Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Page 31

Epidemiologi
Sektion C
MASSIGNIFIKANS VID REGISTERANALYSER
Uppföljande epidemiologisk utvardering. Göran Ejlertsson, Samhallsmedicin, land-
stinget, Kristianstad och Roland Berg, Barnkliniken, Centralsjukhuset, Kristi-
anstad.
Inledning: Förebyggande insatser i kommuner/primarvárdsomráden föregás ofta av
ett kartlaggningsarbete. Register över dödsorsaker, cancersjuklighet, sjukhus-
diagnoser etc utnyttjas för sk kommunprofiler/hálsoprofiler utan förutbestámda
hypoteser. Ett stort antal jámförelser orsakar ofta en mángfald statistiska
"signifikanser", varav mánga falska. En riksomfattande kartlággning av miss-
bildade barn visade att Kristianstads kommun i södra Sverige hade "signifikant"
fler missbildade barn án förvántat.
Material och metoder: 'l det medicinska födelseregistret registreras för alla ny-
födda en rad uppgifter, bl a eventuella missbildningsdiagnoser. Detta material
utnyttjades sávál i den inledande kartlággningen som i den uppföljande epidemio-
logiska utvárderingen.
Resultat: Detaljanalys av registeruppgifterna visade att den tidsmá£sbga ansam-
lingen av missbildningar inte hade nágon koppling till en £eografisk ansamling
av missbildningar inom kommunen. Det fanns inte heller nágon inneháilsmássig
ansamling, dvs missbildningsdiagnoserna var av varierande slag.
Diskussion: Genom att söka svar pá de klassiska frágorna Nár? Var? och Hur?
kunde en sk larmrapport snabbt avfárdas som ett resultat av slumpen. Vid stora
undersökningar utan förutbestámda hypoteser sátts de normala sannolikhetslag-
arna ur spel, och ett antal falska signifikanser kommer att upptráda. Det ár
dárför viktigt att varje sádan undersökning betraktas som hypotesgenerande.
"Signifikanta" skillnader genererar hypoteser som - beroende pá omstándighet-
erna - antingen prövas i nya studier eller prövas genom djupanalyser av materi-
alet.
SAMMENHENGEN MELLOM RAPPORTERING AV MAGEPLAGER OG SYKDOM BLANDT FORELDE OG
SÖSKEN:
v/stip. Roar Johnsen, Institutt for sarafunnsmed. Universitetet i Tromsö,
9000 Tromsö, Norge.
Innledning: Flere studier har vist en sammenheng mellom sykdom i familien og
egne opplevde plager. Störst betydning synes evt. sykdom hos mor á ha for egen
plageopplevelse. Vi önsket á undersöke om dette var riktig for ulike typer
kronisk sykdom.
Materiale/Metode: I en tverrsnittsundersökelse for risikofaktorer for koronar
hjertesykdom i Tromsö i árene 1979/80, besvarte 14.390 personer et spörreskjema
om blandt annet sykdom i familien og egen sykdom/plager, deriblandt mage/tarm-
plager.
Resultat: Det synes á være sterk sammenheng mellom rapportering av ulike mage-
plager og ulike kroniske sykdommer i familien. Assosiasjonsmönstret er for-
skjellig for menn og kvinner, og er avhengig av hvilke sykdommer mor og i like
sterk grad far angis á ha.
Diskusjon: For á forstá opplevelsen av plager som primært oppfattes som
funksjonelle, synes det i enkelte tilfeller á være viktig med kunnskap om syk-
domsmönstret i familien.
30
25