Atuagagdliutit - 24.12.1970, Blaðsíða 16
taimane ukiagssissaratdlaravta
Kangale KangeK piniagagssalig-
ssuaK tusåmassauvoK. atåtavtalo
OKausia puiorneK ajorpara Ka-
ngerup piniagagssaKarnera er-
KartorneicalersoK akulerungmat
OKardlune: tupingnånginerardlu-
go kangerdlorujugssuit mardluk
anigguat piniagagssaKåsagpat. it-
sardle tusåmavarput augpilagtoK
kujatåmio avangnamukårtoK Ka-
ngermik pisorssuarmik piniagag-
ssaligssuarmik takomarniardlu-
ne. OKalugtuanilo, sordlo Augpi-
lagtumik OKalugtuame tusarigput
ima OKautigineKartoK: agpåku-
massut agpåtut angujumassut a-
ngussut.
tåssame taimane taimåiput. Ka-
ngerup nunåta — imalunit agta-
kuisa — Kalerigsue ungasingit-
sumut agdlåt misigssorneKarsi-
magamik påsineKarsimavoK nu-
naKarfitoKarssusimassoK agtat iv-
ssussusiat migssiliordlugo. ka-
ngerdlugssup anigguata ilimanå-
ssusia taineKarérpoK. imarmior-
pagssuit ilungmut silåmutdlo av-
Kusårtuagåt umassukisånginame
ilumordluinartoK ilitsorKuparput.
ukiagssalerångat pingårtumik
sordlo malungnarnerussartoK. u-
kiap åtårssue torKutdluarångata
Kitsigsut alånguat ingangmik a-
tåmavigilitdlarångåssuk alilingu-
arnatik Kåmatilitdlåraut. måku-
lume amisorpagssuit! angangma
Kålip oKaraluarama agpiupånga
amisut atautsit Kanordlunit pug-
tassut amerdlatigigaluarpata a-
misorpagssuarnik taineKameK a-
jortut, kisiåne amisut — åtårpag-
ssuit atautsimortut — ardlariår-
pagssuit nitdlikatdlarångata er-
Kardleriårpagssuvdlutik aitsåt a-
misorpagssuamik taissariaKartut.
tamåko encaimalerdlugit tai-
mane ukiåkut åtårpagssuaKaler-
sarnera Kangerup Kitsigsutdlo a-
kornåne imaK perdlisanganarung-
naersarpoK kaligtugssanik alaper-
naiserneK kisime ilimanarsissar-
mat. ukiåkutdlo uvdlup nailine-
rane uvaliartulersoK katdlåtut —
ilåniuna iliniartugatdlarama fri-
stilertitdluta kalerrétut katdldtu-
nik taivdlugit agdlapalåraluar-
dlugit kukutitaugama uvagut o-
Kariartarnivtitut OKapalåraluar-
dlunga sunauvfa katdliitunik tai-
niåsagaluarika iluamik uminguå-
ka nakångåtdlagtut — ersseralit-
dlarångata silat taimane nerisa-
nganånguakasik! måkulo åtåku-
lut puatdlarugtornerit angmalor-
tuinait, niukitsut, ilauna niukit-
sut, kisame niukeKatika — tu-
låussulitdlarångatigik kalåtdlit
pivdluarKivfigssaerutdlutik piv-
dluatålitdlåraut — sunalume ta-
måne tigdlingniartugssånguaK!
sumutdlunit iligaluaråine kina
tigusiniåsava! sigssame pitdlati-
litdlarångata kukutigssamik iper-
Kamik taissagkavtinik ikitseriar-
dlutik orssumik Kipitdlugit nane-
ruardlutik pilalitdlarångata tamo-
rassåriarneK tingugtoriarneK pe-
rugtulerångata kina tåssa nikat-
dlungassugssaK. inuaKerpalaor-
ssuaK igdlarpalåK, suname tauva
erKasut!
ukiåkutdlo nisat pilerugtorå-
ngata amoråinardlugit måtagtu-
torssuit, måtangnik tamorassår-
torssuit, saveKångitsut igalåmi-
nernik savilerdlutik måtagtutut.
ilame taimane pivdluarsimåssu-
serput!
tupigilitdlåråvut piniartut ni-
såkumanerunatik åtånguanik, ag-
dlagtunik pissaKarumanerssartut,
uvfa uvagut nisagtunik takuju-
manerussartugut måtångue ta-
mussiutariåinait pineruvdlugit,
sunauvfa piniartut puissikumane-
russartut, tåssa amingue nerinar-
nagit atorfigssaKarnerungmata
pissaråt. uvagutdle itserigserug-
tornerit nisat piumanerussarpa-
vut isumåinermit pinerpoK kéri-
åinarnik piumanermit. tamarmig-
dle piuminarput piniartunut ne-
risitagssåinutdlo. ilumume piv-
dluarnerssuaK — tåssa Kanger-
me! ilånilume anånap tåmajuit-
sugssikånga atåtåsit mardlorssu-
arnik kalitdlune tikiussingmat
pilagfik utdlutilersoK ulåpuse-
rugtortoK igsiatdlagdlunga imå-
nut sisuleKigama anånap iluati-
gitsautdlunga ulune ipericivfig-
ssaeruterugtortoK iperatdlångu-
agdl.: Simon Nielsen
arnago tigoriaraminga agssångu-
ama tunuagut kilitdlardlunga. ta-
måssa agssånguama tunuagut Ki-
leroKarpunga anånap erneritauti-
minut tåmajuitsugssissutå.
taima ukiåkut pissartut ilitsor-
Kukavkit angneruleriartuaordlu-
nga eritaimassåka Kanigdliartu-
aorput ernaissagssat amerdliar-
terdlutik. pingårtumik erKaima-
ssarpara sorssungnerssup sujug-
dliup kingornagut åtårpagssua-
Karnera. sorssungnerssuime inug-
pagssuarnut ajoKutaugaluaKalutik
inuiait ilåinut iluaKutaussarput,
sordlo taimane 1914-imit 1920-p
migssåta tungånut. taimane mé-
raugama isumaitarKajåssarpunga
taima åtårpagssuaKartuartOK Ka-
ngale. l'maKale sujornagut taimåi-
tarniartoK. kisiåne kangermiut
piniagagssaileKissarsimångeKaut
åtånik agparpagssuarnigdlo.
taimåikaluartordle — taimåi-
tordle ama ukiOK iluagtissariar-
dlugo piniagagssat ukiunit avdla-
nit peKarnerssussarsimavoK, u-
vangalo ilitsorKussåka nåpertor-
dlugit ila piniagagssat ingassag-
dluinartarsiméput.
atåtap ilerKorå ukiåkut Kitsig-
sunut, autdlaortardlune igdluar-
Kerdlune ukiagssamut piniaria-
riartardlune. åtårpagssuit Kitsig-
sut akornisigut ingerdlaulitdlarå-
ngata tamaunga Kitsigsut akor-
ninut avalatsiåinaK naulisimaré-
raraut. tulåutarait. tingugssuit
angmåinartut nerriserfsavavut,
sordlo kågtorssuit, tåssale ma-
marssarnermit. soruna taimane
uvdluvut kingumut Kiviardlugit
måna kalagssuartut taineKåsaga-
luartut uvdlutut pivdluarnardlui-
nartutut erKainartarpavut.
månalo ukianigavta tamåko er-
Kainialerdlugit kingumut takor-
dluleKigavkit una agdlagamineK
ilångupara uvdlunut atorérsima-
ssanut Kujaniutitut. uvdlunik au-
lajangersimassunik taissaKångi-
kaluardlunga tailåriardlugit er-
Kaimanerussåka taigorniåsagalu-
arpåka.
ilåne åsit taima umiaussarssu-
avtinik kiparpugut Pukitsuatsiå-
mik taissagkavtinut. kangerdler-
simaningualingmut igdluarKior-
simariarame magdlerfeKångitsu-
mut tåunaKamiåsit inuvdluameK
pilerparput. erininarsinatik kalig-
torssuit, atåta piniartorssuardlo
Andaliarse kipaKatine ilagissailo
tamaisa nunarKatigalugit, tamar-
mik nakuåinarssugamik kiname
angilugtortugssaK. måkulume å-
tårujuit! KaKutigut Kitsigsuliarå-
ngama kiparsimassarfigput tåuna
tikitarpara aliénaeriarfigilårdlugo
ukiagssivigputdlo tåuna ingmiku-
låK OKalugtuagssartaKarpoK, i-
måipordlo:
måne, sordlo oktoberip KerKata
migssåne niggilerdlune kussana-
ngersoK atåtåkut åiparssuanilo
tikiput kaligtoKaratik. KanoK-una
okarnialersut KiporKarssuarmik
silulexalutik. atåtap siluliarisi-
måtdlarå KiporKarssuaK Ivnartå-
nigoK tipencassoK. tåssa Angissup
tununguane. aKaguane niggeru-
jortuinakasik umiaussamik kalig-
kåinanårput takanunga. katdlu-
serdlugulo avalagdluta nåmik ni-
geK suvferigsiartuinarpoK. iporu-
ssåginaraluaravta tingerdlaut nå-
parparput OKumisagavtame. u-
massoK mikitångitsoK autdlaru-
tinaKårput iputåinarmik imåinan
pissagssåungitsoK! tåukutsåinau-
gavtame anorivdle pingmatigut
tåssa autdlarutivinaKårput. —
nunagissavtinut. tamåne ipug-
ssorssoratånaluta suame nikitar-
dluta iputivut kinemermit agsut
ipugkuminardlune. pikutsarugtor-
dluta Andaliarsip nulia ipuminik
ajutordlune — ipuserfiarnerdlu-
nilunit — nivinaKaoK igsorKa-
mutdlo avårdlune. arnardlo tåuna
— asulume uvanga inuveKatigi-
givdlugo, ilerKorigamiuk ånilåja-
ssuvdlune, avåriarame inuser-
dlerpoK, pissarnermisut — uva-
gutdlo taima ilungersortigigavta
inuserdlersumut ikiusinåunginav-
ta ilaginåinardlugo — imine-
Karnanilo asuna ingmine iluarsi-
ssok. Kanga Kujanånguarsse. —
tåssa pikasigkavta nigeK iluagte-
Kalugo nunagissavtinut aputilå-
nguarsinarparput. arråme, neri-
ssagssap angissusia. ingangmik
pissaserångavta.
inuit uvagut kisivta pissarssu-
arput toKungassoK kisivta inuv-
dlutigingilarput. umassunguitaoK
imarmiut åma iluaKutigåt, tåssa
eKalugssuånguit. nunaKarfivtinut
tikiusimalerigput uparuartule-
Kaut, eKalugssuarssuaK pitdlaser-
simavoK, ajornaKaoK, sunamita
ajornarmat! atåtap uvavnut pi-
ssaritiniaraluardlugo pileritsauti-
narsimariaramiuk unåminik na-
påkarérpå. kingornagutdlo OKar-
dlune uvavnut pissaritikusugsi-
magaluarnerardlugo. taima uggu-
artuinauvoK. sorme-tauva!
unalo KiporKarssuaK nutåungit-
sorssungingmat silorssuaK neri-
ssariuånguarparput, ukiaugamime
asiunarungnaerérsimangmat i-
nerterneKarata nerigaluatdlarav-
tigo måna anguvarput anersårtu-
lugdluta.
taimanilo Kangermut palase i-
niarsimåmiOK angajorKåvtinut pi-
ngårtusimassoK. taimåitumik u-
miaussarssuarput imeriardlugo
Landsrådit pujortulérarssuånik
taissagarput aigdlerpoK kaligkiar-
matigut kaligtitugssauvdluta,
månalo ingiulik! taimanilo erKai-
massarpara ingiutdlingårmat nu-
sukartarnangårmatdlo umiau-
ssarput KiporKarssuarnik usilik i-
luarnaviångingmat — uvfame pi-
tutå tagdlilinarsimaguniko avu-
ngaråtdlak — Ånda umiaussap
sujuanut pisipåt pitutå noKisagå
umiaussap sujua atanaviånging-
mat, useKaKingmat. tåunaKa An-
da noKigtuatsiångorpoK, Anda
Poulsen, tåuna OKautserineK ajor-
tOK, tåssa aKautå, — pitutapilug-
ssuaK amitångitsoK agssåinarmi-
nik noKitdlugo mardloriardlune
kigtorartartukasiugamiuk ningui-
nguångitsoK, månalume ingiulig-
ssuaK.
kingorna kujatånérérdlunga a-
vangnarparama erKartorpå tai-
mane agdlunaussarssuaK pujortu-
lérKap katdlussua talinarminik
kigtorartarsimaKalugo. ilumume
Andamiuna nukiligssuaK. erKai-
mavaralo Kangerup tungånut i-
ngerdlatitdluta pujortulérarssup
initåne kavfisomiartut najorsi-
neK sapingajagtut, taimanilo me-
staliuvdlune Mikaitdle Kleistiu-
nguatsiarpoK, tåuna oKilåssutsi-
migut tusåmassaK. najorsiniara-
luardlune najorsineK sapilerå-
ngame taimågdlåt ileKimisårtorå-
ngame. anånap pilerpå tåuna a-
ngalassartugame sungiussisima-
nerusassoK, ajornardle. suame
najorsissaraoK. taimaitdlugulume
nungusimagamiuk sarKumiung-
naerpoK.
palase taimane Mortensen pala-
serssuarmik pissagarput nuki-
ngersimåsagaluarmigame, Ikar-
dlugssuaK sarKanginarigput suja-
neK kasorKorérsimavå. taima a-
vasigtigaluta ata taima sujaner-
palaorssuaK. sunauvfame nuki-
ngertungugame. ajoKine påtaler-
mat perKusimavå: tuaviordlutit
påtåsautit. suna taima nukinguti-
gitigisimanerpå.
KiporKaup tåussuma neKerssua
torKutåungilaK. kisiåne tiperrår-
tugame nukingerdlune nerissari-
aKarsimangmat neKe tåuna ate-
KarpoK: tamuapitdlak. tåssa tai-
ma agtigissumik asiutitsiumångit-
sigisiméput taimane. KanoK sma-
geKarnersordlunit erKaimasinåu-
ngilara pingitsornanga nerrivigi-
simåsagaluaravko. sianitsorssusi-
magama måna tikitdlugo Nuk a-
lorterpara. sunauvfa kingorna si-
lup navianarsinåussusia inerter-
Kutigilinguarumårdlugo, tåssame
ilåne aussame silut toKorautau-
ssalersimaKingmata. taimanile
ukiaugame ajorissagssausimångi-
kaluarpoK nauk avdlanik pigssa-
KaraluaKaluta alutorssåinardluta
pisimavugut. måkule sarpigssue
taleruilo alatariaKånginguatsiar-
put. iluamik silaKaråine.
tåssa taimane taimåiput.
ukiagssivigissartagarput tåuna
kimut igdluåtdlagdlugo ukiagssi-
ssarfigtårpugut, tåssa Tugauti-
lingmut, ikérånguit ikårinardlu-
git nunagssikavta igdluaravigssu-
armigdlo igdlutårdluta ukiagssi-
vigissalerparput. asulume igdlu-
kuligssugame piukunaKalune.
sunauvfame åtåt avKutivigssuat.
tunuatungingua Kåmaviussarame
puisarfigitineK ajornaténguaKå-
ngilaK. piniartutdlo sila kussa-
gingeriardlugo Kåmavigissarpåt
autdlåinigfigissardlugulo. unga-
silinguarnago tulåussissaraut, su-