Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Qupperneq 66

Sektion M
Epidemiologi
F0RSKRIVNING AV PSYKOFARMAKA
- en beslutningsanalyse basert pá pasientkasuistikker
Arild Bj0rndal
Institutt for almenmedisin, Universitetet i Bergen, Norae.
innledning: Hvor ofte psykofarmaka forskrives varierer sterkt fra
lege til lege. Slike forskjeller kan skyldes trekk ved leaene eller
pasientene. I den foreliggende studie er forskjelliae leaer bedt
om á forskrive for de samme pasienter.
Metode: Unders0kelsen baserer seg pá et post-sendt sp0rreskjema
der 12 pasient-kasuistikker er beskrevet med ulike grader av anast
og/eller s0vnl0shet. Bestemte kriterier ligaer til arunn for
presentasjonen av pasientens plager og personliae karakteristika.
Pasientbeskrivelsene er sendt tii alle almenpraktikerer oa
psykiatere i to deler av Norge som har svært forskjellig total-
forbruk' av psykofarmaka. I tillegg er skjemaet oasá presentert
for en gruppe toneangivende norske psykiatere.
Resultater: Omlag 25Ó leger har besvart skjemaet (70% av de spurte)
Materialet er i ferd med á bli databearbeidet. F0laende nroblem-
stillinger vil bli analysert:
- I. hvilken grad er det almen overensstemmelse mellom legenes
•<fianbefalinger.
”* :Kan regionale forskjeller bidra til á forklare de observerte
ulikheter i det norske psvkofarmakaforbruket.
- Hvordan varierer legenes anbefalinger med spesialitet, kj0nn
og varigheten av legenes yrkesaktive periode.
106
TOBAK TORSBV
Rökning bland sjukuárdspersonal. Grels Naeslund,Maj Lindberg ech Marianne
Naeslund, Torsby USrdcentral och Sjukhus, 685 00 Torsby, Suerige.
Inledninq: Rökuanor bland patienter har allt mer uppmarksammats. Attityder
till rökning hos sjukuárdspersonal páverkar bemötandet au en rökande
patient.
Material och metoder: Studien omfattar tre delar. En enkat om rökning, rök-
attityder och arbetsmiljöfrágor utsand till alla 771 anstállda. Diskussion
kring resultatet med smá grupper bland personalen. förslag till átgárder
som kan befrámja en rökfri miljö inom sjukuárden.
Resultat: Au alla tillfrágade suarade 76,5 % pá enkáten. Andelen rökare
uar 29 %, vilket ár representativt för befokningen. Personal med láng ut-
bildning, t.ex. lákare, rökte mindre án personal med kort utbildning som
sjukuárdsbitráden. De som tyckte arbetet uar stimulerande rökte ocksá
mindre, dock triudes 82 % med sitt arbete. Lánguárdspersonal rökte mer
under arbetstid medan personal inom förebyggande hálsouárd inte rökte alls.
Diskussion: Pá grundual au detta föreslás tánkbara átgárder. Det finns be-
hou av rökslutargrupper för personal. Pá lángvárdsaudelningar ár det nu ett
tjánsteáliggande att röka med patienter. Grauida borde befrias frán detta.
Information om rökningens skadeuerkningar till föráldrar och andra leder
till minskad rökning hos informatören. Att helt förbjuda rökning under
arbetstid upplevs dock som ogenomförbart.
Arbetet kunde genomföras tack uare ett sárskilt análag frán Uármlands Láns
Landsting.
Databearbetningen genomfördes av Mikaal Hallgren, Karlstad.
56