Tímarit lögfræðinga


Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Page 17

Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Page 17
ár det enligt finsk rátt oberstridligt att en faststállelsetalan kan váckas alltid dá káranden har ett ráttligt intresse av den begárda faststállelsen. Vid den tredje typen av talan, námligen talan om konstitutiv dom, gár kárandens talan ut pá att domstolen mátte pá grund av vissa faktiska omstándigheter anordna en ándring av det bestáende rátts- tillstándet (t. ex. döma till áktenskapsskillnad). En sádan talan ár begránsad till de fall, i vilka den ár av lag eller praxis medgiven. I finsk doktrin och praxis spelar láran om processförut- sáttningarna en framtrádande roll. Lagens stándpunkt ár den, att vissa omstándigheter máste vara för handen för att kárandens talan kan upptagas till saklig behandling. Dessa omstándigheter kallas för processförutsáttningar. Om en processförutsáttning saknas ár följden regelenligt den, att kárandens talan av domstolen utan saklig prövning avvisas. Processförutsáttningarna áro enligt gállande rátt delvis absoluta och delvis dispositiva: de förras förhandenvaro eller saknad skall av domstolen prövas ex officio, medan áter en brist i de dispositiva pro- cessförutsáttningarna beaktas av domstolen sjálvmant endast om svaranden uteblivit frán rátten; ár han áter nárvarande, sá máste han, innan han ingár i svaromál i huvudsaken, anmárka om denna brist genom att framstálla en s. k. processinvándning. De flesta processförutsátt- ningarna áro enligt gállande rátt absoluta. — I det följande má nágra av processförutsáttningarna uppráknas: Dom- stolen máste vara lagenligt sammansatt samt vara behörig sávál i funktionellt och sakligt som i territoriellt hánseende. Parten máste ha parts- och processhabilitet samt partens företrádare processlegitimation. Kárandens talan skall vara domstolssak och ej vara avgjord genom tidigare laga kraft vunnen dom; talan fár ej vara förut anhángig vid samma eller annan domstol. Och slutligen bör sáttet för talans váckande vara lagenligt, d. v. s. málet máste ha anhángiggjorts genom laga stámning. Tímarit lögfræöinga 207

x

Tímarit lögfræðinga

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Tímarit lögfræðinga
https://timarit.is/publication/586

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.