Atuagagdliutit - 18.01.1968, Blaðsíða 9

atuartartut
agdlagait
atuarfingnik inatsit åma angajorKåt
inuiaKatigissusilerineK
ilumut avKutigssaunerpa?
inuiaKatiglssutsimik pingårtitsinig-
ssamik Ulrik Rosingip ok auseri-
ssainut tungatitdlugo, aviséraK
„PaortOK“ agdlagpoK:
INUIT-partiåne sujuligtaissusima-
ssup Ulrik Rosingip radiukut avisiti-
gutdlo pingårtitdlugo oKautiginiartar-
på Danmarkimut iliornivtigut inuiaKa-
tigissutsimik pingårtitsineK tungavigi-
nerussariaKarigput.
åssingoKissumik Moses Olsen atua-
gagssiame „AvataK“-me agdlauseri-
ssaKarpoK, isumaKaramime lands-
rådip sujuligtaissuata ingassagtumik
Danmarkimut ataneK kalåtdlit Kav-
dlunåtdlo suleKatigigdluarnigssait o-
KaluserivatdlåKigai.
måname inuiaKatiglssutsimik pi-
ngårtitsineK sorpagssuångortisinau-
lerparput erssitsortaine OKautsitigut,
ilerKulersutaussutigutdlo, erssingit-
sortainilo ingmut nåmagisimårnikut,
såssussiumatunikut, ilungersornertu-
nikut il. il.
erssitsortåtigut inuiaKatiglssutsimik
pingårtitsineK pilernerussarunarpoK
nålagkersuinermik suliaKartut iliniar-
titsissutdlo sarKumiussuinerisigut, på-
sinarsaissarnerisigutdlo KanoK kultu-
rip historiavdlo pingårtoKarssusinik.
erssingitsortainilo nunane avdlane nu-
nap atautsip inuitdlo atautsit nalåu-
n erdlugtagait pissussarunardlutik.
uvdlumikut Kalåtdlit-nunåne „nå-
lagkersuinikut aKugtoKarpugut“ ilini-
ardluarsimassunik savssarteriardlutig-
dlo OKartartunik Kalåtdlit-nunåt Dan-
markip iluaKutigigå, avdlatdlume a-
kerdliusinåungitdlat tamåna akuer-
ssasaguniko.
åssingoKissumik Ulrik Rosing OKau-
tigissaKarpoK ukiunimigoK 15-inarne
Danmarkip Kalåtdlit-nunåt aningau-
ssalivfigisimangmago, måssa ukiut
200-t sivnerdlugit tigumisimagaluar-
dlugo. sulile Islandime Savalingmiuni-
lo Danmark perssarineKartuarpoK nu-
nasiaKarumatunerartardlugo. Ulrik
Rosingivdle ilaisalo påsissariaKarpåt
uvdluvtine inussutsikut aningaussarsi-
ornikutdlo periauseK Danmarkime u-
kiunik untritilingnik kinguartineKar-
sinåungingmat. tJlariuvme erKarsau-
tigissariaKarpå taimanikut danskeK
naussorigsaissoK KanoK ilungersuassa-
riaKartigissoK tamåkunånga aniguini-
ardlune, danskerdlo sulissartoK aitsåt
inussautsimigut atugarigsåpalålersi-
massoK. Ulrik Rosingivme tamåko ili-
simassugunigit imaKa Kardluluterpag-
ssue kigdligssaKåsagaluarput.
kalåtdlime inuiaKatiglssutsimik pi-
ngårtitsinerat agdlisarneKarsinauvoK
Danmarkimut akerdliuniarnermik ne-
Kitsersornago.
uvagutdlume piviussumik atordluai-
nerusoringilarput Moses Olsenip ka-
låtdlit Kavdlunåtdlo suleKatigingnig-
ssait kinguarsautigssåinaussutut sujo-
rasårutigingmago. — nunavtine suli-
agssat angnertoKaut, tamangajangmig-
dlo aitsåt kalåtdlit danskitdlo suleKa-
tigingnerisigut nåmagsineKarsinauv-
dlutik.
taimåitumik landsrådip sujuligtai-
ssua OKaluserissaminik nangitseriå-
nguardle kalåtdlit danskitdlo suleKa-
tigigdluarnigssåt anguniardlugo — i-
nuiaKatiglssutsimik pingårtitsinermik
piungitsuliuissut nålagarinagit.
»
Kalåtdlit-nunåta alångortå«
pivdlugo OKausimerngit
Atuagagdliutine oktoberip 26-åne
1967-ime uvdlulerneKarsimassune ag-
dlautigissaK „Kalåtdlit-nunåta alå-
ngortå“ atuardlugo nipanginarfigssåu-
ngingmat oKauseKarfigilårniarpara,
nauk sujornagut atuagagssianut su-
nutdlunit ilångussaKångisåinarnera
patsisauvdlune atuaruminartuliorsi-
nåungikaluarnerdlunga.
tunumiussugut alångortatut — av-
dlanigdlo taimaingajagtunik — issigi-
neKarnerput pamiorput Kumiutdlugo
kångusugdlutalo tusarnåglnarsinau-
jungnaerparput.
alångortamut åssersuneKarpugut i-
migagssamik atuinerujugssuarput piv-
dlugo. agdlåme inuiagtut nåkartordlu-
inartugut, avatånitdlo sunerneKarsi-
niångitsugut sordlo hr. Berliner OKar-
toK. någga, avatånit-una sunerneKar-
Patdlårtugut. imigagssaK-una avatånit
erKuneKartoK kalåtdlinutdlo kåmagtu-
tauvdlune.
åssersutigalugo tailara måne Kulu-
sume imigagssamik atuinerput. hånd-
værkerit igdlulioriartordlutik maung-
nartartut uivssuminåinartumik imi-
gagssartortarput, månimiunit akig-
ssaKarnerungårssusertik takutiniar-
dlugulusoK. suliniaraluåsåput imerne-
runa kisiat, lastbilimik agssartuinia-
raluåsåput avKutåne unlnardlutik erv-
ngutilisåput kikunut tamanut takor-
Kusårdlutik, kalåtdlinut påserKuvdlu-
go Kavdlunåjugamik akigssamingnig-
dlo ajorssånginamik. kisa naggatåtigut
sulinertik puiordlugo avdlamut sa-
nguniarsinaussardlutik.
tåukorpiait igdluliåt igdlutåralugo
iserfigårput. „tåunaKame taimåisaso-
ralugo!“ misigaunga OKarérdlunga, su-
vernermit kiagsaraluardlugo ajornar-
mat- anordlertitdlugume uvdlormut
aurnarssuit 50 kg migssinge atordlugit
misiligkaluarparput, ajornaKingmat i-
nimut matuinartariaKarparput naussu-
lvut igavfingmut sinigtarfivtinutdlo
Kimarngutdlugit. imame suvertigaoK
nerriviup Kaliata plasticiussup sinå
nivingassoK erfalaorpoK nauk Kaning-
neKångikaluardlune.
sunauvfa sule ajornerussoKarpoK.
siagdlileriarmat inime peKutit Kimar-
ngussortariaKarpavut errorsivigssuar-
nigdlo kuserfilersordlugo, imertauti-
ningme (spand) kuserfilerKåraluarav-
tigo ulivkålertortarpatdlåKingmata.
tåssalo siagdlernerit tamaisa taimaili-
ortuardluta aussardlune kusernavér-
sårnigssåta tungånut. nåmagigtåinar-
tariaKarpugutdle nålagauvfiup suliv-
figissama igdlumik najugagssaKarti-
ngingmanga.
tåukuinait taivåka åssersutiginar-
dlugit, måssa avdlanik sule ajortoKa-
raluaKissoK. tåssa tåssuna takuneKar-
sinauvoK Tuno kalållnait alångortå-
ngortingikåt, kisiåne åma Kaumassor-
miut alångortaléKataussut.
taima OKauseKardlunga erssersipara
„Kalåtdlit-nunåta alångortå“-nik tai-
neKarnerput mamianartutut issigigiga.
åmame ajoKit kursuseKatigissartagka-
ma alångortamigtut issigineK ajormå-
nga, taimailiorumanatigdlo.
naggatåtigut hr. Berlinerip OKausia
una tapersersorpara: „sukasumik su-
lissunik Tuno pivdlugo atautsimitita-
nik pilersitsissoKartariaKalerpoK, ino-
Katigingne tåukunane avingarusima-
ssune pissariaKartitanik erninardlui-
naK misigssuissugssanik.11
tåssame piårtumik misigssuivfigine-
KartariaKalerpugut. puiornagutaoK
Kavdlunåt håndværkerit misigssuivfi-
gineKarnigssåt. kikutdlunitdlo nutå-
mik igdlutårtugssat kåmagtorpåka ig-
dlugssatik sananeKarnerine akugt.u-
ngitsumik ornigtarKuvdlugit uparua-
gagssatdlo uparuartardlugit. uvanga
taimailiunginama agsut perKigsimissu-
tigissaravko. taima akisutigissut aki-
mingnut nalerKunerussariaKaraluar-
mata.
neriugpunga alangortarmioKatfkå-
taoK OKauseKarumåsassut, imalunit o-
KauseKarérsimåsassut.
Jakob MaKe,
Kulusuk.
Kalåtdlit-nunåne atuarfit pivdlugit
inatsit nåpertordlugo angajoruat OKau-
sigssaKaKatåuput atuarfit sujulerssor-
neKarneråne. pissariaKartineKarsima-
vok centraladministratione nunaKar-
fikutårtunik suliagssanik artorssine-
KéséngitsoK, atuarfeKarnermut ataut-
simut tungatitdlugo suliagssat isuma-
gisinaujumavdlugit.
atuarfingnik inatsime ingmikortoK
42-me skoleudvalgit erKartorneKarput.
tåssane taineKarpoK udvalgip tåussu-
ma kikut inugtarisagai OKautigineKar-
pordlo udvalge pisinautitaussoK atu-
artitsineK najuvfigissåsavdlugo. ing-
mikortume tåssane åma oKautigine-
KarpoK Kalåtdlit-nunåne ministerip
aulajangertåsagai skoleudvalgip suli-
neranut maligtarissagssat.
anersa måna pivfigssångorsimångi-
la mérKat angajorKåve påsitisavdlugit
pisinautitaussut mérKat atuarnerat au-
lajangéKatauvfigisinauvdlugo, imalu-
nit tamåna sagdloKitautaunersoK, ator-
figdlit angnerit piliåt akornusersor-
ila ukorsé...
taima KUleKutserdlugo J. Evald
Hansen agdlagpoK aviséraK „K’a-
KortOK-Kujatåmio“-me, avisérKat
pivdlugit A/G-me Eigil Heckscher-
ip agdlagånut akissutitut:
avisérKanik årKigssuissumut tamå-
na pasigdliutauvdlune unerdlussineru-
vok såkortOKissoK nuåningitsorujug-
ssuvdlunilo. erKorpoK avisérKat tama-
tuminga ingerdlatsinigssamik iliniar-
simassungitsut avisérKanik ingerdlat-
sissarmata, ilumorpordlo avisérKat i-
lånikut unigtortariaKartarmata. tamå-
nale nåpaut akissugssauvdlune åndg-
ssuissup pissussutigingilå, avdlardlui-
naitdle tamatumane pissussartut
Heckscherip nangmineK nalugunångi-
vigpå. agdlagkame årKigssuissut sag-
dlussunik ilumortunigdlunit agdlåsa-
galuarunik soKutigineK ajoråt taima-
tut OKarnermigut ilumut taimåitoKar-
neranik ugpernarsautigssaKarsima-
jungnarsivoK. oKauserissaile årKigssu-
issunut tamanut tugtisavdlugit ajor-
torssuput ajuatdlagtitsinertutdlo tai-
ssariaKangajagdlutik. Eigil Heckscher
soruname avisérKat pivdlugit nang-
mineK isumagissaminik peKåsagpat u-
vagut OKausigssaKarfigingilarput, ki-
siåne agdlauserisså nangminigssarsio-
rane suliarujugssuarmut aviséndor-
nermut tungassumut asigssuineruv-
dlunilo atarKingnissuseKångipatdlår-
POK.
Eigil Heckscherile isumaKatigivdlu-
inarpara OKarmat avisiliortut iliniar-
simassut pilersiniarneråne suliniarne-
rånilo nålagauvfik peKataussariaKar-
toK. nunaKarfikutårdlutik avisileri-
ssartut suliagssaK tamåna artorpåt,
naugdlo teknikip tungåtigut atortorig-
sårneruleraluarunigdlunit sapisavdlu-
go. nunaKarfikutårdlutik avisiussut
nangmingnérsinåussuseKamerat demo-
kratiussumigdlunit ingerdlatsinerat a-
migarpoK, Kalåtdlit-nunåta ministeria
atarKinartoK isumaKarune taimåingit-
sok — imalunit åntingneKarsinaussoK,
tauva avKutigssanik uparussissaria-
KarpoK.
imaKa isumaKartoKarsinaugaluarpoK
nålagauvfiup aviseKarneratigut inger-
dl åssinerata angnertunerulernigsså
pitsaussusångitsoK, kisiånile Kalåtdlit-
nunåne avisiliortumik iliniarsimassu-
mik nangminerssortumik ingerdlåssi-
ssugssaKarsinåungingmat avdlamik
avKutigssaKångilaK kisiåne sordlo
Heckscherip tikuarérå erKorpoK må-
na, radiofoni nutårsiagssaKartitsiner-
dlo nålagauvfingmit ingerdlåneKartut
åssersutigisagåine ingerdlanerat ajori-
ssagssåungilaK.
taimåitumik kigsautiginarseKaoK di-
striktikutårtumik aviseKalernigssamik
pilerssårutaussut sapingisamik piårtu-
mik piviussungortineKåsassut — tai-
matut pilerssårutit udvalginit arrissu-
nago sulissunit KanortoK ingerdlåne-
Kånginiarilit. isumaKarpunga tamåna
tua viutariaKartoK!
Laurits Møller
& Sønner
Amaliegade 48, København K.
Kolonial — Cigarer — Tobak
nerissagssaf — sikat — tupaf
neKaratik iluarissamingnik pisinauju-
mavdlutik.
udvalge pisinautitauvoK atuårtitsi-
neK najuvfigisinauvdlugo. tauvame
KanoK? angajorKåt kikutdlunit tamar-
mik pisinautitåuput Kitornamik atu-
artineKarnerat najuvfigisinauvdlugo.
agdlagsimavorme: „skolenævnip aula-
jangivfigisavå atuarfingne atausiåkå-
ne KanoK angnertutigissumik atuar-
titsissoKåsanersoK kalåtdlit OKausinik
1. åma 2. klassime, imalunit kalåtdlit
OKausinik atuartitsinigssaK kinguarti-
neKåsanersoK 3. klassimut". — amer-
dlanertigut kalåtdlit OKausinik iliniar-
titsisinaussut namagtångingmata tai-
ma pisinautitauneK OKausinangajau-
VOK.
piginåussusiligauvfit pingårnerussut
sule atorfigdlit angnerit tigumivait,
tåuko iliniartitsissunik atorfinigtitsi-
ssardlutik inigssissardlutigdlo — ima-
Ka isumartik nåpertuinångikaluardlu-
go — kisiånile aperKutautitdlugo, kina
kimik åipaKarnersoK. iliniartitsissut
piginåussusé tamatumane najorKuta-
rineKangårtångitdlat.
isumaKarpunga måna pisoKalissor-
toK iliniartitsissut atuarfingmut aula-
jangersimassumut atanatik atorfinig-
tineKartarnerat. månåkut nugtitau-
nigssaK sukutdlunit sitdlimavfigissa-
riaKartarpoK, iliniarKingniardlumlo a-
tuartitsivigissaK Kimåsimagåine, uter-
Kigkåine KulåkérneKarsinaussångilaK
igdlugssaKartineKarnigssaK.
isumaKarpunga nunaKarfingne sko-
leudvalgip suliagssarissariaKarå ilini-
artitsissutut atorfit inugtagssarsiune-
Kartut nalunaerutigineKartarnigssåt,
taivdlugutaoK KanoK piginåussuseKar-
tut atorfigssaKartineKarnersut nalu-
naerutigissésavdlugulo atorfinigtiniag-
kat igdlugssaKartineKarnersut. skole-
udvalgip suliagssarisavå atorfinigku-
måvdlutik KinuteKartut ingminer-
mingnut tungassumik OKauserissait
misigssuatårtåsavdlugit atorfinigtinia-
gartigdlo inåssutigissåsavdlugo.
tamatumunåkut angajorKåt ilåtigut
suniuteKalisagaluarput mérKamik ki-
kunit atuartineKarnigssånut, iliniartit-
sissutdlo sulivfiup tungåtigut nåmagi-
narnerussunik atugagssaKalisagaluar-
put. atuarfingne pissortaussut misigi-
simalisagaluarput angajorKåt kigsau-
tigissåinik iliniartitsissugssarsisimav-
dlutik, atorfinigtineKartutdlo misigi-
simalisagaluarput atorfigdlit angnerit
autdlartitåtut pinatik angajorKånitdle
aggerKuneKarsimavdlutik.
iliniartitsissut misigisimalersugpata
angajoi'Kånit torKagauvdlutik, tauva
KularnångilaK måninertik sivitsortå-
sagaluarpåt Kagfangnigssartigdlunit i-
limagisinåungikaluarångamiko. månå-
kut atorfinigtitsissarneK maligdlugo i-
liniartitsissut isumaKartarput utarKi-
sauginartumik inigssineKardlutik Kag-
fagtinekarnigssamik tungånut.
angajorKåt Kitornamik atuartitaune-
rånik soKutigingnigtut taimatutdlo i-
liniartitsissut noKåtårpatdlångineru-
lernigssånik, mauna kajumigsårneKar-
put tamåna pivdlugo landsrådimut i-
laussortartik OKaloKatigerKuvdlugo. i-
maKame åma tamåna erKartugagssau-
galuartOK Kanigtukut folketingimut
KinerKusågssamårtunut. tåssame atu-
arfit pivdlugit inatsime ingmikortoK
25 avdlångortitariaKarpoK, tåssauga-
me iliniartitsissut aulajangersimångi-
patdlåmik atorfinigtitaussarnerånut
pissutaussoK.
Bent Risager Nielsen,
iliniartitsissoK, Nuk.
»asulivik — KGH-mik«
Thulep avisiane „Hainang“ime nr.
13-ime agdlautigissaK, A/G nr. 25-
1967-ime issuarneKarsimassoK, Kule-
KutaKartOK „asulivik KGH-mik“, piv-
dlugo Den kongelige grønlandske Han-
del ima OKauseKarniarpoK:
ilaussunik angatdlåssineK Køben-
havnip Kalåtdlit-nunåtalo kujasing-
nerussortåta åma Thulep erKåta akor-
nåne åssigingitsunik mardlungnik i-
ngerdlåneKarpoK, tåssa ilåtigut umi-
arssuarmik ilåtigutdlo tingmissartu-
mik. tingmissartukut angatdlåssineK
ilåtigut SAS-mik ilåtigutdlo Grøn-
landsflymik.
ukiup ilåne umiartorfigineK ajor-
nartinago KGH-ip isumagissarpå umi-
arssuarmik ilaussunik niomutigssa-
nutdlo Thulep erKånutdlo angatdlåssi-
neK. ilaussut nunaKarfingnut aulaja-
ngersimassunut ingerdlanigssamut bil-
leteKartut orningniagkamingnut i-
ngerdlåneKartarput billeté nåpertor-
dlugit.
tingmissartukortunut tungatitdlugo
ajornartorsiutinik pilersoKarsinau-
ssarpoK, tåssame sordlo naluneKångit-
sok Thulep erKåne nunaKarfit nuna-
Karfit akornåne tingmissartortitsine-
icartångingmat, tåssame pissariaKar-
titsineK angnikitsuinaungmat taimai-
liusagaluaråine aningaussartutit ang-
nertorujugssussugssaungmata.
taimaingmat tamatuma tungåtigut
amerikamiut såkutut tingmissartor-
tartut akuerssårnerat isumavdlutigi-
ssarparput, amerikamiutdlume måna-
mut pissariaKalerfiatigut ikiuniardlu-
artarsimåput. tingmissartumut ilau-
ssumik Thulep erKånukartumik såku-
toKarfingmutdle uninartariaKarsima-
ssumik ilisimassaKångilagut, sordlu-
taoK tamåna agdlautigissame OKauti-
gincKartoK.
sulime åma ajornångilaK Køben-
havnime Kalåtdlit-nunåtalunit kitåne
billetisiniartinane aperssutigenråsav-
dlugo ornitagssap tingmissartumik a-
puvfiginiarnigsså ajornånginersoK.
billetisineK ajornartångilaK misigssui-
nikut påsineKarsinaussarångat ameri-
kamiut tingmissartoKarfiånit inger-
dlarKingnigssaK ajornånginersoK. ta-
måna ajornarångat KGH billetinik tu-
nissaKartångilaK.
avdlauvordle takornariat SAS-imut
Grønlandsflymutdlunit atugagssanik
billetisissarångata tingmissartortitse-
Katigit tåuko billetérniarfine Køben-
havnime Kangerdlugssuarmilunit. tai-
mailissoKartitdlugo ilimanarsinaussar-
poK såkutoKarfingmit ingerdlarKing-
neic ajornartåsassoK, tamånale soru-
name KGH-ip akissugssauvfigisinåu-
ngilå.
taimaingmat „Hainang“ime agdlag-
toK asule pisimavoK KuleKutsiussane
KGH-ip OKausingnågssatut piukusima-
galuaramiuk.
M. A. Jensen.
Skakspillere bør følge stormester Bent Larsen i kampen
om verdensmesterskabet!! Bent Larsen skriver hver
måned fire sider i Skakbladet! Skakopgaver! Partier
m/kommentarer. Årsabonnement kr. 30,— for 12 numre.
Luftpostforsendelse! — Forlang gratis prøvenumre til-
sendt! ! !
SKAKBLADETS EKSPEDITION, AKADEMIHAVEN, SORØ — GIRO 20801.
Skak!
9