratdlo aligtornikut ikuatdlagdlugit,
oKardlunilo: „umassorujugssuarnik ig-
dluvnitoKarnigsså kigsautigingilara".
tauva Jåko umassorujugssuarnik titar-
tåisaerpoK — nauk tamåko eskimut
Illustration til
sagnet om den
forældreløse
Kagssagssuk, der
ved en ånds
hjælp blev Grøn-
lands stærkeste
mand — efter at
have været jor-
dens mest
hjælpeløse men-
neske. Kagssag-
ssuk er ved at
dræbe sin tredje
isbjørn med de
hare næver.
Kågssagssung-
111' k OKalugtuap
assiliartå — Kag-
ssagssuk inung-
nit tamanit nag-
dlingnarnerpao-
riardlune aner-
såmit ikiorneitar-
dlune Kalatdlit-
nunane nukigtu-
nerpaulerpok.
kågssagssdp nå-
nut pingajuat
agssåinarminik
fOKukalugtuale-
rå.
tOKUSSOK
Sisimiune lærlingehjemime åma tek-
niske skolerne sujuligtaissusimassoK
ingeniør Mathias Jørgen Mathiesen,
tåssångåinaK toKusimavoK decemberip
ii-åne 1967 ukioKardlune 60-inik.
1946-mit 1963-imut ingeniør Mathie-
sen Sisimiune sulivoK, inusugtunut u-
kiut ingerdlaneråne tekniske skoleml-
tarsimassunut angnertumik pingåru-
feKarsimavdlune, ikiuiumatussutsimi-
gut soKutigingnigdluarnermigutdlo ili-
simaneKardlune. erKartussinermut tu-
ngassunik nutånik nunavtine inatsi-
seKalerneranit kredsretime agdlagtusi-
mavortaoK, sulianilo tamåna nåkuti-
Singnigdluardlune pikorigdlunilo i-
ngerdlåsimavdlugo.
Danmarkimut uternerme kingorna
mgeniør Mathiesen sarKarmiulerne-
KarpiOK fortjenstmedaljimik sølviussu-
oKalugtuatoKåine tusarssaugaluaKi-
ssut.
Jåkup inunerminik OKalugtuå
piniartarnerit saniatigut Jåkup inu-
nermine pisimassut pingåmerit åssi-
lialiarai. uvdlut ilåne Ph. Rosendahl-
imut ingerdlasimavoK OKarsimavdlu-
nilo tusarsimagine nunarssuarne ino-
KartoK ingminut atuagkiarissartunik,
nangminerdlo taimailiorusugkaluaKa-
lune.
„agdlagdlarKigsungilangale. naKine-
rit amerdlaKaut, ilaitdlo ingmingnut
åssingoKalutik. taimaingmat kukonca-
jånaKaut. KiiperneK tamåt agdlagtuiv-
figigåine kukuneKarnersoK takuneK a-
jornaKaoK. åssilialiornerdle ajornångi-
neruvoK. Kalipaigåine issigilerdlugo
erninaK takuneK ajornarneK ajorpoK
pissusigssamisornersoK," Jåko OKar-
POK.
Ph. Rosendahlip neriorssorpå åssi-
lialiai tamaisa pisiariniardlugit, Jakob
Danielsenivdlo pisimassut erKaimassa-
ne sisamagssånik ukioKariartornermi-
nit pisimassut — angajoi’Kåne ilaga-
lugit Kimugsimik angalanine entaima-
ssane sujugdleK ilångutdlugo —- Kali-
pagtitilerpai.
Jåko tOKUVOK
inunerminile pisimassut pingåmerit
tamåkernagit åssilialiarai. 50-inik u-
kioKardlune 1938-me tOKUVOK, sakiag-
dlumik toKussuteKardlune.
— tOKunera ukiumik atautsimik su-
jorKutdlugo umiarssuåkut nuak K’e-
Kertarssuarmut pissuneKarpoK. taima-
nikut nakorsaKångilaK, nuagdlo sia-
ruåupoK, Ph. Rosendahl OKalugtuar-
poK.
sapåtip akunerane atautsime uvdlut
tamaisa ilississoKartarpoK, uvdlutdlo
ilåne Jåkup nuliata igdlerfia OKalug-
fingmut erKuneKarpoK. taimanxkut Jå-
ko nåparsimavoK. ilississoKalermat
angerdlarsimåinarKuneKaraluarpoK, o-
Karpordle: „uvdlorme taimåitume ta-
matigut inuk kussanartumik OKautigi-
neKartarpoK, inuvme inunera ima si-
visutigaoK, OKautigissagssanik kussa-
nartunik pingitsorane navssågssaKar-
tariaKardlune".
— Jåko kalåleKatailo ingmingnut
angisutiniångitsut taimatut OKariar-
tauseKarput, Ph. Rosendahl nangig-
poK. Jåkup nulia ilineKarmat sila a-
jorpoK, tamånalo pissutigisimagunar-
dlugo nåparsimanerulerpoK. åma Ja-
kob Danielsenip ernituå sakiagdlumik
toKussuteKarpoK.
Rosendahl avalagpoK
Jakob Danielsenip tOKuneranit ukioK
atauseK KångiutOK, 1939-me, Ph. Ro-
sendahl avalagpoK Kalåtdlit-nunåtdlo
pivdlugo KutdlersaKarfingme kontor-
chef ingordlune, taimalo Jakob Daniel-
senip suliainik ilisimangnilersitsiniar-
dlune Ph. Rosendahlip sulinine aut-
dlarnerpå.
Jakob Danielsen pivdlugo ardlalig-
pagssuariardlune OKalugiartarpoK. Ka-
lipagaisa titartagaisalo ilarpagssue er-
Kumitsulianik nålagauvfiup katerssu-
gausiviane 1941-me sarKumersineKar-
put, åipåguanilo Jakob Danielsen piv-
dlugo atuagkiånguaK sarKumersine-
KarpoK. tamatuma kingorna erKumit-
suliorneK pivdlugo Lyngbyme peKati-
git „Kågssagssuk" OKautsinik åssigi-
ngitsunik pingasunik OKausertalerdlu-
go Jakob Danielsenivdlo Kalipagainik
åssiliartalerdlugo sarKumersipåt.
Jåkup åssilialiai
erKumitsulianik påsisimassagdlit o-
Kartarput Jakob Danielsen erKumitsu-
liortutut sulissartoK misigissuseKar-
tordlo, nauk ingminuxnaK iliniartxsi-
manera suliaine malungnartaraluar-
toK. åssilialiai pivdlugit Johs. V. Jen-
sen oKarsimavoK erKorKigsårtumik,
ingassagta j årinane pitsaoKissunigdle
åssilialiortartoK.
Kanganitsanik nålagauvfiup kater-
ssugausiviane pissortaK, ilisimatoK dr.
phil. P. V. Glob atuagkiaK pivdlugo
ima agdlagpoK: „atuagaK kussanartoK
una kalåtdlinut uvavtinutdlo avdlanut
tamanut tunissutauvoK. tåssane kalåt-
dlit ingmingnut nanisxnåusåput, KanoK
suniuteKarnertik sujulimigdlo naKisi-
maneKaratik inunerat påsisinauvdlu-
go, kulturilo naleKångiussartoK sujuli-
mik pilersisimassåt takusinauvdlugo."
Musikhuset
ALGADE 27 — VORDINGBORG
Grammofonplader
oKalugtarfup nQlal
Harmonikaer
såpufaussat
Guifnrpr
gulfarit
Mundharmonikaer
Kanerssorissat
Alle ordre ekspederes
omgående
piniagkat famarmlk ernlnavik
nagsiunexåsåput
Forlang gratis katalog
katalog akeKéngitsoK
piniarniaruk
S Den gyldne, ^
j smidige OMA margarine \
y er lige velegnet til bordbrug ^
og madlavning! — Sig navnet: OMA margarine!
OMA margarine kultiussartalik akungnaitSordlo
nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo /
\ åssigTngmik piukunarpoKl OKautigluk ateK: /
5