Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Qupperneq 74

Sektion N
Diagnostik
121
HUR PATIENTERNA UPPLEVDE ESOFAGOGASTRODUODENOSKOPIN JÁMFÖRD MED VENTRIKELRÖNTGENUNDERSÖKNINGEN
S Kyrönpalo-Kauppinen och T Pitkájárvi, Hálsovárdcentralen i Tammerfors, Hatanpáá, SF-33100
Tammerfors, Finland
Inledning: Utförandet av esofagogastroduodenoskopier (EGD) börjades pá Hatanpáá lákarstation vid
hálsovárdcentralen i Tammerfors ár 1981. Hittills har nára 3 000 EGD utförts utan komplikationer
av en specialist i allmán medicin. Den allmánna ásikten ár att EGD borde vara den primára
undersökningen átminstone hos > 40 ár gamla patienter som har epigastriska besvár. A andra sidan har
det invánts att EGD och dubbelkontrastventrikelröntgen ár ganska likvárdiga - det ár dock möjligt
att ta biopsi bara genom EGD. Det har ocksá invánts att EGD ár för patienter mycket obehagligare och
svárare án ventrikelröntgen.
Material och metoder: Avsikten med vár studie var att undersöka hur patienterna upplevde EGD jámförd
med ventrikelröntgen. Under tiden september ár 1986 och januari ár 1987 utfördes EGD för 265
patienter. Tvá av skopierna misslyckades pá grund av psykiska faktorer. Skopierna utfördes utan
premedikation och lokalanestesi.
Resultat: Patienternas mellanálder var 52 ár. 53 $ av patienterna var kvinnor. 75 % av patienterna
hade genomgátt átminstone en ventrikelröntgenundersökning före EGD. 51 % av dem hade den ásikt att
EGD var svárare och obehagligare án ventrikelröntgen, men 24 % upplevde dem likadana. 25 $ av
patienterna tyckte, att EGD var behagligare och iáttare att genomgá án röntgenundersökning.
Diskussion: Pá grund av denna studie upplever patienter EGD och ventrikelröntgen ganska likadana.
Genom EGD ár det dock vid ett besök möjligt att fá cytologiskt material och biopsi. Man máste ocksá
ta hánsyn till röntgenundersökningars strálrisk och större kostnader inom primárvárden vid hálso-
'/árdcentraler.
SAMMENLIGNING AF DYRKNINGSMETODER OG ANTIGENPAVISNING VED
AGGLUTINATIONSMETODE MED HENBLIK. PA PAVISNING AF HÆMOLYTISKE
STREPTOKOKKER GR A I SVÆLGSEKRET. Erling Kjærulff, Institut fbr almen medicin,
Arhus Universitet,Rnsensgade 10, 8000 Arhus Q Danmark.
Indledning Kliniske undersagelser i almen praksis har vist at den ætiologjske diagnose
ved tonsfllltis / faryngitls akuta, pá det kliniske billede alene, stitles med en sandsynlighed
pá 30-40 %. Anvendes svælgpodning og makroskopisk afUesning af blodagarplader eller
slides oges sandsyniigheden for korrekt diagnose hl 70-80 %. I Danmark er det vist at
praktiserende læger anvender svælgpodning ved diagnosticering af streptokoktonsillitis i
24 % af hlfældene, mens resten af tilfældene diagnosticeres alene pá det kliniske billede.
En forklaring pá, at svælgpodning ikke anvendes kan være, at svaret farst kan aflæses 18
timer efter prervetagningea Udviklingen af aggjutinationsmetoder tíl pávisning af gruppe
A streptokok-antigen reducerer svartiden tíl ca 10 minutter. Det er denne undersogelses
formál at vurdere kvaliteten af to kommerrielle agglutinationsmetoder (Phadirect
Strep-A<D,Pharmada AB og Respiralex®, Orioa) t sammenlignlng med prover undersogt
pá Bakteriologisk laboratoríum.
Materiale og metoder I perioden 15 oktober 1986 til 15 februar 1987 er indsamlet 840
svælgprover i ahnen praksis fra pahenter med akut tonsíllit/faiyngii 430 er undersogt pá
Phadirect Strep-A og 410 undersogt pá Respiralex
Resultater Páíideligheden ved henholdsvis positivt og negahvt resuhat var 69 % og 94 %
pá Phadirect Strep-A og 71 % og 93 % pá Respiralex
Konkhision Resuhateme viser at de afpravede aggluhnationsmetoder var af samme
kvalitet som dyrkningsundersBgelser pá Streptocuh.
64