Tímarit lögfræðinga


Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 17

Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 17
ár det enligt finsk rátt oberstridligt att en faststállelsetalan kan váckas alltid dá káranden har ett ráttligt intresse av den begárda faststállelsen. Vid den tredje typen av talan, námligen talan om konstitutiv dom, gár kárandens talan ut pá att domstolen mátte pá grund av vissa faktiska omstándigheter anordna en ándring av det bestáende rátts- tillstándet (t. ex. döma till áktenskapsskillnad). En sádan talan ár begránsad till de fall, i vilka den ár av lag eller praxis medgiven. I finsk doktrin och praxis spelar láran om processförut- sáttningarna en framtrádande roll. Lagens stándpunkt ár den, att vissa omstándigheter máste vara för handen för att kárandens talan kan upptagas till saklig behandling. Dessa omstándigheter kallas för processförutsáttningar. Om en processförutsáttning saknas ár följden regelenligt den, att kárandens talan av domstolen utan saklig prövning avvisas. Processförutsáttningarna áro enligt gállande rátt delvis absoluta och delvis dispositiva: de förras förhandenvaro eller saknad skall av domstolen prövas ex officio, medan áter en brist i de dispositiva pro- cessförutsáttningarna beaktas av domstolen sjálvmant endast om svaranden uteblivit frán rátten; ár han áter nárvarande, sá máste han, innan han ingár i svaromál i huvudsaken, anmárka om denna brist genom att framstálla en s. k. processinvándning. De flesta processförutsátt- ningarna áro enligt gállande rátt absoluta. — I det följande má nágra av processförutsáttningarna uppráknas: Dom- stolen máste vara lagenligt sammansatt samt vara behörig sávál i funktionellt och sakligt som i territoriellt hánseende. Parten máste ha parts- och processhabilitet samt partens företrádare processlegitimation. Kárandens talan skall vara domstolssak och ej vara avgjord genom tidigare laga kraft vunnen dom; talan fár ej vara förut anhángig vid samma eller annan domstol. Och slutligen bör sáttet för talans váckande vara lagenligt, d. v. s. málet máste ha anhángiggjorts genom laga stámning. Tímarit lögfræöinga 207
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80

x

Tímarit lögfræðinga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit lögfræðinga
https://timarit.is/publication/586

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.