Atuagagdliutit - 24.12.1970, Blaðsíða 28

eridgsinerup
ingilia
Sønderjyllandime jutdlisiornermik eritaimassat
agdlagtoK Marcus Lauesen
atuagkiortOK Marcus Lauesen ag-
dliartorpoK Løjt sognime Sønder-
jyllandip ilåne sorssungnerssup
sujugdliup kingornatigut Dan-
markimut atalerKigtume.
erKigsinerup ingiliata, téssa
søster Herminep, Kasusuitdlune
siiliane ingerdlåpå sorssungner-
me uvigdlarningorsimassut alia-
sugtut akornåne. nuagdlussuaK
tamåne atungmat ikiortariaKar-
nerpåne navssågssaujuarpoK.
méncanutaoK asangnigtumik o-
KausigssaKartuåinarpoK, jutdliv-
dlo nalåne Kilanårnerånut peKa-
tauvdluartarpoK.
diakonisse asanartoK pivdlugo
oKalugtuamine Marcus Lauesen
kussanartumik erKainiutigssivoK.
inuk uvdlue kingugdlit pivdlu-
git måne erKartorneKartugssaK
kussanardluinartumik pissuseKar-
tutut sualugpatdlårsorineKåsag-
pat tamatumunga pissutåungilaK
diakonisse utorKaK pivdlugo ag-
dlautigingnigtup erKaimanerdli-
ornera. kamigpane nungutdlarsi-
massut atordlugit ukiut 50-it ma-
tuma sujornatigut palaseicarferu-
jugssuaK angatdlavigissaratdlar-
mago erKigsinerup nåkingningne-
ruvdlo ingiliåtut erKaimangning-
nera Kavsérpagssuariardlune er-
Kaimassavne pugtatdlartarsima-
vok pissusé tåukuvdlutik, ugper-
dluarneK pissusigssamisortOK, i-
nungnut sulivfigisavdlugit Kaer-
Kussaussutut misigivfigissaminut
Kanilårnera ingminutdlo såimaut-
dlune issiginera.
sorssungnerssuaK sujugdieK
nångmat, angerdlarsimavfigpag-
ssuarne maKaissinermik taorser-
neKarsinåungitsumik KimataKar-
dlune, nuagdlussuaK nagdliupoK
Ruslandime Frankrigimilo sor-
ssugfingne tOKUtauvdlutik iline-
Karsimassunit amerdlanerussunik
nuname najugkame iliveKalersit-
sissoK. igdlune tamalåne angutit
arnatdlo perKingnerpåt toKorar-
put. inugpagssuit misigåt tamåna
tåssaussoK ajortuliamut kiap pi-
ssussutigissåtut ilisimaneKångit-
sumut Kilangmit pitdlautitut.
uvdlut naitsungmata tOKUSSut
ilait Kaumanerane ilineKarsinau-
ssångitdlat, amerdlasunigdlo ili-
ssineKartariåKarpoK naneruarfit
carbid-imik ikumatigdlit nutarå-
lugtut tipigtutdlo atordlugit.
nikatdlunganerssup ersineruv-
dlo inersimassut mérKatdlo imer-
pai, isuma silåinartut ivsuligpoK,
taimågdlåme unuame uvdlukut-
dlo akunerne ikigtuinarne OKa-
lugfiup sujanerpalua tusarssau-
neK ajormat.
nerissagssakitdliorneK mérKat
kisimik erKarsautigissarunarpåt,
inersimassut nåmagtumik suliag-
ssaKarput nåparsimassut påri-
savdlugit toKussutdlo ilissardlu-
git. naggatåtigut åma mérKat i-
nersimassut suliåinik sulilersari-
aKarput; taimalo nukagpiarøat
niviarsiarKatdlo amerdlasut ine-
rilertortineKarput. inunerup ta-
måna piumassarå.
uvdlut ajortut ingerdlanerine
inuit atausiåkåt KaKutigortumik
piginåussuseKartarput påsigssåu-
ngitsunik ikiusinåussuseKalerdlu-
tik. tamatuma Kutsingnerussumik
KinigausimaneK åssigå, søster
Herminevdlo Kutsingnerpåmit Ki-
nigausimanera tamanit pissusig-
ssamisordluinartutut issigineKar-
Pok. ukiune ardlaligpagssuarne
enugsisimassumik pissugssåu-
ssutsiminik erKutitsivdlune suli-
agssane isumagisimavå, nåparsi-
massut pulaortardlugit, utoncait
pitsutdlo åmalo kikutdlunit ing-
minerminik atorfigssaKartitsiso-
rissane. angerdlarsimavfit ikig-
tuinåuput tikitdluarKuneKångi-
nerminik misigivfigissai, susalu-
nit karrinit kavfiliaK naussunit-
dlunit tiliaK najontarussårutiga-
lugit OKaloKatigigkåine. kisiåne
måna aliånaersårdlune uningaor-
nigssamut pivfigssaKångilaK. uv-
dlut unuarpagssuitdlo ingerdlane-
rine Kasuersårfituå tåssausinau-
ssarpoK sinigfiup sinåne minuti-
ne 15-ine KasuerserneK, ilånilo i-
ma pissarpoK titorfingmik ki-
ssartumik imalingmik najorKa-
gagssineKarångame nåkåssardlu-
go isigkamilo sujoråne seKumit-
dlugo. tauva itertarpoK igdlar-
dlunilo. kinå malungnartorujug-
ssuångorsimassoK avdlångorsi-
naussarpoK eKingasuligtungordlu-
ne, Kauane eKingasulingnere sa-
nimukardlutik kinånilo åmukar-
dlutik, issånitdlo eKingasulingne-
rit mardluk tugdlianut atassut.
titorfingme aserortOK igdlautigi-
ssagssåinauvoK.
tåssångåinaK nikugterpoK, ag-
fåinarmigdle nikuitdlune, unigta-
riaKarpoK arritsumik tasiatdlag-
tardlune sivfissane ånernartoK i-
nigssånut pisiniardlugo. aitsåtdlo
taimaiserérune åruatine mereu-
luagdlit, kissarssumut panerser-
simassut atitisinaussarpai inu-
ssaminut gigtimit sangutitersima-
ssunut: — soh — soh — nipå Ka-
sorKassoK tutsiutaraoK, — soh —
mana pisinaulålerKigpunga. tau-
valo silamut nivtailakujugdlune
nigdlertumut nåkigtarnerup i-
nugsiå mikissoK anerKigtarpoK
toKulersoK avdla orningniardlugo
imaKalunit ilaKutaringnut mar-
dlungnik mérartalingnut mérait
jutdlimut sunik kigsautigissaKar-
nersut aperiartordlugit.
uvagut mérKat amerdlasut sor-
ssungnerup ukiuinit sungiusima-
varput jutdlime tunissutisiagssa-
nik utarKissaKartardluta; ilimagi-
ssutut iparput inersimassut av-
dlatut ajornartumik pissariaKar-
nerpånik sulissariaKartut. erKai-
mavaralo kågéråluit naussorigsai-
ssup nulianit pissåka iniarneK sa-
pingajagkika, tåssa igdlumit sa-
nilivtinit arnap toKulersup nimår-
palungnera tusågavko. angerdla-
mut arpagpunga kissarssutivdlo
teKerKuanut torKordlunga.
tåssane teKemume igsiatitdlu-
nga sinilersimavunga, sinigtitdlu-
ngalo tupingnartuliamik pisso-
KarsimavoK.
sungiusimavarput inuit tamar-
mik nipaitsumik angalauseKarma-
ta, nipitumik tutsiutartut taimåg-
dlåt tåssa OKalugfit sujarne. ite-
riatdlartungale sunit tamanit, ig-
dlunit tamanit, avKusinermit pui-
lassuliavdlo ernånit aulagsagsi-
mårneKartoK.
— erKumlpoK; ersissariaKara-
luarpungalo, kisiåne ersingilanga,
alapernaisilåginarpunga, aningi-
langale sussoKarnersoK påsiniar-
dlugo.
uvdlorparujugssuit ingerdlane- '
rane aitsåt sujugdlerpåmik isu-
mavkut erKigsisimavdlungalo tor-
Kigsisimavunga. soruname årdle-
risutigssaKaraluarpat anånaga a-
nisimanaviéngikaluarpoK. ajortu-
mik pissoKarsimagaluarpat nipår-
palungnerme kamangmik malu-
gissaKåsagaluarpunga.
tauva OKautsit ersserKigdlui-
nartut tusarpåka, — kisame tå-
ssa KasuersålårsinångorpoK, —
erngerdlungalo påsivara pineKar-
toK téssåusassoK diakonisse, tai-
ma ilungersornartigissume iliu-
sigssatuamik iliorpunga, agssåka
pårdlagpåka Nålagarputdlo Kinu-
vigalugo søster perKigsiserKuv-
dlugo åniauteKarpatdlårKunagulo.
Kinutitdlunga kinå issigissutut i-
lerpara nikuiniaussårångat, åni-
ardlune, kinå åniarpalugdlune e-
Kingasulingneranit takuvsunar-
sivdlune. ikiorumagaluaKåra, ki-
siåne Gutip autdlartitå KanoK i-
livdlunga ikicrsinauvara? inersi-
massututdlo Kulångitsigalunga
ingminut OKarfigaunga Nålagkav-
ta KanoK iliornigssaK nalunaviå-
ngikå.
tauva nipårpalugtut Kanigdliar-
tortut tusarpåka; kiaunersup ma-
torput tigorpatdlagpå, Kulåne sé-
nerutå pérneKarpatdlagpoK ma-
tut igdlugtut angmarsinaulersit-
dlugit. torssussap igdluatungåne
inéraK angmarneKarpoK, angutit
nipaersårdlutik OKalugtut træ-
skotik pérpait alersåinauvdlutig-
dlo iserdlutik. sinigfiup sågua a-
tatinardle, anånaga taima OKar-
patdlagtoK tusarpara. tauva ne-
rumigtumigdlusoK ilissaKarpat-
dlagput, tåssa diakonisse sinig-
fingmut ilineKarmat. nimåjat-
dlagtarnerit tusåsinauvåka, — a-
jorpatdlångilaK, kamigpaliortOK,
kamigpat tåuna Kiortåinardle,
nutåmik pisårumårungnarsivu-
nga Gutip atorfigssaKarterKili-
sagpanga. — naitsumik nivdleria-
tårpatdlagtOKarpoK niperpalårtut
avKUsåginardlugit — kamigpali-
ortOK-å, kamigpagauna Kiortar-
dlugo aserortigagssat, singernera
pinago.
anånaga inimut isipatdlagpoK.
kinåta issikua uvdlunit ilunger-
sornartcrsiorfingnit nalungilara,
ånugdlune, piumåssuseKaKalune
kisiåne ersinermit uligdlune. —
tomardlunga nåkupånga, — tå-
scauna søster, isigå ajorame, tå-
ssaniginarniarit — søster nigdler-
tumik ilissivigissariaKarpara —
igfiaminermik piniarit, — nakor-
saK erninaK aggisaoK.
igavfiup matua ornigpara isuv-
ssugdlungalo — søster toKUsa-
va? —
— någga, nukagpiarautiga, søs-
ter erKigsisimåinåsaoK ajorung-
naernigssaminut.
måna Kiåsavdlune ajungisaga-
luarpoK, kisiåne Kiasinåungila-
nga. iluaKutåungissusermik misi-
gineK nikatdlornartoK, akornu-
taulångajagtut misigineK misigi-
ssutsivnik nukigdlårtitsivoK. er-
ssericigsumik påsivara jutdlerna-
viångitscK, ingmånguardlunit. ki-
nnme jutdlisiorsinauva erKigsine-
rup ingilia akunivtine nåparsi-
matitdlugo?
kisiåne orpiliagssaK atåtama
orpigpagssuarnit nagsarsimasså
isigaussaminut ivertineKarpoK.
påpiara KeratasoK matussartu-
ssaK jutdlip pisatainik majuartar-
fiussanik umataussanigdlo Kaia-
ssunigdlo imalik, ukiune mérauv-
fingne jutdlimut pinersautinik
tamanik imalik, sarKumerneKar-
poK. nukagpiarardlo søsterip ug-
pertup åniautai pivdlugit umåmi-
gut aliasugtoK sunigauvoK mér-
Kap Kilanårdlune nuånårneranit.
tunissutisiagssanik Kilanårnermit
pinane, tåssame tunissutisiagssaK
atauslnaungmat, årKatit anånav-
nit nuerssarneKartitdlugit ardla-
leriardlunga OKåtårtarsimassåka.
diakonissep sinigfingme nala-
ssariaKarnera inungmut tåssunga
ajunglnarpoK. tauva pissariaKag-
kaminik KasuerserpoK, inersima-
ssume taima OKartut tusarsima-
våka. tamatumunalo nuånålerpu-
nga. mérKavme ingminut asanera
pissusigssamine ugpernarsarne-
KarumassarpoK.
uvdlup KerKata kinguninguati-
gut OKalugfiup sujarnisa nagdliu-
torssuaK sujarnutilermåssuk Ki-
nuvunga missionshus-imut søste-
rip angerdlarsimavfianukarumav-
dlunga, punguardlo kågérKanik
kajortunik imalik nagsarpara.
avKutåne erKumitsumik misi-
gissaKarpunga. angutit mardluk
missionshus-imut akerdliussutut
ilisimaneKartut aperånga søster
crnilerneriga, — tauva inuvdlu-
ai’Kutiniariuk oKarfigalugulo a-
torfigssaKartilerunisigut OKariar-
torfigitinåsagåtigut.
KanoK-una pisimassut? tåuko
mitautigdlissut? OKautsisik ilu-
morukait nipaisigut tusarneK a-
jornångilaK. erKigsineruvdlo i-
ngiliane mikissume akissutisivu-
nga. — ila Gutip ajungissusia, i-
nuit tåuko neriorssorsimavånga
nåparsimassut sapingisamingnik
påriumavdlugit, uvavnut aggersi-
måput OKarfigineKarsimåputdlo
isumaKatigigdlutik sulisinaussut
uvanga pisinaujungnaeruma. —
tauva agssane iluserdlugtunik i-
nuvagdlit pårdlagpai sapingisa-
mik agtorsimatiniardlugit, seKU-
ngerpordlo, Kardluilo Karsunga-
ssut Kinuneranit aulåput. kinå su-
le mingnerulerpoK, kinåta pissusia
sule såkortunerulerdlune, kisiåne
Kauata eKingasuligtup Kulåne er-
sserKigdluinartumik Kaumane-
KarpoK, OKalugfiuvdlo sujarnisa
sujanerpaluat misigineKarpoK
nutsanut Kérsunut naitsunutdlo
aussap uvdluata seKernata ki-
ngorneratut.
téssa kingugdlerpåmik søster
Hermine takuvara. kisiåne kina-
ma agssangmalo ukiut 50-it i-
ngerdlaneråne ardlaligpagssuar-
nik malugissarsimavåt asangnig-
palugtumik tagiartuinera misigi-
simavdlugulo tamåna isumavkut
erKigsisautaussoK. angutitdlo ma-
nilagtunik sungiussisimångitsu-
nigdlo agssagdlit suliå ingerdlati-
lerpåt nåpåussuarmut nautsor-
ssorneK ajornartumut akiutdlutik
uvavtutdlo ama misigissaKardlu-
tik. erKigsinerup ingilia inungnut
tåukununga ateritisavdlugo angi-
vatdlårunaraluarpoK, kisiåne piu-
måssuseKarput søsterip avKutå
atuåsavdlugo.
BRILLER
Vi yder 10 u/o rabat på brillestel og -glas. Skriv til os, og vi
sender Dem gerne et udvalg i brillestel.
OPTICA
Poul E. Heden Specialoptik . Strøget 43 . 7430 Ikast.
Danmarkimut tikitdlutit ajornartorsiuteKalisagaluaruvit
takornariauvdlutitdlunit nalornissulisagaluaruvit
sågfiguk:
POK
Grønlandsk rådgivnings- og konsulentvirksomhed
St. Kannikestræde 10, 1169 København K.
angmassarpoic: ataus. — tatdl. nal. 11-16 sisam. 14-19 tlf. BY 5160
kalåtdlinut ajornartorsiutilingnut sujunersuissarfik takornaria-
nutdlo agdlagfeKarfik.
Jern- og metalaffald
er penge værd...
Vi er køber til alle arter jern- og metalaffald
til højeste dagspriser.
NORDISK JERN & METAL A'S
Hvissingvej 116, Glostrup, Danmark.
29