Læknablaðið

Árgangur

Læknablaðið - 01.08.1975, Síða 83

Læknablaðið - 01.08.1975, Síða 83
LÆKNABLAÐIÐ 83 eller metoden publicerats. Genom att an- vanda ord ur MEDLARS-vokabuláren av- gránsar man först med en mycket bred frágeformulering en del av databanken omfattande ett visst antal referenser. I dessa referenser kan man sedan begára titelsökning pá vilket ord som helst. Det finns i MEDLARS II en hel rad andra för- báttringar av vilka en av de allra viktig- aste ár att man successivt kommer att bygga upp ett översáttningslexikon i datorn, sá att frágestállaren kan fá ett icke-MEDLARS-ord översatt till korrekt MEDLARS-vokabulár av datorn. Vid BMDC i Stockholm beráknas över- gángen tili MEDLARS II att ske i början av 1975. Hur svarar MEDLINE mot Iákarens informationsbehov? I den inledningsvis citerade historiska essán omtales att en abbot pá 1500-taIet beordrade sina munkar att skriva av de tryckta skrifter som fanns i kloster- biblioteket, eftersom papper och tryck- svárta sannolikt inte skulle vara lika háll- bart som handskrift pá pergament. För de flesta av oss pá 1970-talet verkar det vál inte sárskilt troligt att datorterminaler skulle kunna tráda i tryckta böckers och tidskrifters stálle. Det finns ett behov av allmánorientering som kan tillgodoses genom att man vid letandet efter en ar- tikel i en tidskrift i förbifarten fár syn pá nágot som kan vara vásentligt i nágot helt annat sammanhang. Nár man an- vánder terminalen som informationsöver- förare skall ju material som ár ovidkomm- ande för den insánda frágeprofilen sállas bort innan referensema skrivs ut. Dator- sökningens styrka ár ju just att den kan fokusera pá ett mycket snávt avgránsat omráde. Med nágon erfarenhet av dator- sökning har frágestállaren snart lárt sig att frágestállningen kan göras sá snáv att t o m vásentliga artiklar sállas bort och att en bred formulering visserligen fár med det mesta som finns om frágan i data- banken men i regel ocksá rátt mycket som ár helt ointressant för frágestállaren trots att det i cch för sig svarar mot den in- sánda ordkombinationen (jfr exemplet om myosit och graviditet hárovan). Dator- sökníng lámpar sig inte för den som viil göra en sökning som motsvarar ett helt lárobokskapitel t ex tumörer i gastro- intestinalkanalen. Dáremot bör datorn kunna ta ut en anvándbar förteckning om man vill söka pá en viss histologisk typ, olika terapeutiska metoder etc vid sádana tumörer. MEDLARS och MEDLINE inneháller referenser till tidskrifter inom medicin och angránsande vetenskaper. Sáledes finns áven odontologiska och veterinármedi- cinska tidskrifter och en hel rad tidskrifter inom prekliniska ámnen som gránsar till motsvarande ámnesomráden inom natur- vetenskaperna t ex biokemi eller mikro- biologi. Miljövárd och industrihygien ár exempel pá andra omráden dár MEDLARS -MEDLINE har inneháll av intresse. Ju mer samband en frágas ámnesomráde har med central medicinsk problematik — sjukdomsetiologi, diagnos, terapi, före- byggande — desto mer nyanserat kan man uttrycka sig pá MEDLARS-spráket och dess högre förvántningar har man an- ledning att stálla pá resultatet av sökning- en. Sökfrágor som lámpar sig mindre vál för MEDLARS-MEDLINE ár sádana som gáller speciella tekniska metoder inom t ex kemi och fysik sásom sökningar pá en ny typ av kromatografi el dyl eller sökning- ar som gáller specifika komplicerade kem- iska substanser. Hár ár vokabuláren för fattig och áen om detta kan kompenseras av möjligheten till titelsökning i MED- LARS II ár tidskriftsurvalet inte det rátta för allsidig belysning av sádana fráge- stállningar. För den som arbetar med ett forsknings- projekt bör en mánatlig litteraturför- teckning vara den básta sökformen. In- ledningsvis kan man dá ha gjort en MEDLINE-sökning dár man prövat ut lámplig frágeformulering. Överhuvud tag- et ár MEDLINE en god hjálp för att under- látta det förberedande litteraturstudiet vid pábörjande av nya verksamheter och det- samma gáller vid inlásning av nya ámnes- omráden för en konferens, en kurs, ett opponentuppdrag till en doktorsavhand- ling. Den snabba MEDLINE-servicen har gjort att systemet kommit att utnyttjas alltmer av kliniskt arbetande lákare. Nár
Síða 1
Síða 2
Síða 3
Síða 4
Síða 5
Síða 6
Síða 7
Síða 8
Síða 9
Síða 10
Síða 11
Síða 12
Síða 13
Síða 14
Síða 15
Síða 16
Síða 17
Síða 18
Síða 19
Síða 20
Síða 21
Síða 22
Síða 23
Síða 24
Síða 25
Síða 26
Síða 27
Síða 28
Síða 29
Síða 30
Síða 31
Síða 32
Síða 33
Síða 34
Síða 35
Síða 36
Síða 37
Síða 38
Síða 39
Síða 40
Síða 41
Síða 42
Síða 43
Síða 44
Síða 45
Síða 46
Síða 47
Síða 48
Síða 49
Síða 50
Síða 51
Síða 52
Síða 53
Síða 54
Síða 55
Síða 56
Síða 57
Síða 58
Síða 59
Síða 60
Síða 61
Síða 62
Síða 63
Síða 64
Síða 65
Síða 66
Síða 67
Síða 68
Síða 69
Síða 70
Síða 71
Síða 72
Síða 73
Síða 74
Síða 75
Síða 76
Síða 77
Síða 78
Síða 79
Síða 80
Síða 81
Síða 82
Síða 83
Síða 84
Síða 85
Síða 86
Síða 87
Síða 88
Síða 89
Síða 90
Síða 91
Síða 92
Síða 93
Síða 94

x

Læknablaðið

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknablaðið
https://timarit.is/publication/986

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.