Atuagagdliutit - 24.12.1970, Blaðsíða 37
jutdlime ilermlersutit
(Kup. 9-mit nangitaK)
figssiat pingorsimåput. 1840-kune
nagdliuput.
Tuluit-nunane ilerKUt ingmikut
malungnautigdlit mardlugsuit 3-
ma navssårisinauvavut. Ameri-
kap navssårineKarnera sujoncut-
dlugo jutdlime uvdlup-Kencasiu-
tigssaK tåssåusagaluarpoK påvoK
sujatax. tauvale KingaligssuaK tå-
kupoK taimalo tulungnit ameri-
kamiunitdlo nerissartagarineKa-
lerdlune. jutdlime nerinermut så-
runame ilagitineKartarpoK plum-
pudding.
sumilunit nunanit avdlanit nu-
nasiartortoKarsimagångat nunasi-
artortutdlo amerdlasimagångata
jutdlime ilerKUt nagsatarineKar-
Sådan kan opgaverne
nr. 1 til 5 i
JULEPUSLERI løses.
c<
o o o
o o o
I
i
t
tttt
tåssa
jOtdlime
erkarsauter-
ssQtigssap
inernere
f
i
t
t
tarput avdlångortineKåinarsima-
ssartut.
Mexico
Mexicome jutdlime nerssutautit
nerissarfiat atorneKartarpoK inu-
ssiatdle ikingneruinartardlutik.
tåssauginartarput JesusinguaK,
Josef Marialo Smalo savanik pår-
ssissut ardlagdlit. decemberip 16-
iånit nagdliutorsiornerup, posa-
dap, autdlarnemeranit angerdlar-
simavfit tamarmik nagdliutorsi-
ornigssamut pinersarsimåsåput.
aitsåtdle uvdlorme nagdliutorsi-
orfingme kingugdlerme Jesusi-
nguaK nerssutautit nerissarfiånit
ilineKartarpoK.
uvdlune nagdliutorsiorfingne
nuånårsautigineKartarpoK „ku-
muagtamik anaussiniarneK", tå-
ssa KumuagtaK marrarmik sanåK
mitdluartagkanik, pingussanik
paornanigdlo imalik inime ima-
lunit anérasårtarfingme nivingar-
neKartarmat. mérKat savtauser-
dlutik maligtarigdlutik Kumuag-
taK anauniarssarisavåt. anaune-
Kardlune aserorneKarpat mérKat
tamarmik paggatilersarput.
kungit pingasut uvdluata unu-
kuane aitsåt jutdlime tunissuti-
sissarput.
silarssup ilå kitdlex Kimåtlna-
go malugislnauvarput Newfound-
landime ilerKutoKaK, tåssane jut-
dlime aulisartarmata, autdlaini-
ardlutik imalunit OKalugfingmut
ikiutigssanik Kissugssanik avgui-
ssardlutik. USA-me ilerKUt pi-
ssutigssaKardluartumik europa-
miunit Sma sunigausimassoru-
jugssuput nauk ilarpagssue Sma
avdlångorsarneKarsimagaluartut.
nerissartagkat europamiut neri-
ssartagaisa åssiginangajagpait.
nunane katugdlinik inulingne
ardlalingne aulisagkat jutdlime
neriumaneKarnerussarput. sordlo
taimåitarput Portugalime Spani-
amilo.
Spanien
Spaniame ilisimassut pingasut
jutdlime tunissutigssanik tikiussi-
ssarput, jutdlimilo nerssutautit
nerissarfiata inugtaisa erKSne ta-
kutineKartarput nerssussuarnik
kamagsårissartut nuånarineKar-
nerpårtait inuit nalinginaussut i-
lagalugit.
unuap Kerxane nålagiarérnikut
jutdlime nerissagssat nerineKar-
tarput, ilarpagssuinilo nerissag-
ssat pingåmerssarissarpait pulu-
kiarKat imalunit savårxat. jut-
dlime ilereut pitsaussut ilagåt,
avdlanisaoK Sma ilisimaneKartoK,
katerssuissarneK inungnut pitsu-
nerussunut. tamåna pissarpoK
jutdlime nerssutautit inSnut ani-
ngaussånguanik tunississamerme
Smalo jutdlime neriartorKussi-
nerme.
måna angalaorneK måna nag-
gaserneKartariaKaraluarpoK Bit-
dlimime sujugdlerpåmik jutdlisi-
orfiussume, kisiåne jutit jutdli-
siorneK ajorput, taimaingmatdlo
naggatårutigisigik Italia Rumalo.
Italien
ilagit rumamiut jutdlip nalunae-
rutå barbarinut avangnåmiunut
Ssimavåt, uvdlunilo måkunane
tamåna Kujåssutitut akiniarpar-
put orpiliagssat amerdlanerujar-
tuinartut italiamiunut tuniniar-
tardlugit.
Italiame OKalugfingne unang-
missarput pinernerpåmik jutdli-
me nerssutautit nerissarfiliorni-
ardlutik. jutdliarKame sukanga-
ssumik isinginiartarput, kisiåne
unuap Kerxane nålagiarérnikut
akerdlianik pissoKartarpoK. neri-
nerme nungungitsugkat jutdlip
uvdluane ilaKutarit atautsimor-
neråne nerineKartarput. jutdlime
nerinerup kingorna tunissutigssa-
nik erKorniaisitsissoKartarpoK ag-
sut KimagtautigineKartumik. ag-
dlagartaKångitsut amerdlassa-
Kaut, naggatåtigutdle tamarmik
tunissutisissarput.
jutdlime nerssutautit inaisa a-
merdlasut saniatigut, SmåtaoK
igdlune pigineKartut saniatigut,
savanik pårssissut KåKanit pissut
avKUsinerne ingerdlaortarput
sækkepiberitutdlo ingajagtunik
nipilerssuserdlutik nipilerssortar-
dlutik. angerdlarsimavfingme
nerssutautit nerissarfiata sania-
nut tunissutigssat ilineKartarput
aitsåtdle kungit pingasut uvdlua-
ta, Epifaniap, unukuane tuniune-
Kartardlutik.
nauk St. Nicolaus perKautåne
Italiamit nagguvexaraluartoK ju-
lemandivik tåssaussarpoK ilisit-
sok pitsaussoK, La Befana.
nunane åssigingitsune ilerxut ki-
ngornutagkat åssigingitsut tai-
måiput. ingmivtinut iliniarfigiu-
arpugut isumagssarsiavtinigdlo
ingmivtinut sunertardluta.
kaujatdlainerput naggaseriarti-
go politimut rumamiumut ukioK
kaujatdlagdlugo ingerdlaortunik
ilitsissartumut. jutdliarKame bi-
lertunit tunissuterpagssuarnik pi-
ssarpoK, tamatumungalo peKati-
gititdlugo uvdloK tåuna bilertut
iluamik kussanardluinangajagtu-
migdlo ingerdlassarput.
ilerKup sujugdlerså måne a-
torneKaleriartorpoK. suna pivdlu-
go åipå Sma atulersiniångilarput?
jutdlime pivdluaritse!
Pyile, Polle og Sorte Tom
Hvor er Sorte Tom blevet af?
— Er der slet ikke nogen, der
har set ham?
Næh, det er der ikke!
Sorte Tom sumut-una piva?
— takuneKångivingnerpoK? nå-
mik, takuneKångilau!
Sorte Tom, hvor er du? —
Har du gemt dig? — Kom nu
frem, — vi skal lege igen!
— Sorte Tom, sumipit? —
toruoravit? — xainiarit pinguar-
Kisaugut!
— Mon han ikke er løbet hen
til de børn derovre, Polle!
— Polle, imaKauna mérKat iv-
ko ornigsimagai!
— Næh — det er jo Mette og
Nille!
— Davs, Pylle og Polle! —
Hvad er det, I er ved at lave?
— arrå, Mette Nillelo!
— kutå, Pylle Pollelo! — su-
lerissusiuna?
— Det skal være en snemand!
— Må vi være med?
— Ja, det må I — så bliver
vi snart færdige!
— apumit inussaliorpugut!
— pinguaKataulata?
— ilauna, inilertorniåsaugut!
— Nu mangler han bare knap-
perne! — Og se, i denneher æske
ligner en fin hat!
— Nu er han vel nok flot! —
Jeg gik mig over sø og land,
der mødte jeg en snemand!
— Nej se, hvad er det? Sne-
manden begynder at røre sig —
han er rigtig levende!
— åtatai kisisa amigautigiler- — ilo kussanaic! — imåkutdlo — takuk, apumit inussaliaK
pai! — pårtugkame uvanipoK nundkutdlo angalagatdlarama aulalerpoK — umarpoK!
nasaK kussanavigson! nåpipara inussaliaK!
Mandf olkemadder
FERD’NAND
angutit nerissagssait
'i ir
vir1
T^y
38