Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Page 32

Sektion D
Kliniska problem
31
£HAI\DLING AV MILD HYPERTDNI LED DIET OCH KONTROLLERAD MUSKELAVSLAPPNING I EN POPULATION.
lans Berggren, Elisabeth Breig hypertonisköt. Lennart Jansson psykolog, Anita Stenberg, Ingeborg Sjö-
swand dietist och Andreas Terént.
'árdcentralen * Nygatan 6, S-820 20 LJUSNE. Sverige.
Den blodtryckssankande effekten av dietrád och kontrollerad mjskelavslappning studeras under 5 ár i
si population med mild hypertoni. Populationen har áven undersökts med avseende pá typ A beteende.
Metod. Befolkningen i várdcentralens Lpptagningscmráde i áldrama 25-69 ér (N=2050) undersöktes.
56 persaner hade mild hypertoni varav 32 (8996), 21 man och 11 kvinnor deltog. Medeláldern var 52 ár.
I5 personer hade systolisk, 6 diastolisk och 11 kombinerad systolisk och diastolisk hypertoni. 14 per-
Bcner var överviktiga, definierat som kroppsvikt index > 29 vikt (kg)/lángd (m^). 13 personer hade
:yp A beteende. 4 grcpper bildades genom randcmisering och stratifiering fór vikt och typ A beteende.
lamtliga inkluderade erhöll information om orsaker till högt blodtryck. Alla överviktiga fick extra
costinfornation - i gnpp och individuellt. Muskelavslappningen tránades i gnpp. Kontrollgruppen ut-
pres av personer med normalvikt utan inövad muskelavslappning. Blodtrycket máttes blint med en Ran-
tan Zero SphygTencmeter. Medelblodtrycket för överviktiga var 168/97 och för normalviktiga 164/97.
Resultat. Efter 1 ár hade det systoliska blodtrycket sjunkit 17 rrm och det diastoliska 11 nm
p<0,001 parad t-test) i gnppema med övervikt. 12 (86Sí) hade dá normalt blodtryck. De normalviktiga
sjönk diastoliskt 7 nm (p<0,001). Blodtrycket var normalt hos 9 (5Cfí). De överviktigas viktminskning
/ar i gencmsnitt 5 kg (p<0,05) medan de övrigas var 0,8 kg (p>0,1). Efter muskelavslappningen hade
Jet diastoliska blodtrycket sjunkit 9 nrn (p<0,01) I kontrollgnppen sjönk blodtrycket med 11 rrm
p<0,02). Personer med typ A beteende páverkades inte amorlunda án de övriga.
Konklusion. Dietrád, men ej kontrollerad muskelavslappning, tycks sánka blodtrycket mer án all-
náma rád och crrhándertagande vid mild hypertmi.
32
HOVEDPINE - KLASSIFICATION, LEDSAGESYMPTOMER OG OBJEKTIVE FUND.
H. Schmidt, J.G.Hansen, Lindenborgvej 93, 92oo-Aalborg SV, Danmark.
Indledning: Den internationale hovedpineklassifikation's anvende-
lighed for praktiserende læger skonnes at være mangelfuld, især
overfor diagnoserne migræne og muskelkontraktionshovedpine.
Formál: at undersoge den internationale hovedpineklassifikation's
anvende1ighed i almen praktis, og at undersoge hyppigheden af led-
sagesymptomer og objektive fund som cervikalt facetsyndrom, myoser
og kæbedysfunktion hos patienter med hovedpine, enten af typen mi-
græne eller muskelkontraktionshovedpine, og om disse fund giver
anledning til en eventuelt klassifikationsændring.
Materiale og metode: Alle patienter, som henvendte sig med sympto-
met hovedpine som kardinalsymptom indgik konsekutivt. Kon og alder
blev registreret. Efter anamnese og de undersogelser, som den un-
dersogende læge skonnede adækvat, klassificeredes patienten til en
af Hoc komiteens klassifikationsgrupper. De patienter, der gruppe-
redes under migræne eller muskelkontraktionshovedpine eller kombi—
nation heraf, blev desuden udspurgt om styrken og arten af hovedpi-
nen, om anfald, om hovedpinen var halvsidig, om prodromer og diver-
se vegetative symptomer. Ved specifik objektiv undersogelse blev
der undersagt for myoser og kæbedysfunktionssyndrom samt for til—
stedeværelsen af cervikalt facetsyndrom.
Resultater: Der indgik ialt 177 patienter, hvoraf de llo omfattede
migræne ogmuskelkontraktionshovedpinegruppen.
Resultaterne vil blive forelagt pá kongressen til diskussion.
26