Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Qupperneq 30

Sektion C
Epidemiologi
27
ANDNINGSFUNKTION, ROKNING OCH DÖDLIGHET I FINSKA MAN: EN LONGITUDINELL
UNDERSÖKNING.
S-L Kivela, A Nissinen, J Pekkanen, Y Salorinne, S Punsar, A Ketola, P Puska,
MJ Karvonen.
Tammerfors Universitet, Institut för Folkhalsovetenskap, Tammerfors , Finland
och National Halsoinstitut, Epidemiologisk Avdelning, Helsinki, Finland.
Andringar i forserad vital kapacitet ( FVC ) och forserad expiratorisk volym
i 0.75 sekund ( FEV 0.75 ), relationer mellan rökning och andringar i
andningsfunktioner och relationer mellan andningsfunktion och dödlighet
under en uppföljningstid av 25 ár undersöktes i finska man 40-59 ár gammal
i början av uppföljningstiden. Materialet bildades av den finska populationen
av den longitudinella undersökningen " Sju landers undersökning ".
Báde förminskningen av FVC och FEV 0.75 under uppföljningstiden var i
sammanhang med rökningen ; och rökningen förminskade FEV 0.75 mera án FVC.
Lág FVC och lág FEV 0.75 var i sammanhang med en större risk av dödar av
all orsaker under uppföljningstiden.
28
LEGENS SYKMELDINGSPRAKSIS: EPIDEMIOLOGI
G Tellnes, K-0 B Svendsen, E Tellnes og D Bruusgaard
Institutt for almenmedisin, Universitetet i Oslo, Norge
Bakgrunn: De fleste unders^kelser om sykmelding har fokusert pá
arbeidsmilj0ets betydning for fravær. Blant de mange arbeidsopp-
gaver almenpraktikeren utf0rer, er det sykmelding som genererer de
st0rste utgiftene for det norske samfunn (Fugelli og Harstad 1983).
Dette understreker betydningen av á fá kartlagt det faglige grunn-
lag for forskrivning av sykmelding.blant leger.
Materiale og metode: Alle sykmeldingene som kom inn til de 20
trygdekontorene i Buskerud fylke (215 000 innbyggere) ble regi-
strert i en fire ukers periode i februar-mars 1985. Fotostatkopi
av de sykmeldingene som dokumenterte start av en ny sykmeldings-
periode ble sendt via posten til prosjektleder. Opplysninger om
pasientene og legene er analysert.
Resultater: I alt ble 5 042 sykmeldinger forskrevet av 562 leger i
10pet av 4 uker. Insidensen for nye sykmeldingstilfeller var 11,7
per 1 000 sysselsatt per uke (kvinner 12,5, menn 11,1). Lavest var
insidensen for de 16-19 ár (4,9), og h0yest for de 20-29 ár (13,7).
De hyppigste diagnosegruppene var sykdommer i luftveiene, muskel-
skjelettsykdommer, skader og mentale lidelser.
Diskusjon: Resultatene beskriver risikogrupper blant de sysselsatte
og hvilke diagnosegrupper som dominerer.
24