Læknablaðið

Ukioqatigiit

Læknablaðið - 01.08.1975, Qupperneq 83

Læknablaðið - 01.08.1975, Qupperneq 83
LÆKNABLAÐIÐ 83 eller metoden publicerats. Genom att an- vanda ord ur MEDLARS-vokabuláren av- gránsar man först med en mycket bred frágeformulering en del av databanken omfattande ett visst antal referenser. I dessa referenser kan man sedan begára titelsökning pá vilket ord som helst. Det finns i MEDLARS II en hel rad andra för- báttringar av vilka en av de allra viktig- aste ár att man successivt kommer att bygga upp ett översáttningslexikon i datorn, sá att frágestállaren kan fá ett icke-MEDLARS-ord översatt till korrekt MEDLARS-vokabulár av datorn. Vid BMDC i Stockholm beráknas över- gángen tili MEDLARS II att ske i början av 1975. Hur svarar MEDLINE mot Iákarens informationsbehov? I den inledningsvis citerade historiska essán omtales att en abbot pá 1500-taIet beordrade sina munkar att skriva av de tryckta skrifter som fanns i kloster- biblioteket, eftersom papper och tryck- svárta sannolikt inte skulle vara lika háll- bart som handskrift pá pergament. För de flesta av oss pá 1970-talet verkar det vál inte sárskilt troligt att datorterminaler skulle kunna tráda i tryckta böckers och tidskrifters stálle. Det finns ett behov av allmánorientering som kan tillgodoses genom att man vid letandet efter en ar- tikel i en tidskrift i förbifarten fár syn pá nágot som kan vara vásentligt i nágot helt annat sammanhang. Nár man an- vánder terminalen som informationsöver- förare skall ju material som ár ovidkomm- ande för den insánda frágeprofilen sállas bort innan referensema skrivs ut. Dator- sökningens styrka ár ju just att den kan fokusera pá ett mycket snávt avgránsat omráde. Med nágon erfarenhet av dator- sökning har frágestállaren snart lárt sig att frágestállningen kan göras sá snáv att t o m vásentliga artiklar sállas bort och att en bred formulering visserligen fár med det mesta som finns om frágan i data- banken men i regel ocksá rátt mycket som ár helt ointressant för frágestállaren trots att det i cch för sig svarar mot den in- sánda ordkombinationen (jfr exemplet om myosit och graviditet hárovan). Dator- sökníng lámpar sig inte för den som viil göra en sökning som motsvarar ett helt lárobokskapitel t ex tumörer i gastro- intestinalkanalen. Dáremot bör datorn kunna ta ut en anvándbar förteckning om man vill söka pá en viss histologisk typ, olika terapeutiska metoder etc vid sádana tumörer. MEDLARS och MEDLINE inneháller referenser till tidskrifter inom medicin och angránsande vetenskaper. Sáledes finns áven odontologiska och veterinármedi- cinska tidskrifter och en hel rad tidskrifter inom prekliniska ámnen som gránsar till motsvarande ámnesomráden inom natur- vetenskaperna t ex biokemi eller mikro- biologi. Miljövárd och industrihygien ár exempel pá andra omráden dár MEDLARS -MEDLINE har inneháll av intresse. Ju mer samband en frágas ámnesomráde har med central medicinsk problematik — sjukdomsetiologi, diagnos, terapi, före- byggande — desto mer nyanserat kan man uttrycka sig pá MEDLARS-spráket och dess högre förvántningar har man an- ledning att stálla pá resultatet av sökning- en. Sökfrágor som lámpar sig mindre vál för MEDLARS-MEDLINE ár sádana som gáller speciella tekniska metoder inom t ex kemi och fysik sásom sökningar pá en ny typ av kromatografi el dyl eller sökning- ar som gáller specifika komplicerade kem- iska substanser. Hár ár vokabuláren för fattig och áen om detta kan kompenseras av möjligheten till titelsökning i MED- LARS II ár tidskriftsurvalet inte det rátta för allsidig belysning av sádana fráge- stállningar. För den som arbetar med ett forsknings- projekt bör en mánatlig litteraturför- teckning vara den básta sökformen. In- ledningsvis kan man dá ha gjort en MEDLINE-sökning dár man prövat ut lámplig frágeformulering. Överhuvud tag- et ár MEDLINE en god hjálp för att under- látta det förberedande litteraturstudiet vid pábörjande av nya verksamheter och det- samma gáller vid inlásning av nya ámnes- omráden för en konferens, en kurs, ett opponentuppdrag till en doktorsavhand- ling. Den snabba MEDLINE-servicen har gjort att systemet kommit att utnyttjas alltmer av kliniskt arbetande lákare. Nár
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94

x

Læknablaðið

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknablaðið
https://timarit.is/publication/986

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.