Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 16.02.1999, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 16.02.1999, Blaðsíða 7
GRØNLANDSPOSTEN MARLUNNGORNEQ 16. FEBRUAR 1999 • 7 Royal Greenland- ip Paamiuni tuni- sassiorfiani sulisut sullerip- pallaaramik soraarsitaapput. Suliffissaaleqi- nermik nalaani ilinniamissamik neqeroorfigine- qassagunarput. Medarbejderne på Royal Green- landsfabrik i Paamiut har været så effektive, så de nu får en fyreseddel. Under deres ledighed tilbydes de for- mentlig uddan- nelse. Sullerippallaarlutik soraarsitaalerput Royal Greenland-ip PAAMIUT(TK) - Royal Greenland-ip Paamiuni tuni- sassiorfiani sulisut sullerip- pallaarsimapput. Sulisut qa- lerallit 800 tonsit, avannaa- niit Royal Greenland-ip Paa- miuni tunisassiorfianut as- sartorneqartut tunisassiaralu- git naammassereersimavaat. Royal Greenland-imi tuni- sassiornissamut pilersaarusi- ortut naatsorsuutigisimagalu- arpaat, qalerallit saaneeraa- jakkat, pujuugassatut siatas- satullu tunisassiarineqartus- sat siusinnerpaamik aatsaat aasamut naammassissasut, kisianni qerititsivik maanna imaarutereerpoq. 30-it soraarsitaalerput - Sullerippallaarnerat ajora- luartumik sulisutta upernaap sinnerani suliassaarunneran- nik kinguneqarpoq, Royal Paamiuni tunisassiorfiani sulisut 30-it taama pineqassapput Greenland-imi projektlederi H. P. Christensen oqarpoq. - Ajoraluartumik sulisut 30-it missaanniittut soraarsit- sissutinik allaffigisariaqarsi- mavagut, imaanngikkaluar- poq taamaaliornerput nuan- narigipput, kisiannili taman- na pisariaqarsimavoq. Aamma 1997-imi Paamiu- ni tunisassiorfimmi sulisut sullerippallaarsimapput. Kisi- anni taamani aatsaat martsi i- ngerlatilereersoq allakkat so- raarsitsissutit agguaanneqar- put. Nutaanik periarfissarsiorput - Royal Greenland nunarsu- armi qalerallinik tuniniaga- qartut annersaraat, tunisaa- sartullu amerliartorput. Taa- maakkaluartoq Paamiuni tu- nisassiorfimmi qalerallinik pujuukkanik siatassianillu suli ukioq naallugu tunisasi- ortoqarsinnanngilaq, H. P. Christensen oqarpoq. - Soorunami neriuppugut nunarsuarmi tuniniaaneq ima annertusitigilissasoq, siuni- sami Paamiuni ukioq naallu- gu tunisassiortoqarsinnaaler- luni, taamaalilluta sulisunik sullerissunik pikkorissorsu- arnillu soraarsitsisarnissaq pinngitsoorneqartalerluni, kisiannili maannamut sulisut amerlassusaasigut aaqqiisar- neq ajoraluartumik pisaria- qarallarpoq. Nipisaat suaanik tulaassuisoqassaaq NUKA A/S maannarpiaq Paamiut tunisassiorfianni tal- limat arfineq marlullu akor- nanni sulisoqarpoq. Taakku nunap iluani tunisassanik poortuipput, taamatullu tu- laassukkanik allanik tigo- oqqaasuullutik. - Nipisaat nalliuppata im- maqa sulisunik ikittunngua- nik atorfissaqartitsilersinnaa- vugut. Paamiunut nipisaat su- aanik tulaassuititsinissaq pi- lersaarutigineqarpoq, NUKA A/S-ip direktøria islandimiu Gunnar Brage Gudmundsson oqarpoq. Suliffissaaruttut ilinnialersinnaapput Sulisut 30-it soraarsitsissuti- nik allagarsisussat suliffe- qannginnerminni ilinnialer- nissaminnik neqeroorfigine- qassagunarput. STI-p ilinniarfiata, Royal Greenland-ip, SIK-p aamma Paamiut kommuniata suleqa- tigiillutik maanna sapaatit a- kunnerini tallimani pikkoris- Får fyresedlen for at være for effektive Det er den barske virkelighed for 30 medarbejdere på Royal Greenlands fabrik i Paamiut PAAMIUT (TK) - Medar- bejderne på Royal Green- lands fabrik i Paamiut er sim- pelthen for effektive. Allere- de på nuværende tidspunkt har medarbejderne færdig- produceret de over 800 tons hellefisk, der er ‘importeret’ til Royal Greenlands anlæg i Paamiut fra distrikterne nordpå. Produktionsplanlæggerne hos Royal Greenland havde regnet med, at den fileterede hellefisk, der både bruges i produktionen af røgvarer og sælges som fileter, tidligst kunne være færdigproduceret først på sommeren, men alle- rede nu er frysehuset tomt. 30 får fyresedlen - Effektiviteten betyder des- værre at vi ikke kan beskæf- tige medarbejderne resten af foråret, siger projektleder i Royal Greenland, H. P. Christensen. - Vi har desværre været nødt til at skrive en fyresed- del til cirka 30 af medarbej- derne; ikke fordi vi synes det er sjovt, men udelukkende fordi vi er nødt til det. Også i 1997 var medarbej- derne på fabrikken i Paamiut yderst effektive. Dengang kom fyresedlerne dog først et stykke ind i marts. Forsøger at finde nye markeder - Royal Greenland er den største udbyder af hellefisk på verdensmarkedet, og salget er stigende. Dog ikke så meget, så det har været muligt at opretholde en helårsproduk- tion af røgede og fileterede hellefisk fra fabrikken i Paa- miut, siger H. P. Christensen. - Vi håber selvfølgelig at afsætningen på verdensmar- kedet vil stige så meget, at det - på sigt - bliver muligt at opretholde en produktion på fabrikken i Paamiut hele året, så vi ikke står i den situation at skulle afskedige medarbej- dere som både er effektive og meget dygtige, men indtil da, er det desværre nødvendigt at regulere antallet af medar- bejdere. Indhandling af stenbiderrogn NUKA A/S beskæftiger for øjeblikket mellem 5 og 7 mand på fabrikken i Paamiut. De pakker al fisk til hjemmemar- kedet, ligesom de klarer ind- handlingen af sekundære arter. - Måske får vi brug for ganske få medarbejdere flere når stenbideren viser sig. Planen er at indhandle sten- biderrogn i Paamiut, siger di- rektør for NUKA A/S, islæn- dingen Gunnar Brage Gud- mundsson. sartitsmissaq piareersarpaat. Pilersaarutaavoq pikkoris- sartitsinermi annertuunik sammisaqartitsisoqassasoq - tassa sulinermut tunngasu- nik, kisiannili aamma atua- garsornertal i mmik. Sulisut 30-it taakku saa- neeraajaanermik pikkorissar- tinneqassapput, kisiannili aamma Royal Greenland A/S-ip suliffeqarfittut inger- lanera pillugu annertuumik paasititsiniaassutigineqassal- luni. Tamatuma saniatigut a- torfeqarnermi atugassariti- taasut, akkordernerit pillugit isumaqatigiissutit bonusiler- sueriaatsillu pillugit oqalut- tuunneqassapput, kisiannili aamma SIK-p isumaqatigiis- sutaasa imarisaat sammine- qassallutik. Ledige tilbydes uddannelse De 30 medarbejdere, der for- ventes at få fyresedlen,tilby- des formentlig uddannelse, mens de går ledige. 1 et samarbejde mellem STI-skolen, Royal Greenland A/S, S1K og Paamiut kom- mune arbejdes der for øje- blikket på at stable et 5 ugers kursus på benene. Planerne for kurset er, at medarbejderne tilbydes en bred orientering - både af praktisk, men også mere teo- retisk art. Det 30 medarbejdere får et kursus i filetering, men også en bred orientering om Roy- al Greenland A/S som virk- somhed. Derudover vil der blive orienteret om ansættel- sesforhold, akkordaftaler og bonussystemer, men også om indholdet af SIK’s overens- komst. Sisimiut Eqqartuussivik Box 1006, 3911 Sisimiut NALUNAARUT Kikkulluunniit Ruth Johansen, cpr.nr. 160528-1652, siullermik na- jugaartog Utoqqaat Angerlarsimaf- fiat, 3911 Sisimiut toqusup 16. maj 1998, pigisaanik pisassaqarsorisut matumuuna qaammatinik arfinilin- nik periarfissalerlugit kajumissaar- neqarput nalunaaruteqaqqullugit, piumasaqaatillu Sisimiut Eqqar- tuussivianut, box 1006, 3911 Sisi- miut, uppemersaqqullugit innersus- sutigalugu suliassaq S 366/98. Taamatuttaaq piffissalerlugit toqu- sup kingomussisussai kalerreeqqu- neqarlutik. Akiligassaqarfigineqartut piffissali- ussap qaangiunnertigut nalunaaru- teqartut pissassatik annaassavaat. Pigisat Sisimiut Eqqartuussivianit pisortatigoortumik suliarineqassap- put kingomussisussat toqusup a- kiitsuinik akisussaaffiginikkusun- ngiffigisaattut. Sisimiuni Eqqartuussivik ulloq 5. februar 1999. Kredsretten i Sisimiut box 1006, 3911 Sisimiut PROKLAMA Alle og enhver der har noget at for- dre i boet efter Ruth Johansen, cpr.nr. 160528-1652, tidl. boende Alderdomshjemmet, 3911 Sisimiut, der afgik ved døden 16. maj 1998 opfordres herved til med 6 måne- ders varsel at anmelde og bevislig- gøre sit krav overfor Sisimiut Kredsret, Kaaleeqqap Aqq. 8, box 1006, 3911 Sisimiut. Med samme varsel indkaldes afdø- des arvinger. Proklamaet er præklusivt for kredi- torer. Boet er af Kredsretten i Sisimiut taget under offentlig skiftebehand- ling som gældsfragåelsesbo. Sisimiut Kredsret den 5. februar 1999. Færre torsk i Barentshavet (EE) - Grønlandske fiske- re får ikke lov til at fiske så mange torsk og kuller som sidste år ved Norge. Landsstyreformand Jo-na- than Motzfeldt har god- kendt et fiskeriprotokol, forhandlet på embeds- mandsplan, der reducerer torskekvoten i Barentsha- vet med mere end 20 pro- cent. Landsstyremedlem for fiskeri, Paaviaaraq Heil- mann meddeler, at grøn- landske fiskere får lov til at fiske 2030 tons torsk i Barentshavet i år. Det er et fald på godt 600 tons torsk i forhold til sidste år. Kul- lerkvoten er sat ned til 350 tons mod 550 tons sidste år. Det er den biologiske rådgivning, der har anbefa- let store nedskæringer på torske- og kullerfiskeriet i Barentshavet. Som plaster på såret har Grønland dog opnået en regulær sejkvote på 700 tons i år. Selvom de grønlandske fiskere mister torske- og kullerkvoter, så er der ikke sket ændring i de norske kvoter ved Grønland. Norske fiskere fisker hellefisk, rødfisk, helle- flynder og torsk både i øst- og vestgrønland. Eqqartuussisoq Eqqartuussiveqarfik-x box 206, 3950 Aasiaat NALUNAARUTIGIN- NINNEQ Kikkulluunniit Stephen Jakob Therkild Augustinus Lynge, cpr.nr. 291031-1827, Qomumi inunngor- simasoq, najugaqarsimasoq Qaaq- qap tunua 44, 3950 Aasiaat, ulloq 27. oktober 1997 toqusimasumut, pigisaanik pisassaqarsorsisut matu- muuna qaammatinik arfinilinnik periarfissalerlugit kajumissaame- qarput nalunaaruteqaqqullugit, piu- masaqaatillu Aasiaat Eqqartuussi- vianut box 206, 3950 Aasiaat, up- pemarsaqqullugit innersuussutiga- lugu suliassap nr. S 290/97. Taamatuttaaq piffissalerlugit toqu- simasup kingomussisussai kaller- reeqqullugit. Akiligassaqarfigineqartut piffissali- ussap qaangiunneratigut nalunaaru- teqartut pisassatik annaassavaat. Pigisat Aasiaat Eqqartuussivianit pisortatigoortumik kingomussisus- sat toqusimasup akiitsuinik akisus- saaffiginngisassaattut suliarineqas- sapput. Aasiaat ulloq 10. februar 1999. Kredsdommeren Retskreds-x box 206, 3950 Aasiaat PROKLAMA Alle og enhver der har noget at for- dre i boet efter Stephen Jakob Augustinus Lynge, cpr.nr. 291031- 1827, i Qomoq, boende Qaqqap tunua 44, 3950 Aasiaat, der afgik ved døden den 27. oktober 1997, indkaldes herved til med 6 måne- ders varsel at anmelde og bevislig- gøre sit krav overfor Aasiaat Kredsret, box 206, 3950 Aasiaat, henvisning til sagl. nr. S 290/97. Med samme varsel indkaldes afdø- des arvinger. Proklamaet er præklusivt for kredi- torer. Boet er af kredsretten i Aasiaat taget under offentlig skiftebehand- ling som gældsfragåelsesbo. Aasiaat Kredsret den 10. februar 1999.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.