Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Síða 45

Metodik
Sektion G
SYOXMSSADFÆRD OG INPCÍiMATION
Bjame W.L. Hansen, Inst. for Almen Medicin, Odense, Danmark
IndLLedning: Der findes mange studier af sygekxnsadfærden i almen praksis. En
epidemiologisk kontrolleret undersogelse af informations betydning for sygdcms-
adfærd, mált báde kvantitativt og kvalitativt, er ikke tidligere udfort.
Formál: At mále og vurdere effekten af information pá forældrers sygdcmsadfærd.
Metode og materiale: 100 familier med mindst et bam under 8 ár allokeres
tilfældigt til at være forsagsgruppe (fár udleveret en oplysningsbog) eller
kontrolgruppe (uden cplysningsbog).
Baggrundsvariabler af betydning for sygdcmsadfærd registreres. Sygdcmsadfærden
registreres af forældrene i en sygedagbog. Den faglige vurdering foretages af
bomenes praktiserende læger ved kontakt. Forældrenes tilfredshed vurderes ved
et interview.
Midtvejsresultat kan, saitiren msd 1) Oplysningsbog, 2) Sygedagbog og 3)
baggrundsvariabler, fremlægges pá tidspunktet for kongressen.
LOKALA LEVNADSNIVAUNDERSÖKNINGAR.
En jamförelse mellan metoder.Delresultat frán Hagaprojektet.
Pih1,A. Eriksson,C-G. Fahlström.G..Socialmedicinska avdelningen,örebro,Sverige
Inledning:Att beskriva hálsoförhállanden pá den lokala niván förutsátts ha en
viktig funktion vid utvecklandet av det förebyggande arbetet.Metodiken för detta
ár svagt utvecklad.I Hagaprojektet ár ett av de centrala syftena att utveckla
och anpassa en metodik för beskrivning och analys av hálsoproblem.sociala pro-
blem.omgivningsvillkor och levnadsförhállanden i det lokala upptagningsomrádet
för en várdcentral dár primárvárd och socialtjánst samverkar.Föreliggande arbete
redovisar resultat och erfarenheter av olika metodval.
Material och metoder: Tre levnadsniváundersökningar genomfördes vid tre skilda
tillfállen riktade till olika populationer.Levnadsniváundersökning 1 (LNU 1) an-
vánde postenkát för datainsamling.LNU 2 anvánde besöksintervjuer och LNU 3
kombinerade postenkát med hálsokontrol1 och dithörande intervjuer.Vissa variab-
ler förekom identiska i var och en av undersökningarna i syfte att göra metod-
valideringar.
Resultat: Bortfallen i de tre undersökningarna skiljer sig markant och ár lágst
i LNU 1"X16%) medan LNU 2 och 3 redovisar bortfall om 40 respektive 29%.En ana-
lys av genomförandet av LNU 2 visar att yngre oerfarna intervjuare har haft
svárt med att bl.a etablera kontakt med intervjupersonerna.
Kraftiga intervjuareffekter har konstaterats.Skattningar av sjálvrapporterad
lángvarig sjukdom páverkas av intervjuarens kön.I LNU 3 skattades lángvarig sjuk-
dom genom sávál postenkát som en senare intervju i samma urval.Kraftigt förhöjda
skattningar konstateras vid intervjumátningen.Denna förándring förándrar ocksá
det sjukdomspanorama som baseras pá dessa skattningar.
KOnklusion: Vára resultat och erfarenheter visar att det finns större anledning
att törorda postenkáten som catainsamlingsmetod framför intervjun.Svárigheterna
med intervjumetoden ár av sávál administrativt som metodologiskt slag.
37