Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Page 50

Sektion H
Organisation
61
REGIONALA SKILLNADER I LAKARKONTAKTER I KUOPIO LÁN 1975-1982
R. Salmela. Folkhalsovetenskapliga institutionen, Kuopio Universitet, Finland
Inledning: I Finland har det funnits stora regionala skillnader i mortalitet,
morbiditet och mdngden av hdlsovlrdstjdnster. Mllet för hdlsopolitiken har d'ár-
för sedan 1960-talet varit att minska de regionala skillnaderna konsumtion av av
lákarservice. I synnerhet betonas detta mál i folkhaisolagen frán ár 1972.
Material och metoder: Antalet lakarkontakter inom öppenvárden (per kommun) till
halsocentraler och alla sjukhus (central-, krets- och sinnessjukhus) samlades
frán kommunernas (24), halsocentralernas (14) och sjukhusens (7) ársberattelser.
Kontakterna med privatlakare togs frán Folkpensionsanstaltens statistik. Olika
íakarkontakter per invánare betraktades med hansyn till kommunens avstánd frán
centralsjukhus, kommunens löge i förhállande till andra sjukhus och med hansyn
till kommunens utvecklingsnivá.
Resultat: Det fanns stora skillnader mellan komraunerna i mangden av besök hos
specialister och allmanlakare i relation till befolkningsmangden. Olika slags
kontakter ersatter varandra, och variationen i totalmdngden var liten jSmfört
med variationen i olika typer av kontakter. Variationen mellan kommunerna mins-
kade i haisocentral- och centralsjukhuskontakterna, men ökade i kontakterna med
privatlakare och mentalvárdsbyráer. Invánarna i de rikaste kommunerna med god
haisonivá anlitade annu ár 1982 mycket mer specialistservice án invánarna i de
fattigaste kommunerna lángt borta frán stader.
Diskussion: Det haisopolitiska málet har varit att öka primarvárden, men utveck-
lingen i ldnet var motsatt darför att íakarkontakterna vid centralsjukhus ökade
relativt snabbare án vid haisocentralerna. Haisovárdsplaneringen lyckades bra i
att minska de regionala skillnaderna i besök hos allmaniakare men bara litet i
besök hos specialister. Privatsektorn verkar emot det haisopolitiska andamálet
av regional jamstaildhet. Invánarna i de fattiga kommunerna anlitar mestadels
allmaniakare, invánarna i de rikare kommunerna speclalister._____________________
62
PRIMÆRLEGERS INFORMASJON OM NYUTSKREVNE PASIENTERS SYKEHUSOPPHOLD
OG VIDERE BEHANDLING.
JT Geitung, Institutt for almenmedisin,Universitetet i Bergen,5000
Bergen, N Kolstrup, Knarvik Legesenter,5150 Isdalsto, P Fugelli,
Institutt for almenmedisin,Universitetet i Bergen, Ulriksdal 8c,
5000 Bergen.ST Guntveit, Oygarden kommunelegekontor,5330 Tjeldsto.
Innledning: Studiens formál er á kartlegge báde kvalitativt og
kvantitativt informasjonen som sendes fra sykehus til primærhelse-
tjenesten. Registreringen skal gi et bilde av om informasjonen er
tilfredsstillende og kommer tidsnok, sett fra primærlegens syns-
punkt. Dessuten vil en forsoke á fá de leger som mottar informasjon
til á bedomme om hvorvidt eventuell manglende informasjon har fátt
konsekvenser for den enkelte pasient.
Materiale og metode: Materialet samles inn i to kommuner utenfor
Bergen, í en befolkningsgruppe pá ca 10000 mennesker. Legene som
deltar, registrerer all skriftlig informasjon som kommer fra syke-
hus, vedrorende pasienter som har vært innlagt. De som taes med i
studien, er pasienter som de deltagende legene enten har lagt inn,
eller har som faste pasienter. Innsamling av materiale vil foregá
frem til 15. februar 1987. En regner med at det vil bli registrert
omtrent 200 pasienter.
Diskusjon: Resultatene vil kunne brukes i en diskusjon om hvorvidt
<3et er onskelig og mulig á endre og forbedre rutiner for informa-
sjon fra sykehus til primærleger.
42