Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Síða 75

Diagnostik
Sektion N
LJLiyullSLN AV E1I0L0GISK DIAGNOSTIK VID KONJUNKTIVIT MED SARSKILD
HANSYN TILL CHLAMYDIA TRACHOMATIS. Kristina Stenberg.
Ögonpolikliniken, Sociala Huset, S-411 17 Göteborg, Sverige
I nledning: Chlamydia ar en vanlig orsak till konjunktivit hos
spadbarn sával som hos' vuxna med komplikationsrisker för andra
organ. Korrekt diagnos och adekvat behandling ar viktig.
Material och metoder: Sedan hösten 1985 har sá lángt det varit
möjligt personer som sökt primarvérden och haft konjunktivit under
mer an en veckas tid undersökts med avseende pá eventuell
bakteriell infektion. Prov för odling har tagits frán ögonen och
frán nasopharynx, och hos vuxna har prov áven tagits frán urethra
hos mán respektive fran urethra och cervix hos kvinnor. Undersök—
ningarna fár nármast betraktas som stickprov men torde vásentligen
vara representativa för konjunktiviter i primarvárden. Sammanlagt
iar 40 vuxna och 47 spádbarn undersökts.
Tesultat; Under perioden har chlamydia noterats hos 16 vuxna och
14 spádbarn. Ingen patient erhöll generell antibiotikabehandling
iá odlingarna togs, men flera hade haft chloromycetin lokalt en
vecka eller mer utan effekt. Positiv nasopharynxodling hade 13 av
ie 16 vuxna och 10 av de 14 barn, som undersökts. Av de vuxna med
:hlamydiakonjunktivit hade 30?ó negativ urogenital odling. Efter
Dehandling med erythromycin i 14 dagar var alla utom ett barn som
iade fortsatt nasopharynxváxt, odlingsnegativa.
(onklusion: Möjligheten av att en konjunktivit ár orsakad av
Ihlamydia trachomatis bör övervágas vid kvarstáende besvár. Detta
ár sárskilt viktigt eftersom lokalbehandling inte ár tillrácklig
Jtan generell antibiotikabehandling erfordras, eftersom infek-
-ionen oftast ár spridd till flera stállen.
123
DIAGNOSTIK AF ACUT 0G SEKRETORISK OTITIS MEDIA.
Præliminære resultater fra en spergeskemaundersegelse i 3 danske amter.
Jorgen Lous, Institut for Almen Medicin, Árhus Universitet, Finsensgade 10,
8000 Árhus C., Danmark.
Materiale og metode: Omkring 3/4 af de 700 praktiserende læger i tre amter,
besvarede et sporgeskema om deres diagnostik og behandling af acut otitis
media og sekretorisk otitis media.
Resultater: Medianen for lægernes fodselsárgang var 1941, og kanditatárgang
1969. Knapt en 1/5 havde været ansat pá en otologisk afdeling. Lægerne mente
at de den sidste ude havde diagnostiseret ca. 4 tilfælde acut otitis media
(A0M) og ca. 3 tilfælde af sekretorisk otitis media (S0M). 11% syntes at
diagnosen A0M ofte var vanskelig, mens 35% syntes at diagnosen S0M ofte var
vanskelig. Kun mellem 15 og 20% anvendte pneumatisk otoskopi eller pandelam-
pe. Omkring 20% havde adgang til toneaudiometer. Mindre end 1% havde adgang
til impedansudiometri.
Diskussion: Det var overraskende at diagnosen A0M stilles hyppigere end
diagnosen S0M, selvom S0M ofte er asymptomatisk, idet vi fra epidemiologiske
undersogelser ved at S0M er mere end 10 gange hyppigere end A0M. Det ser ud
til at det næsten kun er læger der har været ansat pá en otologisk afdeling
der benytter pandelampe og pneumatisk otoskopi.
Konklusion: Sekretorisk otitis media synes at være stærkt underdiagnostise-
ret. Der synes at være behov for en efteruddannelse af især de 80% praktise-
rende læger der aldrig har været ansat pá en otologisk afdeling.
65