Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Qupperneq 81

Kliniska problem
Sektion O
INFEKTIONER Offl flNVSNDNINGElí AV flNTIBIOTISKfl L&CEMEDEL I ÖPPEN vARD
Keinanen-Kiukaanniemi S,Várdcentralen i Uleáborg, Finland
INLEDNING:Största delen av alla infektionsjukdanar sköttes i primarvárden, dar de
utgör en tredje del av alla besöksorsaker. Qnkring 70-90% av antibiotika kcn-
sunptionen sker i öppen várd och mánga aningar an missbruk och överbruk av anti-
biotiska lakemedel har framf örts.Syftet av detta studium var dels att studera
förekcmsten av infekticnsjukdcmar vid jourmottagningen i en stor stads várdcent-
ral, dels att vardera andamálsenligheten av bruket av antibiotiska lSkanedel.
MRTERIRL OCH ME7T0D:Alla patienter scm besökte jouren under en vecka i november
1985 deltog i undersacningen.Kön, álder,bescksorsak, diagnos, terapihandlingar
och andra átgarder registredas frán sjukdcmsberattelser en dag efter varje be-
s<3{.
RESULTflT:Dar var 788 lákarbesök till 22 lakare under ifrágavarande vecka. Pa-
tientemas medelálder var bara 22 ár och 80% av alla var under 35 ár. 71.1% av
alla patienter och 93,3% av bam under 7 ár hade en infekticn scm kcntaktorsak.
65% av infekticnspatienter sköttes med perorala antibiotika. Snabbodlingmetoden
för pápekande av streptococcer anvandes bara átta gánger trots att den var latt
átkcmlig.
I de flesta diagnosgruppema var urvalet av antibiotika enligt rádande rekcmmen-
dationer. Det enda undantag fanns i diagnosgruppen övre luftvögsinfektioner, i
vilken terapirutinen bland nágra lakare awek markvárdigt frán den rádande pra-
xis. Generellt bara 15-25% av patienter i denna grupp fick antibiotika.
DISCUSSION:Resultatena styrkade inte uppfattningen cm marvardigt missbruk av an-
tibiotika i öppen várd. Bara nágra enstaka awikelser frán de allmant acceptera-
de rekcrrmendationema marktes. Med utvecklingen av sádana snabbdiagnostiska me-
toder, scm möjliggör skillnaden mellan bakterie och virusetiologin utan dröjs-
mál, ár det möjligt i större mán vidare raticnalisera bruket av antibiotiska 18-
kemedel.
NORSK SELSKAP FOR AIilENMEDISIN (NSAM): NYTI' HANDLINGSPROGRAM FOR HYPERTENSJON
J Holmen (*), A Forsdahl, J-I Kvamme, HP Stokke.
* Gruppe for helset jenestef orskning (SIFF), Distriktskontoret i Verdal,
Boks 234, 7651 Verdal, Norge.
Innledning. NSAM's gruppe for hjerte- og karsykdommer har i samarbeid med
sykehusspesialister og andre hypertensjonsforskere utarbeidet et nytt hand-
lingsprogram for hypertensjon.
Formálet. 1. Fá de "riktige" pasientene under behandling. 2. Oppná bedre
standardisering. 3. Mer effektiv behandling.
Innholdet. Programmet anbefaler rutiner for oppsporing, blodtrykksmáling,
utredning, ikke-medikamentell og medikamentell behandling og kontroll.
Programmet slár fast at almenpraktikerne har hovedansvaret for hyperten-
s jonsomsorgen, og trekker opp grenser mellom almenmedisinen og sykehus-
medisinen.
lltforming. Programmet er utformet som et hefte og delt pá tre niváer:
1. Diskusjon. 2. Praktisk veiledning, dvs. en kort oppsummering med hvert
avsnitt i stikkordsform. 3. "Plakatversjon", dvs. hovedpunktene i stikkords-
form pá et vedlagt, plastbelagt A4—ark til daglig bruk pa kontoret. Pa den
motsatte siden av arket er det inntegnet anbefalte blodtrykksgrenser for hver
aldersgruppe og kjonn.
Distribusjon/finansiering. Programmet sendes gratis til alle norske almen-
praktiserende leger, alle aktuelle sykehusavdelinger og til universitetene.
Programmet er finansiert av Sosialdepartementet.
Diskusion. Deler av innholdet er kontroversielt. Det har likevel vært mulig á
komme fram til en forelopig "konsensus". Det er planlagt oppdatering og
revisjon av programmet etter 2-3 ár. Samlet har forfattergruppa en betydelig
faglig autoritet innen det norske fagmiljoet. Dette, sammen med NSAM s
engasjement, kan fore til at programmet blir brukt.____________________________
71