Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Síða 46

Metodik
53
Sektion G
PROBLEMPANORAMA FRAN EN VÁRD- & SERVICECENTRALS HORISONT
Delresultat frán Haga-projektet
Socionom-.Gunilla Fahiström, docent Carl-Gunnar Eriksson, distr lakare Lennart
Holmqvist', socialmedicinska avdeiningen, Storgatan 33, 703 63 örebro, Sverige
Inledning: Förebyggande arbete och medverkan i samhallsplaneringen betonas báde
i h'álso- öch sjukvárdslagen och socialtjánstlagen. Det fordrar kunskapsunderlag
om befolk'ningens hálsa och levnadsförhállandeni övrigt. Pá Haga várd-och service
central tjjrebro, dár báde primárvárd och socialtjánst samsas i huset har verk-
samhetsstatistik för distr lákare och soc sekreterare sammanstáilts och analyse-
rats för-ett antal ár.
Material/metod: Den sociala statistiken utgár frán aktuelia’ árenden sista kvar-
talet áren 1979-85. Varje árende har klassificerats efter dokumenterad problema-
tik. De Qlika problemkategorierna ár: ekonomi, barnavárd, missbruk och kurativt.
StatistiKen ár hushállsbaserad. Bearbetningen har gjorts manuellt. Várdutnyttjan
destatistiken baseras pá en R/P-blankett som ifylls för varje besök. Diagnosre-
gistreririgen följer klassifikationen "Diagnoskoder i öppenvárd" och ár individ-
baserad.'Resultaten gáller perioden januari 1981-juni 1984.
Resultat: De största sjukdomsgrupperna ár sjukdomar i nervsystemet och sinnesor-
ganen, sjukdomar i respirationsorgan, cirkulationsorgan samt muskuloskeletala
sjukdomari-. Efter standardiseringsförfarande visar ett betjáningsomráde pá i prin-
cip genoingáende högre várden án vad som förvántas jámfört med omrádet i sin hel-
het. Betr'den sociala árendestatistiken kan konstateras att árendeantalet har
fyrdubblats sedan 1979 i stadsdelen medan endast en mindre ökning kan noteras
för 1ands;bygdsdelen. Ett betjáningsomráde ár mer framtrádande med 60% av árende-
belastningen.
Konklusiofi/diskussion: överensstámmelsen mellan distr lákares och soc sekretera-
res "problempanorama" ár tydlig och ganska páfallande. Nágra av de sjukdomar vi
valt att‘ studera torde ha ett nára samband med social ohálsa och resultaten
l.lnr!<• ar t|ll vtterliaare bevaknino och analvser.___________________________
54
förvantningseffekter vid tonsillitbehandling
Björn Oláson, Birgitta Olsson, Gösta Tibblin
Halsocentralen Knuten, Sandviken och Institutionen för Allmanmedicin , Uppsala
Inledninn: Páverkas tillfrisknandet av det satt pá vilket vi bemöter patienternal
Nar det qaller psykogena tillstánd besvaras notj den frágan jakande av de flesta.
Men pávefkas lakningsförloppet av information, patientförvantningar och patient-
lakarrelationen iiven vi renodlat somatiska tillstánd? I avsikt att studera om
omhandertagandet av patienten páverkar det subjektiva tillfrisknandet genomför-
des en kontrollerad studie av tonsillitbehandling.
Metod: 10U patienter med misstankt tonsillit randomiserades till tvá behandlings-
grupper. Grupp 1 undersöktes i mörkrum med pannspegel i svalg, nasa, öron. In-
formerades pá lakarexpedition om diagnos, behandling och prognos. Recept pá pen-
icillin V skrevs ut och överlamnades. Grupp 2 undersöktes pá vanligt undersök-
ningsrurn i svalget med ficklampa och spatel. Informerades endast om diagnos och
behandling. I förvag skrivet recept pá penicillin V överlamnades. Báda grupperna
telefonintervjuades efter tvá dygn avseende bl.a. subjektivt tillfrisknande samt
upplevelsen av bemctandet vid konsultationen.
Resultat: 58 patienter hade vaxt av patogena streptokocker i svalget. Av dessa
náddes 55 för intervju. Grupp 1 upplevde signifikant mindre halsbesvar, battre
behandlingseffekt och var aven mer nöjd med bemötandet vid konsultationen.
Konklusion: Det personliga bemötandet ar alltsá vasentligt för att páverka till-
frisknandet aven vid en utpraglat somatisk ákomma som streptokocktonsillit. Vid
behandling av somatiska tillstánd bör man följdaktligen efterstrava att optime-
ra sával den specifika terapin som patient-lakarrelationen.
38