Atuagagdliutit - 18.01.1968, Blaðsíða 25

inussutigssat amerdleriartut
nunanile sujuarsimassumarne
silarssuarme inussutigssanik 1966-ime niorKutigssiorneK 1965-imut nalermut-
dlugo angnertuseriartOK inuiaKatigU pexatigit inussutigssat nunautexarnerdlo
pivdlugit ingmikortortaKarfiata, FAO-ip, nalunaerutigå — 1965-ime pigssarsia-
rineKartut ukiunut sujulinut nalerKiutdlugit amerdleriangitsoraluaramik. 1966-
ime sujuariarneK 4 procentinik angnertussusenarpoK, nunatdle pisut pigssar-
siait 6 procentinik amerdleriartut pitsut pigssarsiait 1 procentinarmik nagfa-
riarput. taimaingmat nunat pisut pitsutdlo atugkamikut naligigkiartoratik ing-
mingnut ungasigdleriåinartutut OKautigineKarsinåuput.
Kajussiagssat 1967-ime katerssorne-
Kartut amerdlavdluarunarput, Kanor-
piardle amerdlatiginerat sule okauti-
gineK ajornaKaoK.
inussutigssat nunauteicarmkutdlo ni-
orKutigssiat pivdlugit ukiumortumik
nalunaeruteKarnerme FAO-ime suli-
ssut OKautigåt nunat kinguarsimane-
russut Afrikamltut Amerikamilo Ki-
terdlerme kujatdlermilo itut inussu-
tigssat 1966-ime pigssarsiait 1 procen-
timik ikileriartut tåssalume 1965-ime
pigssarserKalårnikuvdlutik. Asiap ki-
pasigsuane pigssarsiat 2 procentinik
FN-ip komiteata ernartorsimavå a-
JornartorsiorneK KanoK agtiginersoK,
igdluliortiternermut inuiaKatigit ar-
dlaliussut ikiunigssåt, igdlugssaileKi-
nerup angnertunerussumik ilisimatit-
sissutigineKarnigsså Kanordlo angner-
uiigissumik igdluliortitertariaKarner-
sok.
ukiune Kuline piorsaineK (1960-iku-
ne) autdlarnersinago FN-ip angunia-
gagssatut aulajangersimavå nunat ki-
nguarsimanerussut inuit 1000-ugånga-
cl, “lunSnut najugagssat Kulit sana-
ssasagait. misigssuinertigut kingug-
nlerpåtigut påsineKarsimavoK avgua-
Kajigigsitsinerme inuit 1000-ugångata
igdlut mardluinait sananeicartartut.
1gdloKarfingne amerdlaKissune inuit
avingnerisa sisamåinit Kerne tikitdlu-
Sd pitsåungexissune najugaKarput
taukunanilo mérnatik agdliartortitari-
aKardlugit.
igdlugssaileKineK anigornenåsagpat,
igdlupalåt nutånik taorsersiterneKå-
sagpata inuitdlo amerdlissutigissarta-
gait igdlugssanartineKåsagpata Afri-
kame, Asiame kisalo Amerikame Ki-
eidlerme kujatdlermilo nunat kingu-
arsimassut 1965-imit 1975-imut inung-
nut inigssianik 268 millioninik nutå-
liorfigissariaKåsåput.
1960-imit 1965-imut nunat kinguar-
simassut jgdluliortiterfigineKarnerine
~ip ikiunera tatdlimariåumik ang-
nertusisineKarpoK. nunat ikiornenar-
ut 1966-ime 60-it migssiliorpait. inui-
aKatigitdle ardlaliussut ikiorsinerat
angnikitsuinauvoK pissariaKartitsiner-
k>ut tamarmut nalerKiutdlugo nunani-
0 atausiåkåne igdloKarnermut suniu-
teKangårane.
igdluliortiternermut ikiorsinen ang-
ler tusarniardlugo sujunersutigineKar-
P°k 197° inuiaKatigit tamalåt igdlut
Pivdlugit ukiuånik taineKåsassoK i-
nuiaKatigitdlo tamalåt nålagkersuissue
ig OKarneK pivdlugo atautsimisassut.
inuiaKatigingne ardlaligssuarne ig-
dloKarneK pivdlugo FN-ip generalse-
retæriata nalunaerusiåne OKautigi-
eKarpoK Asiame nunane amerdlaner-
• a igdlugssaileKineK angnertoru-
JugssdssoK. Calcuttame, Indiamitume,
ajugagdlit 30 procenté ima najugag-
ssaileKitigaut ilanutarit pingasut ini-
e atautsime najugaKartardlutik, ig-
dloKarfiuvdlo inuisa 17 procenté a-
gerdlarsimavfeKångitdlat.
Afrikame inugtunerussune tamane
nungnut inigssiat åma ulivkårtarput,
tortorigsårutausinaussut nalinginau-
iierpajt amigautigissardlugit. igdlut i-
rparujugssue tåssåuput igdlutorKat,
itdl SSllt aseruatitemikut igdluarångu-
niadi aluminiunik> nåpartanik Kissung-
° erKaivingnérsunik atortoKar-
dlune sanåt.
a Amerika KiterdleK kujatdlerdlo
angnermik inugtusiartortorujugssu-
f ’ taimaingmat tamåne igdluliorti-
ernerme aningaussartutit angnerto-
luiugssuput, igdloKarfit evKiluitsuti-
Karnigssåt anguniardlugo iluanuser-
^miarnerme ajornartorsiutit angner-
tupiioruj ugssuvdlutik. nautsorssutigi-
amerdleriarput, Asiavdlo kangisigsua-
ne (Kina nunavingmitoK ilångunago)
pigssarsiat 3 procentinik Kagfariardlu-
tik.
silarssuarme inuit 2,5 procentinik a-
merdleriartuarput, tåssa 70 millioni-
nik ukiut tamaisa amerdleriartarput.
nunane kinguarsimanerussune inu-
ssutigssanik 1966-ime niorKutigssior-
neK avguanatigigsitsivdlune inungmut
atautsimut nautsorssukåine 1964-imit
pigssarsivfiunerpaussumit 4 procenti-
nik mingneruvoK, 1957-ivdlo kingorna
aitsåt taimak angnikitsigalune. 1964-
ime pigssarsiat avguaKatigigsineKar-
nenarpoK Argentinap inuisa avingne-
risa sisamait namaginångitsunik naju-
gaKartut. Boliviame igdlut 60 procenté
najugarineKarsinåungitdlat.
igdluliorfit amigautåuput
nunane nangminerne igdluliornig-
ssame atugagssanik sanaortorfit ag-
dlilerneKaraluartut atugagssat amigar-
tut sanaortorneKartut igdloKarneK
pivdlugo FN-ip komiteanut nalunae-
rume avdlame oKautigineKarpoK. å-
ma igdlugssanik titartaissartunik, ig-
dluliortiternerme ingeniørinik igdluli-
ornermigdlo suliaKartartunik ingmi-
kut iliniarsimassunik iliniartitsineK å-
ma amigarpoK. Airikame orpigpagssu-
arujugssuaKaraluarpoK nunat ilåine
pingasune taimågdlåt krydsfinerilior-
fit pigineicarput, tåukulo amigartunik
niorKutigssiorfiuput, tåssame Kissuit
krydsfineritdlo nunanit avdlanit pisi-
arineKartarmata.
inuiaKatigit ikiorsinerat
k
inuiaKatigit tamalåt nunane kingu-
arsimassune igdluliortiternermut sa-
naortornermutdlo ikiorsiutigissarta-
gait katitdlutik 300—400 millioner dol-
larsinik ukiumut amerdlåssuseKaru-
nartut FN-ip åma nalunaerutigå. taor-
sigagssarsiarititat, tunissutit, Kularna-
vérKusinerit teknikimutdlo tungassu-
tigut ikiorsinerit ilångutdlugit naut-
sorssutigineKarput.
ikiorsineK ukiut kingugdlit pinga-
sut-sisamat ingerdlaneråne angnertu-
seriarsimagaluarpoK pissariaKartitsi-
nermutdle nalerKiutdlugo sule angni-
kitsuararssuvdlune.
FN 1966-ime 2,5 millioner dollarsi-
nik ikiorsissuteKarpoK 1960-ime 0,5
miil. dollarsinik ikiorsigame. aningau-
ssat amerdlanerssait sujumungåK pi-
lerssårusianut atorneKarput. pilersså-
rusiat taimåitut arKaniliugatdlartut
katitdlutik 30 miil. dollarsinik ake-
Kartugssat akuerineKarput nunanit
nangminernit FN-ivdlo sujuarsainiar-
nikut ingmikortortaKarfianit UNDP-
mit aningaussalerneKåsåput; FN-ip 11
mili. dollarsit akiligagssaralugit.
ESBJERG MUSIK IMPORT
TORVEGADE 6 . ESBJERG
nerat anguneKåsagpat inuit amerdle-
riarsimanerat pissutigalugo niorKutig-
ssiorneK sule 7 procentinik angnertu-
seriarsimåsagaluarpoK.
angussat ikileriartut
FAO-ime pissortaussoK B. R. Sen
nalunaerutip sujuleKutåne agdlagpoK
1965- ime 1966-imilo katerssinerdlior-
tarnerit nunane kinguarsimanerussu-
ne ukiut taineKartut suj uline Kuline i-
nussutigssatigut niorKutigssiornikut
avguaKatigigsitsinerme inungmut a-
tautsimut nautsorssuinertigut sujuari-
autaulårsimagaluartut åpariarterKig-
pait.
nunauteKarnikut pigssarsiaussartut
amerdliartordlualernigssåt ukiut ar-
dlagdlit Kångiunerisigut aitsåt pissug-
ssauvoK, Sen OKarpoK nangigdlunilo:
inussutigssat nåmagtut pigssarsiarine-
Kartalisagpata nunat inue mérKiorpat-
dlårungnaersitariaKarput nunatdlo pi-
sut inussutigssanik ikiuteKartariaKar-
put.
nunanut avdlanut tunissatigut
akigssarsiat ikiliartortut
nunat kinguarsimanerussut inussu-
tigssanik niorKutigssiornerisa migdli-
artuinarnerat nunauteKarnikut pig-
ssarsianik niorKUteKarnerånut suniu-
poK. nunauteKarnikut pigssarsiat nu-
nanut avdlanut tunineKartut 1966-ime
aningaussarsissutaunerat agdlerialå-
raluarpoK silarssuaK tamåt erKarsau-
tigalugo. nunatdle kinguarsimaneru-
ssut nunat avdlat aningaussåinik pig-
ssarsinigssamikut nunauteKarnerme
niorKutigssiåinanga j angnik isumav-
dluteKartut måna akiussut najorKuta-
ralugit 2 procentinik ikingnerussunik
pigssarsiput. akigssarsiat tåuko pisi-
nerme nalingat 3 procent migssilior-
dlugo migdleriarpoK tamatumungalo
peKatigititdlugo nunat kinguarsima-
nerussut inussutigssat nunanit avdla-
nit pisiait 4 procentinik amerdleriar-
put.
niorKutigssiat ilait amer-
dleriartut ilait ikiliput
karrit niorKutigssiarineKartut katit-
dlutik (KaKorterKassut ilångutdlugit)
1966- ime 8 procentinik amerdlineruput
ukiumut sujulianut nalerKiutdlugit.
Kajussat 18 procentinik, appelsinat, ci-
tronit åssigissaitdlo kisalo jute (ilåti-
gut punut simigssianut atorneKartar-
tOK) 14 procentinik, soyabønner 10
procentinik kisalo KaKorterKassut ka-
kaoilo 7 procentinik amerdleriarsimå-
nut. nautineKartartut avdlat angniki-
nerussumik amerdleriarsimåput. kav-
fit 15 procentinik, ånorågssiagssat 11
procentinik vinilo 4 procentinik ikile-
riarput.
aulisagartat amerdleriartut
FAO-ip nalunaerutåne taineKarpoK
silarssuarme 1966-ime aulisagartari-
neKartut 5 procentinik amerdleriartut.
Amerikame kujatdlerme sujuariarneK
angnertoKaoK, nunanilo avangnardler-
ne aulisagkanik Kajussaussiagssanik
aitsåt taimak amerdlatigissunik pissa-
KartoKarpoK, Sovjetunionime nunanilo
avdlane aulisarnermut tungassunik
KaKugumut pilerssårusiorfigineKarsi-
massune angussat agdleriai'Kigdlutik.
nunane pisunerussune aulisagkanik
pissaKarfiunerpaussartut mardluk Ja-
pan Amerikamilo nålagauvfeKatigit
pigssarsiait amerdleriångitsorput.
Kissungnit niorKusiat
Kissungnit niorKusiat 1964-imisut
niorKUsiatut amerdlatiginarput, ma-
skinatdle atordlugit niorKutigssior-
nerme atugagssanik kivdluineK ang-
nunarssuarme inuit KanoK amerdli-
artortiginerånik inuiaKatigit peKatigit
nåkutigdlissutitåta Genéveme atautsi-
minine ukiarme novemberip Kulingå-
ne nåmagsivå, isumaKatigissutigine-
Karpordlo peKatigigfit FN-imut ata-
ssut ilaKutarit KanoK amerdlåssuse-
Kartarnigssainik pilerssårusiortarner-
mut nunat åssigtngitsut aperuuteKar-
tarnigssait akuerssårtåsagait. ersser-
KigsarneKarpordle nunat atausiåkåt
nangminérdlutik Kanoic inugtutiginig-
ssartik aulajangertåsagåt, inuitdlo a-
tausiåkåt nangminérdlutik aulajanger-
tåsagåt Kavsinik méraKåsanerdlutik.
nåkutigdlissutitat sujunersutigåt nu-
nat kinguarsimassut inungnik amer-
dliartortitsinavérsårdlutik suliniartut
nikitdleriarpoK. påpiaraliomerdle u-
kiune kingugdlerne ardlalingnisutdle
agdliartortuarpoK.
FAO-ip nalunaerutåne taineKarsi-
naussut avdlat ukuput:
Amerikame avangnardlerme karrit
torKortarineKartut 1966—67-ime ikile-
riarKigput, ukiumile sujuliane ikile-
riarnertut angnertutigingitsumik. Ca-
nadame torKortarineKartut amerdle-
riarput pernåumik Amerikame nåla-
gauvfeKatigit torKortåinit amerdlane-
ruvdlutik. kavfit, ånorågssiagssat su-
kutdlo kisimiugunartut måna inga-
ssagpatdlåmik niorKutigssiarineKale-
runarput.
nunat kinguarsimanerussut inussu-
tigssat nunanit avdlanit pisiait 5600
miil. dollarsinik amerdlåssuseKarput,
tåssa nunat tåuko nunalerinerme pig-
ssarsianit nunanut avdlanut tunissaisa
akisa nunanitdlo avdlanit ikiutisiaisa
agfangajåinik.
nunautigdlit niorKutigssiatik Kanga-
nit angnerussumik akilersipait, ani-
ngaussartutaitdle åma agdleriarput.
niorKutigssat akitsoriartornerat inu-
niarnerme aningaussartutit agdliartor-
nerånut malingnauneK saperpoK. inu-
ssutigssarsiutit akitsoriartortuarput,
nunane amerdlaKissune niorKutigssior-
tut akigititåinit angnertuneroKissu-
mik.
ikiorKUvdlutik KinuteKarångata ineri-
artortitsineK pivdlugo FN-ip ingmi-
kortortaKarfia ikiuniartåsassoK.
Sverigip autdlartitå, inatsissartunut
ilaussortaK Ulla Lindstrom, nalunaer-
poK FN-ip aningaussauteKarfigtåva-
nut, inuit amerdliartorpatdlånginig-
ssåt anguniardlugo suliniartunut iki-
orsiviussartumut, Sverige 200.000 dol-
larsinik tunissuteKarniartOK. sujusing-
nerussukut Danmark nunanit avdla-
nit sujugdlerpauvdlune aningaussau-
tenarfingmut tåssunga 100.000 dollar-
sinik tunissuteKarpoK. aningaussaute-
Karfik 1967-ip aussaunerane pilersi-
neKartOK 5,5 mili dollarsinik aningau-
ssauteKartugssauvoK, aningaussatdlo
ukiut tatdlimat ingerdlanerine atome-
Kartugssatut nautsorssutigineKarput.
Bølgepapkasser i alle størrelser til alle formål
COLOIM emballage a/s
TAGENSVEJ 135 . KØBENHAVN N . TAGA (0172) 8800
TELEX: 9244 . TELEGRAMADRESSE: COLONEMB
Det
er kunst
at bygge...
Som ved andre kunstarter lægger
man inden for arkitekturen naturlig-
vis stor vægt på det æstetiske —
Men lige så naturligt må arkitekten
tage hensyn til de funktionelle og
praktiske kvaliteter. Og selv om det
færdige byggeri betragtes og kriti-
seres som en helhed, må materialer
og byggemetoder altid udvælges med
største omhu. — Blandt andet der-
for vinder PHØNIX TAGDÆK-
NINGER stadig større indpas i det
moderne byggeri. Såvel på tegne-
stuer som på byggepladser har man
indset, at der — alt taget i betragt-
ning — er mange arkitektonisk rig-
tige muligheder med PHØNIX TAG-
DÆKNINGER.
Det afbildede byggeri er
LOUISIANA
i Humlebæk.
IPIHl£®S^n5X
igdlugssaileicinerssuaKartOK
angnermik kinguarsimassune
silarssuarme igdlugssanarniarneK sule ajornarsiartorpoK, naulc nunat amer-
dlanerujartuinartut igdluliortiterneK angnertusiartortituaraluaråt, naugdlo i-
nuiaxaligit penatigit tamatumuna ikiorsinerat åma angnertusiartoraluartoK
FN-ip generalsekretæriata inuiaKatigit penatigit igdloKarneK, sanaortorneK pi-
lerssårusiomerdlo pivdlugit komiteata ukiarme oktoberime Genéveme atautsi-
minerane nalunaerumine oKautigå. nunane kinguarsimanerussune igdlugssa-
KarmarneK ajornartorsiorfiussorujugssudngorsimavoK, nunanilo tåukunane ig-
dloKarfigssuit agsorujugssuaK ikiortariaKarput.
Kavsinik méraKarnigssamik sujunersuissoKameK
25