Atuagagdliutit - 18.01.1968, Blaðsíða 13

Fra Kap Dan
Kulusungmit åssilissaK
Avangnårssua - erKaivigssuaK
taima KuleKutserdlugo atuagkiortoK Franz Berliner, KangatsiaK
Angmagssalingme telegrafistiusimassoK, avisime „Politiken“-
ime agdlagaKarsimavoK Angmagssalingmik takorKingnerminik:
sialuk kuissinavigpoK, nunamut ikå-
ravta, iseriagdlune KianaKalunilo. tå-
ssauna Angmagssalik. Kalåtdlit-nunå-
niuna sila avångunarniariardlune av-
dlanit naligssaKartångitsoK, Kaersut
masagtut, Kingmit masagtut agdlåme
Kavna agtordlugo KianaK masagdlo
malugigssåuput.
tåssa taimåipoK igdloKarfik takor-
Kigdlugo, takordlortagaK timitarser-
Kigdlugo. ukiume Kulit matuma sujor-
nagut måne najugaKarsimagaluarhar-
Pok, alianaivigsutut ernaimassavne.
kangerdluk tungu jorsimåK igdlulo
Korsuk KåKap atåne. ukiume pingasut
månikaluarnarujoK.
sikut agpakardlugit uvatsiaK mau-
nga apukavta erKaissagssat imaigina-
liverérput. umiarssuaK siggartaKåtå-
rérmat aitsåt nuname aulagsangniau-
ssålerput. umiatsåt pajugtutitdlo sig-
ssiugkamitut avalakaput, Kalipautait
sakortoK augpalugtoK-sungåkånersoK
issigissanik Kimåtdlagtitsivdlune.
talitarfik? å, sunauvfa talitarfigtår-
simassoK. kisardlune pujortulérKamik
umiatsiårKamigdlunit ikåuneKarnig-
ssaK pissariaerusimavoK. niornutigssat
r.agsatatdlo palåmamut usilersutdlu-
git agssartortariaerusimåput. sujuari-
arneK!
inugpagssuarnik niuvfiortoKångilaK,
sordlo Kanga pissartut. tikitoKartali-
ngårmat avårutinarsimavait. taimåg-
dlåt kalåtdlit sisamat masangmik mit-
dlugtisimassut — tikitoKalermat iter-
sagkat pitugtueKatauniåsangmata.
talitarfiup timå angnertoKaoK Kåva
mångersagaK, timånitdlune Kuerssua-
rujugssuaK. milliuninik ardlalingnik
akeKarsimåssoK kingorna tusarparput.
ama åjuna nalunaerKutarssuaK taku-
minavigsoK, kinaussarssua Kåumanui-
tilik, mersernarpalugdlune umiarssua-
livingmut KinerdlunilusoK OKalugtu-
artoK nalunaerKutap Kavsingornera-
mk: arrå, ukorsiå, uvdlut nutåt pi-
lerput, uvangauna nålagaussunga!
Kangatut alianaitsorsiagssaKångilaK.
usimaname åma taimane alianaitsor-
siagssaKarsimångilaK: Kangame pit-
soKaKaoK, åssiglngisitsineKardlune av-
dlanigdlo ajortorpagssuaKardlune. tai-
måikaluartordle ardlaligpagssusimå-
Put ajungitsut inup pissusivianik ta-
kutitsissut. sut tamarmik endgsisima-
ssutdlusoK. taimane nalunaerKutaK
ikuneKarsimagaluarpat, ardlånilo u-
nigtorsimåsagaluarpat tåssaKalunit
walugineKarsimåsagaluarpa, imaKame
ama kingorna nukagpiarKat ujarKanik
mitdlordlugo nakatarisimåsagaluaråt.
☆
sule uvdlåjuvoK. igdloKarfikut i-
ngerdlaorpugut, ilisarissaKartardluta
ei’Kaikulugdlutalo. — takuvat åjuna
OKalugfik, tåssane kuislpuse, mérKat
°Karfigåvut. takuvat åjuna pisiniar-
fik!
avKuserngup kigdlingane aumaru-
tigssat kuerssat saniåne åmåko inuit
senungnernit ilivitsukåmininguarsior-
tut, silap avångunaKissup sialuvdlo
kuissinavigsup atåne. irungujugdlutik
ilagsivåtigut. uvdlut nutåt Tunumut
ångusimagaluarput, sulile ajugauvfi-
SineKarsimångilaK tunumiut inugsiar-
uissusiat Kamuna pigissåt. nåpitat ku-
ugujugssaKångitsortångitdlat, tåssaica-
me tunumiutut inugsiarnertigissoKar-
pa.
inugsiarnissuseK tamåna ilerKui-
naunersoK ilumoruneråtdlunit iluamik
påsineK ajornaKaoK, kalåtdlime erKar-
sautait sujunersigssåungingmata ava-
tånit tikerårtussunut. taimåikaluartor-
dle pissusitoKaK tamåna avdlångor-
simagunångitsoK tugpatdlersautigår-
put igdloKarfikut ingerdlauleravta ta-
kuvdlugitdlo sut avdlat tamarmik Ka-
noir avdlångorsimatigissut.
umiarssualiviup såmia’tungåne åji-
nga igdlOKarfiup ilå nutårdluinaK. bo-
ligstøttimit igdluliat augpalugtut nu-
namut kussanarsautaussut. mångånit-
dle takusinaorérpavut igdlut akornå-
ne sukujugpagssuit, sumut tamaunga
erKagkat.
avKutigissarpume åma taimåipoK.
karsit, Kivdlertussat, nåpartat, påpia-
rat, ånoråminikut idssuitdlo. kuk atu-
ardlugo igdloKarfikut ingerdlagåine
minutit 20 Kångiutinartut Kissungnik
katerssineK ajornångilaK aussarsior-
tarfingmut igdluliagssanik nåmagtu-
nik. åliuna nuna silarssuarme orpi-
sangnerpåK, orpigkanit tangnerussunik
naussoKångitsoK.
puiaussatdlo aserKukorssue! sume
tamåne ujameriagssuput. puiaussat a-
torKitagssåungitsut Kalåtdlit-nunånut
ångusimåput, ajoraluartumik. sujor-
natigut puiaussat katerssorKigsårne-
Kartarput pisiniarfingmutdlo nuisine-
Kartardlutik. karse imiårKat soda-
vanditdlunit puat puiaussanik atau-
seK 15 ørilersineKartartunik imalik,
Kåumatip nålernerane ånåssutausi-
naussarpoK. puiaussat ardlaKångitsu-
nguit nuisikångamikik mérKat ma-
martukujugsiutigssarsisinaussarput.
puiaussatdlo taimane perKigsårune-
Kartarput.
månale puiaussat tamardluinarmik
imaerdlugitdlo seKitangneKartalersi-
magunarput. puiaussat aserKukorpag-
ssue sume tamåne sujumugagssåuput,
igdlut Kaliainut agdlåt. tivfarteralua-
råine åmåko plastikit pugssiakut pui-
aussatdlo aserKue. kuk nalivtine i-
mertarfiussartOK perdlukunik ulivkår-
poK. igdloKarfik tamarme erKaivig-
ssuvok, takuvdlugo nikatdlornardlu-
ne.
— taima isumaKaravit? ilisarisima-
ssara uivssumivdlune aperaoK nangig-
dlunilo: tåssauna aitsånguaK pisugtu-
arama nuånårutigiga igdloKarfik må-
na Manitsumut nalerKiutdlugo evKilu-
itdlunilo torerpatdlåKingmat!
— ila arrå, måna takuvsunåsagalu-
armigame! inusugtut mardluk Narssa-
mingånérsut oKarput. — sumut Kivia-
råine iperssuaK perdlukorssuitdlo, av-
dlåungilarme erKaivigssuaK!
(uvagut angerdlamut avKutåne Nar-
ssåkorpugut, takuvdlugulo Kalåtdlit-
nunåne igdloKarfit sunauvfa åma tai-
ma evKiluitsigalutigdlo torertigisinau-
galuartut).
pissutigssaKångikaluarpoK Angmag-
ssalik taima issikoKåsavdlune. igdlut
silatait erKaivilersugåuput, agdlåme
kommunit ilerKorerKussaliarisimagu-
naraluarpåt erKaivit matoKåsassut. a-
joraluartumigdle KaKutiguinaK taimåi-
tarput. erKaivit imait Kingmit agssag-
tarpait sumorssuaK siåmartiterdlugit.
igdloKarfiuvdle timåne sukujugpag-
ssuit? piterKavngoruna terKagai. pi-
terKavdle piliarinerpå mérKap Kipikua
anordlersarfiata agssuanitoK? imalu-
nit angatdlatip tungmerai nasigtarfiup
erKånguanltut? imalunit uliap pukue
nåpartat mångertornissut 30 imeKar-
fiup tatsip erKånitut?
ilerKuliutinarneKarsimavoK silåmut
maungåinaK erKainerssuaK. nalivtinile
pisungoriartorneK ilutigalugo erKa-
gagssat amerdliartuinarfiåne tamåna
taimaitiniartariaKarpoK.
☆
takuvarse, una igdlo, tåssa ilivse
tarKamane inungorpuse.
sialuk tåssa sule kipimingilaK, ati-
ssat pitardlugit. — igdlumingånit ka-
ngerdlup tungånut avKusininguaKar-
poK. Kanga alianåitaKissoK igdluging-
nik tugdlinersimålåginardlune kanger-
dliumaninguame paugssausivitorKap
tungånut. Kanga maungnartarsimavu-
gut mérKat Kamutait nagsardlugit, ta-
månilo mérKat pinguartarput tining-
nerane sikutat akornåne.
måna avKusineK tåuna angatdlav-
fiulersimaKaoK, lastbilerssuit sanerKU-
avdlutik. avKusineK tamåna GTO-p
sulisitsissoKarfiatigorpoK erKaivigssu-
armut atavdlune. åmåko nåpartakut
untritiligpagssuit. paugssausivitorKap
Kalia peKångilaK, erKaivigdlo kigdli-
lersorsimångilaK kangerdliumaningu-
amit timut siaruarsimavdlune.
GTO-vdlo sulisitsissoKarfia, kussa-
naitsorssuaK påtsiveKångitsoK sumo-
rujugssuaK siaruarsimassoK. sordlume
igdloKarfik igdlOKarfiup iluane. ilame
igdloKarfingmut nalerKiutdlugo angl-
ssusia kåkaginaKaoK. tåssane sulissut
sualugdlulnarput Kavdlunåt sulissartut
aggersitat. kalåtdlinigtaoK tunumiunik
sulissoKarpoK. tåukule iluangajangne-
russunik suliaKångisåinarput OKartug-
ssauvfingnigdlunit tigumiaKaratik. tå-
ssauna Kavdlunåt sulissartut Angmag-
ssalik nutåK piorsaråt. kikumitauva
nuånårutigssiniardlugit? suna suju-
nertaralugo? kalåtdlit iluaKutigssåt er-
KarsautigineKarnerpoK? inigssiat nu-
tåliat nåpåtiterneKartut kikut inigiu-
mårnerpait? tunumiut? imalunit nu-
nap ingmikortuine avdlamiut — ki-
tåmiut, sjællandimiut jyllandimiutdlu-
nit? amortåussuit erKånipoK igdlua-
raK KalipangneKångitsoK, OKorsaute-
KångitsoK igalåsserfilo plastikimik
Kagdlinagkat, atai sorpajugssuarnik i-
ngassagdluinartut. tåssane najugaKar-
poK uvigdlarneK Kitornailo. tåuko nu-
tånik inigssiuneKarnerput? imalunit
aggersitat amerdliartuinartut?
sormiuna åma måne igdluliortoKar-
tOK inigssiartalingnik? tunumiut kig-
sautigisimaneramiko taimåitune naju-
gaKarnigssaK? avatånitdlunit aggersut
piumassarinerpåt? KanoK ilivdlutik
inoKatiginguit pitsut ivko angumang-
niarsinåusanerput avatånit aggersut
piumassåinut angnertoKissunut?
sunamiuna åma taima tuaviornarti-
gissoK? sok taimånarssuaic ulapårto-
Karpa sujunertaKångitsusorinartumik?
sok aggersitarpagssuit Kimataulersutut
ulapisåpat, uvfa igdlOKarfiup nangmi-
neK inue kausimåginartut?
kalåtdlingoK sulissorisagaluaråine
pilårnarpatdlåsaKaoK, silatut OKartar-
put. sumut nalerKiutdlugo pilårnar-
patdlåsaKinerame? sunauna taima tu-
aviornartigissoK?
tunumiut piumassarisimaneramiko
avKuserngit mångersarneKarnigssåt?
tåuko piumassarinerpåt avKuserngit
ukiume nivangneKartarnigssåt nivau-
tarssuarnik, akisoKissumik? tåukuner-
putdlo bilinik 30 migssåinitunik angat-
dlateKartut?
bilit 30! nalivtine lastbilit pinga-
suput bilinardlo jeep atauseK. septem-
bere Kåumat apigångat unigtarput, Ki-
mugsimik angatdlåssissoKalerdlune i-
nuitdlo pisuinaK angalalerdlutik.
angatdlatit agssakåssugdlit 30 av-
Kusinermut kilometerit mardlugsuit i-
sorartutigissumut! privatimigoruko
tåuko bilit? ilåinaminingue. amerdla-
nerpåt nålagauvfiup pigai. nålagauv-
fingme akiliginariånguardle. kiavdle
navsuiarsinaunerpå suna pivdlugo bi-
lit 30 saKioKilårtuartut pisiniarfing-
mut sikaritisiniariardlutik, Igdlumiut
sule pingasunik ivssunik Karmaling-
nik igdlugdlit sanerKutdlugit umiar-
ssualivingmut tauvalo GTO-p sulisit-
sissoKarfianut uterdlugo?
☆
Angmagssaliguna KanoK pisimagåt?
ineriartornermit inuit katatausima-
nerput? teknikimuna aulajangisanerå
inuit KanoK pinigssåt?
apererKajånaKaoK sule Angmagssa-
lik igdloKarfiunersoK imalunit GTO-p
sulissunut inigssiarssuarinerå. ilåne
malugerKajånartarpoK GTO-p sut ta-
maisa aKugkai. sordlume GTO pinar-
dlugo igdloKarfik atassoK, GTO-mut
pinguartigssiarssuaK nuånersoK, pi-
nguarfigssiaK Kavdlunånut teknikimik
nuånarissalingnut. — arrå, pérniarit-
se, GTO-p nukagpiarartai Kilassut ag-
gerput!
erKåmiuine åma taimatutdle iliorto-
KarpoK. GTO-mut tungassut nålagauv-
fiuvdlo atorfiligtai kikut tamarmik
puj ortulérKanik angatdlatitårtorsimå-
put suliamingnut tungatitdlugo atu-
gagssamingnik, tartårdlutik sume ta-
måne angalaortuånguartunik. Tinite-
Kilåme igdluarKamik errorsissarfilior-
tOKåsagpat igdluliorfigssamik ingeniø-
rit misigssuerKåsåput. tauva byggele-
re tikiutisaoK igdluaragssardlo titar-
tarneKåsaoK igdlugssanik titartaissar-
tunit. Kavdlunåt sulissartorpåluit ag-
gisåput igdluaraK suliaralugo, tauvalo
ingeniøre byggelederilo tikisåput su-
liaK ajunginersoK påsiniardlugo, kisa-
lo igdluaraK kommunalbestyrelsimut
imalunit KGH-mut sanatitsissumut-
dlunit avdlamut tuniuneKåsaoK. tai-
mailiortuånguardlune KanorssuaK a-
ngalassoKarsinaussarpoK.
igdloKarfiliarineKarsimassorme Ka-
ssaginagagssåungeKaoK, Båbalime Ka-
KivfiliarssuåraK. kalåtdlit 700 agger-
sitatdlo Kavdlunåt 200 (aussaunerane
amerdlanerujugssuit) tåssane perrajå-
jussårput, inungnutdlunit 100-nut i-
nutigssarsiorfigssaKångitsume. suna-
miuna inussutigigåt? kåkåk kæmnerip
agdlagfia nuånarisimånguatsiaKåt. ki-
kut niorKutigssiorpat? nåmik! utag-
ssåinarnik aulisartoKartarpoK KaKuti-
gorssuardlo atausiåkånguanik puissi-
tOKartardlune, niorKutigssiorneK ta-
marme igdlOKarfiup pigissaine inger-
dlåneKarpoK.
tamåssaunerpoK Kalaåtdlit-nunåne
politikikut ingerdlatsinerme OKausing-
nåjussup — eiciterisitsinerup — kingu-
nerisså. — aitsåkasik!
☆
ilisarisimassavut akunivfigåvut uv-
dlunilo tugdliussune OKatdlituarpugut.
aperssuivdlutalo OKatdlituarpugut i-
nugpagssuit sangmivdlugit, påsiartui-
narparputdlo måna; tåssa ineriartor-
neK eKungassoK. Angmagssalik ikeri-
narme nivingavordlusoK kiavdlunitdlo
ilisiméngilå KanoK iliorneKarumårner-
sok. igdlOKarfiup inue avatånit agger-
sunit sunernerdlungneKarput imigag-
ssardlo pugtuvigalugo, mérKat sumi-
ginarneKarput, inoKatigit nåkåutorsi-
måput. kulturikut suliniarnigssaugalu-
aK teknikimit aserorterneKarpoK. tu-
ngaveKartumik ingerdlatsinigssauga-
luaK taorserneKarsimavoK nalorni-
ssornermik, nangminerssorsinåungi-
nermik sarfarsiatåginarnermigdlo.
angmagssalingmiut ilerKoringilåt
„eKiasugtuneK“, „tutsuviginångineK"
åma „KångiatårinarneK". kulturiming-
nigdle arsårneKarsimåput, taimatutdlo
ingmingnut ilisimårinermingnik inu-
nermigdlo isumaKartitsinermingnik. i-
nussautsimik pilersitsivfigineKarsimå-
put inunertaKångitsumik iluseKångit-
sumigdlo. piniartut tåssaulersineKarsi-
måput inoKatigingne pitsortaussut. i-
nuit pissutsine artornarnerpåne ing-
mingnut pugtagsinausimassut, silatu-
ssusertik, pikorissusertik suliniangår-
nertigdlo nåpatigalugo, tåssaulersine-
Karsimåput sulissut sorpajugtait.
tunumiut KanoK pisåpat? igdloKar-
fik måna neriutigssaKångitsoK, inuit
inutigssarsiornigssamut periarfigssa-
Kångitsut amerdlavatdlåruj ugssuarne-
rat .. suliap angnersså pilersineKar-
simångilaK kalåtdlinit, imalunit ka-
låtdlit isumagalugit — tåssauna ag-
gersitat åma „ineriartorneK“mik tai-
neKartartup tamåna pilersitarigåt. Ka-
noK sivisutigissumik taimatut inusso-
Karsinauva?
ikiutisianit inuit inussuteKarumår-
nerput imalunit sulianit tungavigssa-
Kångikaluartumit pilersitanit, avdla-
tutdlunit? pilerssårutitalingmik inger-
dlatsissoKarnerpa? imalunit erKarsau-
teKarane ingerdlatsissoKarnerpa?
ukiune kingugdlerne piniartut uki-
artortarsimanere Kangerdlugssuarmut
Umivingmutdlo ilorråta tungånut ti-
kuartussiput. tamånale tåssåungisåi-
nåsaoK årKinigssaK tamarmiussoK.
taimailiortume åma autdlarKåumut
pissortanit akerdlerineKarsimaKaut. a-
joKutaussup ilaginguatsiarpå erKar-
sautigivdluarKångivigdlugo Kitåne pi-
ssutsit Tunume atulersiniarneKarmata
(sordlo åma taimatut encarsautigiv-
dluagåungitsigissumigdle Danmarki-
me pissutsit Kitåne atulersiniarneKar-
tut). nunap ingmikortue tamarmik
ingmikukajåK pissuseKarput ingmi-
kutdlo periarfigssaKardlutik, taimåi-
tumigdlo iternga tikitdlugo pilersså-
rusiugkamik ingerdlatsivfiussariaKar-
dlutik, tåssa narKanit autdlartitdlugo!
imaKa Angmagssalik sule ånåuneKar-
sinauvoK. taimailissoKåsagpatdle nu-
tårdluinarmik erKarsartoKartariaKar-
poK. teknikimut tungassuinait pinagit
inungnut tungassut erKarsautigissaria-
Karput. inuit atausiåkåt erKarsautigi-
ssariaKarput, ivko siagdlersorssugå
kausimårdlutik pujortautitik kivdlu-
git sujunersigssåungitsumigdlo Kungu-
julaordlutik nåkussissut samunga ka-
ngerdlup sikutarasårtup tungånut, er-
Karsautigigunardlugo KanoK piumår-
nigssartik.
☆
uvdlut ardlåne oKaloKatigåra palase
kalåleK silatordlo. — måne inuit ine-
riartorneK nåmaginartingilåt, nauk
avdlatut isumaKarnarsinaugaluartoK,
OKarpoK. månimiut kitåmiunut naler-
Kiutdlutik kingugdliussutut misigiuar-
tarsimåput kitåmiutdlo maligagssatut
issigissardlugit.
ineriartornerdliuna boligstøttimit ig-
dluliatutdle itoK. tåuko kommunit ig-
dlutigilersimavait, inungnut tuniune-
Kåinartartut. — politik pitsåungitsoK!
angut nangmineK igdluliorniarune bo-
ligstøttimitdlo taorsigagssarsigune
nangminerdlo sanavdlugo, tauva ta-
måna iluminit piumassarisavå. måne
ineriartorneK kåkaKissoK inuit nang-
mingneK piumassaringilåt, avatånigu-
na pissoK. — ilumut politik pitsåungit-
soK.
ilumorpoK GTO-p igdloKarfingne
sunisimavatdlårnera iluångingmat. su-
lissartut aussinartut avdlatdlo Dan-
markimingånérsut maligagssipilugtar-
put Kuianångivigsumik. taimåikaluar-
tordle sanerKuneKarsinåungilaK tåuko
Danmarkimit sivnissungmata! imåi-
tarporme teknikikut suliaKartut måne
inuit sussagssarinerussardlugit. kultu-
rikut amigauteKarneK måne iluångi-
laK, tunumiut silarssuit mardluk åssi-
gingitsut igdlugtut tungmartutut ing-
matigitdlusoK, nauk pitsauneK kisiat
Kinigagssarisagaluardlugo ingmingnut
ilisimårilerKisagunik.
inusugtutdle ardlaicartut avalagsi-
massarput tåssanilo Kavdlunåt ilisa-
rilertardlugit åma pitsåungitsuinamik
pissuseKångingmata.
uvdlumikut ajoraluartumik erKor-
tumigdle OKartOKartariaKarunarpoK
Tuno tåssaussoK nuna ineriartorneK
pingårtituånguardlugo kulturimingnik
piaivfigissausimassut ånaisimassanik
taorsivfiginiarfigssaK.
Franz Berliner
Tag en Estimulante fra den hvide pakning • Tænd den •
Nyd den • Og læg mærke til den hvide aske - kende-
tegnet på en god cerut •
Estimulante påanit KaKortumit tiguk. ikiguk. iluarusutigiuk.
arssailo KaKortut malugikit — cerutip pitsaussup ilisarnautai.
13