Atuagagdliutit - 24.12.1970, Blaðsíða 8

jutdlime ilericulersutit
silarssuarme tamarmérsut
silarssuarme sume tamane jutdli-
me ilernussartut ilaKutarissutsi-
mit malungnauteKartut ugperi-
ssarsiornermutdlo tungassut so-
runame åssigingissuteKarput. jut-
dle tåssauvoK kristumiut nagdliu-
torsiortarfiat, tamatumungale pe-
Katigititdlugo kuisimångitsut se-
Kernup uterialernera pivdlugo
nagdliutorsiortarnerånik taorsi-
ssusimavoK åmalo silamiorpalug-
tunut tungassutigut najugkap su-
mineranik malungnauteKalersi-
mavdlune.
erKordluartumik OKautigineKar-
sinaugunångilaK jutdlime nag-
dliutorsiornerne ilernut nerine-
ritdlo sut nunap avgornerisa ilå-
nut imalunit nunamut tamarmut
malungnautaunersut. inuit nug-
terångamik angerdlarsimavfing-
mingne najugkamingnilo ilerKU-
tik nagsartarpait nalerKutungor-
sardlugitdlo nangmingneK pissa-
riaKartitamingnut påsissaming-
nutdlo.
taimåitumik tugdliutune nunat
åssigingitsut jutdlisiortausiat Ki-
merdlusagavtigo imaeratarsinau-
vok nunat avdlat åma taimainga-
jagtunik ilerKutOKaKartut. sordlo
åssersutigalugo taimaisinardlutit
oKautigisinauviuk jutdlime neri-
ssagssat sut Danmarkime nuåna-
rineKarnerpaunersut? tåssauva
nerdleK tamarmik erKartortagåt,
imalunit pulukimineK sujataK si-
aruarsimanerpaussoK?
jutdlime nerissartagkane pi-
ngårnerssaussoK unauvoK akig-
ssaKameK pisinaunerdlo nåper-
tordlugit angnertutigissumik ne-
rissagssat nagdliutorsiutaussar-
mata.
måne Europap avangnåne iler-
KUtOKauvoK nerissagssat nåmag-
torssusassut. pingårtumik Fin-
landime Sverigemilo nåmagtorsi-
nauvavut jutdlime nerrisiliat u-
livkåvigsut pulukip Kugtorainik,
sylte-mik, pølse-mik, angmag-
ssagssuarnik, savap Kugtorånik
pujugkamik avdlarpagssuarnig-
dlo.
Finland
Finlandime namagtusagaluarpa-
vut igfiat ingmikut itut, ilåtigut
„storlimpa", igfiarujugssuaK, å-
malo igfiat mingnerussut Kalerig-
sineKarsimassut. Kagdlerpångor-
dlugo ilinenartarpoK imugssuaru-
jugssuaK. tåssunga ilaliuneicartar-
put vodka imalunit snaps, fin-
landimiut jutdlime nerdliutagåt
avdla tåssauvoK aulisagamernit
akutigssalersugkat iganeKarérå-
agdl.: Juhl Nissen
ngamik nerineKartartut kågitut i-
livdlugit imiartalerdlugit kissåt-
dlagtalerdlugitdlo. kisalo pingår-
tumik sujornatigut nererssuar-
nerssuaK naggaserneKartarpoK
suaussanik snapsimigdlo. KaKor-
terKassut tungusungnitsumik i-
miartagdlit åmalo „suaussanit
suppeliaK" sulinerujugssuarmut
akigssarsissutitut.
decemberip 21-ånile Finlandi-
me jutdlisiulerérsarput, kisiåne
itsaK igdlingnartorssuit tamåko
kungit pingasut uvdluata unuku-
ane aitsåt nerineKartarput.
Island
nunat avangnardlit ilerKue soru-
name Islandime åma ilisimane-
Karput, kisiåne KeKertap narssar-
taine anorip avKutigigajutaine
pulukiuniameK ajornaitsungilaK.
tamåne sava pitsaunerujugssuar-
mik inuniarsinaussarpoK tai-
maingmatdlo jutdlisiomerme ne-
rissangnarineKalersimavdlune tå-
ssautitdlugo KUgtoraK pujugaK,
KUgtoraK avgugaK åmalo ingmi-
kut „neKe nivingatitaK" nautsia-
nik kajortitalerdlugo nerineitar-
tartoK. ilangutdlugo nerineicar-
tarpoK igfiaK tainenartartoK lau-
fabrød, ateKautigilersimavdlugit
igfiorfingme igfiorneKarfigissag-
ssamine savimernup pinersautai.
Norge ama Sverige
Norgeme Sverigemilo pingitsor-
neKarneK ajorpoK aulisagkiaK
taineKartartOK lutfisken, igavfik
erKålo KanigtOK tamarme tipena-
lersarpoK, kisiåne mamarissara-
lugo nalenångilaK. svenskit jut-
dlisiortarneråne ingmikut ilisar-
nautåuput Lucia pivdlugo nag-
dliutorsiornerit, pingårtumik
Vårmlandime åmalo Sverigep
kitåtungåne Europap avangnåne
avdlaningarnit avdlåussuteitarne-
russartut.
Norgemisutdle Luciap unuå u-
kiup unuaisa sivisunerpårtåtut
tårnerpårtåtutdlo isumaKarfigine-
KartarpoK. 1582-ime Kåumatisiu-
tit avdlångortineKarnerat sujor-
Kutdlugo nalerKutikånerpoK de-
cemberip 13-iat tåssaussoK uv-
dlukinerpåK. nunane avdlane ila-
giussutsikut nagdliutorsiornerit
ingerdlaorneritdlo kungit pinga-
sut uvdluåne pissarniartut Vårm-
landime nagdliussineicartarput
Luciap uvdluåne, pissutigerpiar-
dlugo tårnerup nalåne Kaumane-
rup nagdliutorsiutigineKarnigsså
pissariaKartineKartarmat. sven-
skit ilerKutoKåt avdla tåssauvoK
jutdlimut kågiliat ulamertussug-
ssat umassututdlo iluseKåsavdlu-
tik. ilimanarpoK Thorip angute-
ralautå imalunit Frejap pulukiu-
tå åssiliniarneKartartut. kågitdlo
téukorpiaugunarput avdlauvdlui-
nartumik iluseKardlutik inger-
dlaterKingneKarsimassut jutdlip
nalåne inugtut ilusilerdlugit kå-
giliaussartunut angutinut ama-
nutdlo nuånersunut.
jutdliarname nerissat tåssau-
ssarput aulisagkat panertut utat,
„jutdlip suppea", uvdlorme tåssa-
ninaK nerdliuneKartartoK sana-
neKarsimavdlunilo pulukip Ki-
merdluanit suppeliamit imungmik
akussamik. kingomatigut neri-
ssarpait suaussat, najungassut su-
jatat åma kåge taineKartartOK
tærte.
tainenarérsutut Luciap uvdlua
Norgeme ilumorsårnarnerussu-
mik malungnauteKarpoK, tamå-
nime pissaunerit ajortut anértar-
mata aserortardlugitdlo inuit å-
malo jutdlimut imiugaK. tOKorér-
simassut anersåve tårtuinåkut i-
ngerdlaortarput nåmagtugkatig-
dlo tamaisa nagsartardlugit. tå-
ssalo taineKartartOK „Asgårdsre-
jen“ angåkuarneKarsinauvoK jut-
dlimut imiugaK orpingmut iluar-
tumut taineKartartumut „vætte-
træet" imalunit „tuntræet" pig-
dliutigalugo.
„jutdlime erKigsineK" pivdlugo
påsissaK, tåssa jutdlip nalåne er-
Kigsivitdliornigssamik inerteri-
ssok, Norgeme ima ilungersune-
KartigaoK silamiussutsikut inat-
sisinut ilaulersimavdlune. aut-
dlarnertarpoK decemberip 21-éne
sapåtitdlo akunerinik pingasunik
sivisussuseKåsavdlune. angutip,
Bergenip igdloKarfiata inatsisåne
paragraf tåuna nåpertordlugo er-
Kartussausimassup akiligagsså
mardloriautingortineKarpoK. åma
„jutdlime pigårtoKartarpoK", ta-
matumalo kingunerissarpå iki-
ngutit ilisarisimassatdlo ardlag-
dlit pulaomeKartarmata, tåukulo
pigårtut nukigdlåralugtuinartut
nerisitarpait. Norgep ilåne avdla-
ne jutdlip uvdlåne inuit orpigka-
nik anaulerutdlutik makisartar-
put.
avangnåmiut ilencutoKarssuat
ivigarssuarnik nateK jutdlime
Kagdleriardlugo ilaKutarit tamar-
mik unungme iluartume agtorti-
terdlutik sinigtamerat Norgep ki-
tåtungåne atugaunerpausimavoK,
nunaKarfingnilo atausiåkåne su-
le atorneKartarpoK. kisiåne ru-
mamiut ilerKuat atulersineKarsi-
mavoK igdlume itussoK ningiu-
ssordlo sujugdliuvdlutik makitar-
dlutik tauvalo inoKutitik tikeråt-
dlo nerdlertardlugit. jutdlime er-
KigsisimanigssaK pivdlugo neri-
ssagssat sapåtip akunerine mar-
dlungne atugagssat suliarineKa-
rértarput, taimågdlåt jutdliarKa-
me pulukip Kugtorå kissalårtar-
dlune.
jutdlime itisumik pugutaussa-
Kartarnermik ilerKOK Norgeme
ukiut 1800-gssåta KerKånut ata-
simavoK. naussorigsaissut aner-
såp iluartup pugutaussånik ka-
tugdlit ilerKuata pigssarsiarine-
Karsimassup taimaitineKamigsså-
nik ajornakusortitsisimåput.
Danmark
Danmarkime Luciap uvdlua 13.
december åtartorneKaratdlarsi-
mavoK ilerKutdlo ardlagdlit nu-
nanit avdlanit pissut atorneKa-
lersimavdlutik.
sujuaissavta nalåne jutdlisior-
tarneK månåkomit Kimasuku-
jungnarnerujugssuvoK. kuisimå-
ngitsut nagdliutorsiortarnerånut
ilauvoK jutdlip anguteralå, pigi-
lerKigsimassarput ivigångordlugo
eKimagtat anguteralangmut Ki-
lertat. perKautåne angut — savau-
ssap amianik atissalik savaussar-
dlo niaKuanik atortoK — nagdliu-
torsiornernik kipititsissarpoK. tå-
ssa Thorip ilisarnaKutaisa ilåt,
kristumiutdlo nalåne Diåvuluvig-
tut påsineKartarpoK — sualugpat-
dlålermatdlo jutdlime alikuser-
suineK taima itOK ilagit inerter-
Kutigåt.
ukiorpagssuarne danskit jut-
dlisiortarnerat januarip 13-iåne
aitsåt nåssaraluarpoK, tåssa iler-
kok Knud Iluartup atulersisima-
sså kigsautigigamiuk jutdle uv-
dlunik 20-nik sivisussuseKåsa-
SSOK.
kuisimångitsut jutdlisiortame-
rånit åmalo ilagit kristumiut jut-
dlisiortarniviénit pigssarsiarisi-
massavta saniatigut Amerikamit
pigssarsiarisimavavut jutdlip i-
nuata Kåtigua augpalugtoK por-
tugarujugssuitdlo. kisiåne nau-
ssok mistelten åma jutdlime ag-
dlagfigssiat Tuluit-nunånit pisi-
mavavut, orpiliardle sujugdleK
Tysklandimit pisimagunardlune.
kiserngorutordlo tåssauvoK OKau-
seK „jutdle" KanoK isumaKarner-
sok ilisimaneKarpiångitsoK. ta-
månalume soKutåungilaK.
Tyskland
åma Kalunermut utat (klejner),
jutdlimik malungnartitsiniartar-
nivtinut ilaussut, kujatåtungivti-
nit pisimavavut. OKalugtuame er-
KartorneKarpoK tikiut 1700-gsså-
ne tyskit katitorsiornerat, tåssa-
nilo kivfartortussut igavfingme
ingmingnut atugarigsårtitut. ta-
matumane niviarsiaK inusugtoK
pugutarssuarmik suppe-mik ima-
lingmik nerdliutagssånik erKUSsi-
sineKarpoK, ikatiginiardlugule
bolle atausinaK ikineKarsimav-
dlune. kamagtorujugssuvdlune i-
gavfingmut utipatdlagpoK ikatig-
dlissordlo bolle-mik tåussuminga
miloriardlugo. Kujanartumigdle
niviarsissat tamarmik mitdlut-
dlarKigsungitdlat, bollep tugfig-
ssaraluane sanerKutinardlugo i-
gamut Kalunermik Kalagtumik i-
malingmut ikivoK. kinguninguati-
gut igavfingme pissortap bolle
putdlagsimassorujugssuaK nav-
ssårå misiligdlugulo. erngerdlu-
nilo taimåitunik sanapatdlagsi-
mavoK nagdliutorsiornermilo pe-
Kataussunut savssautdlugit. fyr-
stip nuliata kågit KanoK sanane-
Karsimassut- påsiumangmagit o-
KalulerpoK: „Eine kleine... “ o-
KarKingnerdle sapilerdlune tai-
malo kågit atserdlugit.
Østrig
nalerKutisaoK Tysklandimit
Østrigimut ingerdlamigkuvta,
nunamit tåssånga pigssarsiarisi-
mavarput erinaK „Jutdlime ki-
8