Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Síða 72

Sektion N
Diagnostik
117
HALSOKONTROLL AV ASYLSÖICANDE PLYKTINGAR I MÖLLE, SVERIGE, 1984-1985.
Sven-Göran Blanck , VC Delfinen , S-263 00 Höganas , Sverige.
Inledning: En retrospektiv studie redovisar re3ultatet av hiilsokontroller
avseende totalt 97 at asylsökande flyktingar vid AMS-förlaggning i Mölle,
Sverige,under perioden december 1984 - juni 1985.
Haterial och metoder: 160 flyktingar vistades viti förlaggningen. Pullstan'
digt utförda halsokontroller kunde genomföras pá. 97 av dessa. Provtagning
skedde p& förlaggningen,röntgenundersökning och laboratorieanalyser ut-
fördes p& narliggande lasarett.
Resultat: Av de 97 undersökta utgör 72 man och 25 kvinnor.lldersfördeln-
ingen visar att nastan 70% ligger i gruppen 20-30 &r. Q% utgör bam xinder
5 &r och ingen ar aldre an 40 ár.Flyktingama kommer i huvudsak frárn Iran
(53%) och Irak (37%).Lungröntgen har endast visat 1 fall med misstankt
tuberkulos.Inget fall av anemi har konstaterats. Paecesprov x 3 pl samt-
liga har tagits varav 1 för odling och 2 för mikroskopi.Positivt fynd har
noterats p& 57 st(59%) varav 12 bam under 10 &r.Samtliga tarmpatogener
redovisas i tabellform. 4 positiva resultat redovisas p& hepatitserologi.
Endast 1 fall med positiv VR/VDRL har framkoramit. 32 specialistremisser
har utfardats.Optikerhanvisn.ing har skett i 11 fall,26 st till tandlakare,
Diskussion/konklusion: Asylsökande flyktingar frán Iran och Irak ar enlig'
undersökningen genomg&ende unga,valutbildade och vid god halsa.Studien
har visat att framst faecesprovtagning,hepatitserologi och lungröntgen ar
av betydelse.Det ar av största vikt att halsokontroll sker inom 2-4 vecko:
efter ankomsten.Man har d& möjlighet att tidigt f&nga upp symptomgivande
infektioner och/eller bararskap hos flyktingar, Halsokontroll och provtag-
ningsförfaranie bör förenklas, standardiseras och vara gallande för varje
flyktingmottagande kommun i Sverige.
DIAGNOSTIK AF FLUOR VAGINALIS I ALMEN PRAKSIS.
F. Bro og E. Noe-Nygaard.
Institut for Almen Medicin, Aarhus Universitet, Danmark.
Indledning: Fluor vaginalis er en hyppig henvendelsesársag hos den alment prak-
tiserende læge. Nyt kendskab til ætiologi og nye diagnostiske metoder, der kan
anvendes ialmen praksis, har nu muliggjort mere rationel diagnostik og behand-
ling. Formálet med denne undersogelse er at fastlægge værdien af disse underso-
gelser.
Materiale og metode: 30 praktiserende læger i Árhus amt deltog i undersogelsen
°g blev anmodet om hver at registrere 15 kvinder med og 10 kvinder uden fluor
vaginalis. Alle kvinder blev undersogt efter en fastlagt procedure, der omfattede
1. Podning for N. gonorrhoea, C. trachomatis, T. vaginalis, G. vaginalis og
svamp.
2. Máling af pH i vaginal sekret.
3. Udforelse af Amintest (KOH-test).
4. Mikroskopi af vaginal sekret (wet-smear/fixeret + farvet).
Resultater: Registreringen afsluttes 28.02.87, hvorefter databehandlingen finder
sted. Folgende resultater vil blive præsenteret pá kongressen:
1. Hyppigheden af mikroorganismerne hos kvinder med/uden fluor vaginalis.
2. Diagnostisk sensitivitet og specificitet af de udforte undersogelser.
Diskussion: Pá grundlag af resultaterne vil forslag til, hvorledes diagnostik af
tluor vaginalis patienter hensigtsmæssigt kan foretages i almen praksis, blive
diskuteret. I forbindelse med præsentationen af poster vil de anvendte undersa-
gelser blive demonstreret, og eksempler pá mikroskopiske fund vil blive givet.
62