Atuagagdliutit - 14.02.1980, Blaðsíða 2
AG
palase kalåleK sujugdleK
palasfngortitau-
vok ukiut 165 sujornatigut
tamåna pivcw Sisimiune april-ip 9 ane 1815.
sap. ak. åssertånik titartaussuvoK Lovisa J. Kleist, atuarfik Alluitsup-paa, 3920
Qaqortoq. naKitat titartagkatdlo sap. ak. åssertånut unga nagsiuneKåsåput:
AG, Box 39, 3900 Nuuk. ilångunexartut 50 kr.-nik nagsineKåsåput.
Ugens Billede er tegnet af Lovisa J. Kleist, Skolen, Sydprøven, 3920 Juliane-
håb. Tryk og tegninger bedes sendt til: AG, Box 39, 3900 Nuuk. Tegninger der
bringes i bladet honoreres med 50 kr.
< ..
A,
mi
»■/r
*4
sap. ak. titartagartånik titartaussuvox Claus Brandt, Box 1026, Nuuk. naKitat
titartagkatdlo sap. ak. åssertånut unga nagsiuneKåsåput: AG, Box 39, 3900
Nuuk. iléngussat 50 kr.-nik akilerneKåsåput.
Ugens Billede er denne tegnet af Claus Brandt, Box 1026, Nuuk. Tryk og teg-
ninger til Ugens Billede sendes til: AG, Box 39, 3900 Nuuk. Hver tegning der
bringes i bladet honoreres med 50 kr.
En grønlandsk
realitet og ikke
en tanketorsk
kalålen sujugdleK palasingorti-
taungmatdle ukiut 165-it Kångiu-
put, måssåkutdlo kalåleK sujug-
dleK biskopingortineKalerdlune.
nunavtlne palasingorKåK ateKar-
poK Frederik Berthelsen, åssigi-
ngitsutigutdle taimane palasi-
ngortitsineK måna biskopingor-
titsinermit tupingnarnerungårsi-
mavoK.
Det grønlandske selskab-ip uki-
umortumik sarKumersitagkame
normuisa ilåine H. Ostermann-ip
kalåtdlimik sujugdlermik palasi-
ngortitsineK OKalugtuarå. Frede-
rik Berthelsen 1750-ime Nungme
inungorsimavoK. angajorKårai
ajoKe KavdlunåK Berthel Laersen
nulialo kalåleK Susanne.
palasingortitsineK pivoK 9. juli
1815 Bethelip OKalugfiane Sisimi-
unltume.
taimane ajoKersuiartortut suli-
nerat K’avdlunåt-nunåta Tuluit-
nunånut sorssungneranik sunerti-
simaKaoK. sorssungneK tamåna
pivoK 1807-mit 1814-mut. ajoKer-
suissut palasitdlo Kavdlunåt
angerdlakåsimåput sorssungner-
ssup pemumautit unigtisimang-
magit, taimaingmatdlo nunavtine
inuneK ajoKersuissunut artornar-
patdlålersimavdlune.
Bernt Hartz 1813-mile Ausi-
angne kisiartauvdlune ajoKersui-
ssusimavoK, pemussausimavor-
dlo kalåtdlimik palasingortitsi-
savdlune.
H. Ostermann nagdliutorsiorneK
pivdlugo OKalugtuarpoK:
1965-ime palase Magnus Larsen
Thulemut ukiartorsimavoK,
»inugssuit« akornåne palasujuar-
tordlune. Avanerssuarmititdlune
erKumigisimavå utorKait kingu-
liaKUteKånginere. aperssuigame
påsisimavå 1957-ime kinguliaKU-
tit Jokum Knudsenimit sujuner-
sutigineKarsimassut pissortanin-
ganit sule atortugssångortineKar-
simångitsut.
— tauva uvavnut suliagsså-
ngortineKarpoK taimane inuit
510-ussut até kinguliaKutaitdlo
tamavisa katerssusavdlugit,
Magnus Larsen, mana Ausiangne
palasiussoK OKalugtuarpoK.
— suliagssaK tamåna agsut i-
lungersunarpoK. sordlo åssersuti-
galugo taisinauvara inuk 1895-me
inusimassoK 1915-ime aitsåt kui-
sisimavoK 20-nik ukioKardlune.
tåssa kuisitut sujugdlersaisa ilåt.
tåuna inuk ujarnialeravko OKa-
lugfiup atuagåussuisa Kupernere
tamaisa misigssomigsasavåka ki-
ngumut 1909 tikitdlugo sujumut-
dlo 1934 tikitdlugo. atia navssåri-
guvko, tauva angajorKåve na-
lungningitsutdlo aperssortarpå-
ka, påsissåkalo tungavigalugit
atuagarssuarne nagdlersutardlu-
git. kingumut 1909 tikitdlugo mi-
sigssuissarnima pissutigå taima-
nikut ajoKe Gustav Olsen agdlag-
— sila atdlåmeKaoK nipaeKalu-
nilo inuitdlo pigssamåKaut åssug-
kersorsimavdlutigdlo. uvdlakut
arfineK-pingasunut OKalugfiup
sujarna avilualårpoK, oKalugfiuv-
dlo napassuliartånit tugsiutit
KardlortarneKardlutik. Kulingi-
luat KerKanut åipagssånik avilua-
lårput Kavdlunåtdlo kiserngoru-
nikut Manitsumitdlo aggersima-
ssut ångiarput. kingorna Frede-
rik Berthelsen Hartz-ip såvanut
ångiarfingmut saussarpoK. tau-
valo kingugdlermik siarngit avi-
lualårtineKarput OKalugfingmut-
dlo nålagissat isauput påtagiar-
ssup ’nalekkama paranganga’-p
atornerane.
nagdliutorsiorneK ingerdlar-
KigpoK. palasingortitsineK aut-
dlarnerneKarpoK tugsiumik ’Je-
sum akka’-mik Hartz-ip alterimut
amarnerane Berthelsen-ivdlo så-
vanut sérKumiarnerane. tauvalo
palasingortitsinerme OKalugiaut
atuarneKarpoK, kingornalo pala-
singortitsineK maligtarissagssat
maligdlugit nåmagsineKardlune.
uvdlup KerKata kingorna kalåt-
dlit katerssusimassut tamarmik
nererssuartineKarput suaussanik,
értanik nerssussuvdlo neKånik ta-
rajortigkamik. nerissagsat imior-
figsuarme uneKarput silamilo
savssaigdliutigineKardlutik.
nålagarssuaK akerdliuvoK
palasingortitsineK nunap ingmi-
kortuata Kutdlersåta, nålagar-
tuivdlune autdlartisimangmat.
sujumut 1934 anguvdlugo påsi-
ssagssarsiortarpunga taimane
kuisimångitsut akornåne kingug-
dleK kuisisimangmat, Magnus
Larsen OKarpoK.
— taimatut inuit kinguliaKU-
tigssamingnik nangmingneK tor-
Kaisimanerat ilågut kinguneKar-
simavoK Katångutigit ilåt tamar-
mik åssigingitsunik kinguliaKute-
Kalersimanerånut. sordlo ataut-
sip nuliame kinguliaKUtå tigusi-
mavå, åipåta kujasingnerussume
ilaKutame kinguliå tigusimavdlu-
go, kisalo pingajuata åtame atia
kinguliaKutsiusimavdlugo.
— 1965-ime ukiartordlunga A-
vanerssuarmukarama, suliagka
pissutigalugit aitsåt ukiut pinga-
sut Kångiungmata Avanerssuan
Kimagpara. autdlartinanga pi-
ssortanit ikiortisavnik tunineKar-
punga, tauva uvdlut 14-nit inger-
dlanerine ikiortigalo ukiune pi-
ngasune agdlagtugkåka agdlar-
Kigsårpavut. 1968-ip ingerdlane-
rane landshøvdingip kinguliaKU-
tit tamaisa inatsisitigut atortug-
ssångortipai, nautsorssutigåralo
taimane uvanga akunerit 600-jut
migssåne tåssunga suliamut ator-
simavdlugit, Magnus Larsen nag-
gasivoK.
■na
ssup Myhlenport-ip Nungmltup
iluaringitdluinarpå. tamåna piv-
dlugo nagdliutorsiutigineKarne-
rane peKataujumångilaK. agdlau-
serissame takisume angustip 17-i-
ane 1816-ime uvdlulerneKarsima-
ssume ajoKersuiartortitsissunut
nåmagingninginine nalunaeruti-
g å:
uvdlup KerKata kingorna kalåt-
dlit katerssusimassut tamarmik
nererssuartineKarput suaussanik,
értanik nerssussuvdlo neKånik ta-
rajortigkamik. nerissagssat imi-
orfigssuarme uneKarput silamilo
savssaigdliutigineKardlutik.
nålagarssuaK akerdliuvoK
palasingortitsineK narrautigå nu-
name pissortat Kutdlersåta
Nungme nålagkap Myhlempor-
tep, tåuna nagdliutorsioKataujar-
tungitsårpoK ajoKersuiartortitse-
Katigingnutdlo agdlagaKarpoK
takisunik augustip 17-iåne 1816-
me uvdlulersimassunik sok nar-
rutsangnine navsuiarsimavdlugo:
»påsissat takutisimavåt — —
— Berthelsen ugpiassussoK atu-
gartugorsarsimångitsordlo inug-
taminit nunarKatiminitdlo atar-
KineKalernaviångitsoK, taimåita-
riaKaraluarnermisut, tamåname
åma pissariaKarmat iliniartitsi-
ssunerussugssamut kimutdlunit.
suliaminik ingerdlatsinera iluaKU-
tåusagpat--------paitsugagssåu-
ngivigsumigdlo kalåliungmat i-
nugtaisa nunarKataisalo Kumut i-
ssiginago nalimigtut kåmalauti-
migtutdlo isumaKarfigiuåsavåt«.
taimagdle sujuligtuissoKaralu-
artOK Frederik Berthelsen palasi-
ngortitaunermine 65-nik ukioKar-
tOK, sulivoK eKiasuingårdlune ilu-
ngersungårdlunilo ajoKersuiar-
tortitseKatigingoK namagivdlui-
nagånik. sulivfigissai kingugdlit
tåssa Nuk Påmiutdlo. tåuna ka-
låtdlisut ateKuseKartipåt »Napa-
rutaK«.
-h.
Grønlandslotteri-mit 1
mill.kr.-t anguneKarnig-
ssåt neriutigineKartOK.
Grønlandslotteri 1980 autdlarter-
KémerpoK — 25-gssånik. ukiut ta-
maisa Grønlandslotterimit ani-
ngaussarpålugssuit sivneKarto-
rutaussarput, kalåtdlit mérartåi-
nut inusugtunutdlo ajornartor-
siuteKartunut ikiutigineKartar-
tut. peKatigit kalåtdlit mérartåi-
nik ikiuniaKatigit lotterinik tuni-
niorainerme sulissutigingnigtu-
ssut ukiormana neriutigåt katit-
dlugit sivneKartorutaujumårtug-
ssat 1 mill.kr.-t angumåsagait.
lodsedlit 5 kruneKarput. erKUgag-
ssat pingårnerssaråt 100.000 kr.
aningaussångordlugit akileråruti-
taKångitsumik pissagssat. tåu-
kua saniatigut erKugagssat amer-
dlaKaut, sordlo bile, inungnut
mardlungnut nunavtinukartitsi-
neK, TV Kalipautilik, stereoan-
læg, il.il.
De fire helsider om ko-
stundersøgelsen 1974 i
Grønland, som AG bragte i
nr. 5, var en indlægsavis,
udgivet af bestyrelsen for
sundhedsvæsenet i Grøn-
land og Ministeriet for
Grønland.
Fra fiskerforeningen i ManitsOK,
Sukkertoppen, har vi modtaget føl-
gende udtalelse:
— Vi vil henvise til Mikael Heil-
manns ord i AG nr. 4 vedrørende
torskekvoten. Han har fuldstændig
ret. Når kvoten på 20.000 tons er op-
brugt udelukkes lokalfiskere og kut-
augtitagssanik påsi-
ssagssat
marsip aprilivdlo Kåumatåine na-
KitånguaK sarKumersineKåsaoK
nunavtine augtitagssat pivdlugit
navsuiautinik imalik. augtitag-
ssanut tungatitdlugit påsissat
1979-ip nånerane piarérsimassut
atorneKarput. naKitaK 4000-ngor-
dlune naKineKarsimavoK kalåtdli-
sut Kavdlunåtutdlo. inersimassu-
nik atuartitsinerme, atuagkanik
atorniartarfingnit atuarfingnit
kommunitdlo agdlagfinit avguåu-
nenartugssau vok .
terejere fra fiskepladsen, hvor de
fanger torsk med snøre. Den vigt'9'
ste fiskeplads både for lokalfiskere
og kutterejere er nemlig farvandel
uden for basislinien.
Efter 1980 kvoten kan man reghe
med 2.000 tons til hver by, men 1
1979 havde nogle byer en torskeind-
handling på 7.000 tons.
Kvoten i år har ikke tilgodeset
større fiskefartøjer. Bundgarnsfang'
sten i 1979 i ManitsoK kommune var
kun en trediedel i forhold til udbyttet
året forud. Det betyder, at der var
tale om stor tilbagegang af torske-
fangsten i 1979, rent bortset fra
trawlernes fangst. Det ser ud til, at
tyskerne under påskud af at fiske
rødfisk, tager al den torsk, der var
på vej ind i skærgården.
Fiskerforeningen i ManitsoK har
den opfattelse, at landsstyret ikke
har begreb om, hvor basislinien går-
Og fiskerforeningen vil støtte en er-
faren fiskers ord i AG. Vi kan be-
kræfte, at Mikael Heilmann har ret.
1968-me thule-
miut kingu-
liaKutitårput
palasip Magnus Larsenip ukiut pingasut atorsima-
vai Avanerssuarmiut kinguliaKutåinik katerssuivd-
lune.
2