Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Síða 28

Sektion B
Diagnostik
23
INTERVENTION AV ALKOHOLMISSBRUK.
0 GudmumJsson, T Tyrfingsson. Vogur, Alkoholklinik, Reykjavi^, Island.
Inledning: Alkoholmissbruket ár idag ett av vara största
samhállsproblem. Bland mánnen ár det en vedertagen uppfattning att
ca.IOS ar alkoholmissbrukare men största delerioar dolda. Tidigt insatt
behandling leder till battre prognos. Man har pa Island en omfattande
behandling för alkoholister enligt Minnesota metoden med 7000 behandlade
patienter 1975-1986. Med ínformation vill man öka almánhetens
rnedvetande om alkoholism och flytta det diagnostiska arbetet och
interventionen ut i samhállet. Syftet med denna undersökning var att se
pa vilkens ínitiativ alkoholister köm in för behandling. 0
Maleria^: Aret 1985 blev 1500 alkoholister inlagda pa Vogur. Nagot
remisstvarig föreligger inte. Initlativtagarna till inlaqgning var:
Lákare (342 patienter 22.8%) AA kamrater (337 palienter 22.4%),
arbetsgivare (23 patienter 1.5%), sociala myndighet^er (6 patienter 0.4%),
patienten eller familj (721 patienter 48%), alkoholradgivare (56 patienler
3.7%). polis (15 patienter 1%)
Konklusion- Det ar vanligast att patienten sjalv eller;hans familj söker
vard eller radfragar AA-mán som sjálva har genomgatt behandling och
hjálper patienten. Man har en stark AÁ rörelse med eti flertal medlejrimar
sorn uppmuntras att driva en uppsökamje verksamhet i sina hem och pa sina
arbetsplatser. Lakare och annan sjukvardspersonal inser ofta för sent att
patienten har alkoholproblem och dessutom v^rjjar patienter sállan söka
för det. Den uppsökande verksamheten skall paga yte i samhallet och om
nagon har alkoholproblem skall man försöka att fa vederbör;ende att inse
det sá snabbt som rnöjligt. För att det skall funqera maste man öka
almönheteris medvetenhet och kunnande om alkoholproplemet.
24
EN RANDOMISERET KONTROLLERET UNDERS0GELSE AF FOSTERVANDSPR0VER BLANDT 4606 LAV-
RISIKO KVINDER.
Mette Madsen, Dansk Institut for Klinisk Epidemiologi, Svanemdllevej 25, Kdben-
havn, Danmark, Ann Tabor.Gyn./obst.afd., KAS Gentofte, 2900 Hellerup, Danmark.
Indledning: Undersdgelser af fostervandet hos gravide kvinder med henblik pá at
afsldre kromosomsygdom hos fosteret, specielt Down syndrom, startede i begyndel-
sen af 1970'erne. I Danmark udfpres nu árligt mellem 5000 og 6000 undersdgelser.
Tilbuddet om underspgelse gælder alle kvinder over 35 ár samt udvalgte risiko-
grupper.
For nærmere at beskrive mulige risici efter fostervandsprdver, specielt risikoen
f°r sene spontane aborter, iværksattes i 1980 en randomiseret kontrolleret under-
spgelse.
Materiale: Undersdgelsen omfatter ialt 4606 kvinder mellem 25 og 34 ár uden kend'
dget risiko for kromosomsygdom. Halvdelen af kvinderne har fáet foretaget en
fostervandsprdve og den anden halvdel en ultralydscanning.
Resultater: Undersdgelsen viste en signifikant dget risiko for spontane aborter
efter 16. uge blandt de kvinder, der havde fáet foretaget fostervandsprdve, men
risikoen var lille. I fostervandsgruppen var aborthyppigheden 1.7% mod 0.7% i
kontrolgruppen af ultralydscannede. Desuden fandtes en dget risiko for at fdde
et barn med meget lav fddselsvægt (<1500 gr) og diagnosen "respiratory distress"
syndrom blev oftere stillet i fostervandsgruppen end i kontrolgruppen. Der synes
sáledes at være en vis.om end lille, risiko forbundet med fostervandsprdver.
Ref^: Tabor A, Madsen M, Obel EB, Philip J, Bang J, Nprgaard-Pedersen B. Rando-
mised controlled trial of genetic amniocentesis in 4606 íow-risk women. Lancet
1986; i: 1287-1293.
22