Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Qupperneq 95

Organisation
Sektion S
FÖRSÖKSVERKSAMHETEN MED EGENLaKARE
Analys av första verksamhetsárets besök. T. Piippo och T. Pitkájarvi, Hálsovárdcentralen i
Tammerfors stad, Hatanpáá, SF-33100 Tampere, Finland.
Inlednino: Försöksverksamheten med egenlákare vid hálsovárdcentralen i Tammerfors stad genomförs av
6 lákare under Social- och hálsovárdsministeriets övervakning. Lákarna sköter primárvárden av var
sin regional ansvarsbefolkning och arbetar under ett modellavtal.
Material och metoder: Ansvarsbefolkingens besök vid hálsovárdcentralens akuta och tidbestállnings-
mottagningar, besökens art, eftervárd, remiss till sjukhus, laboratorium, röntgen och fysikalisk várc
registreras med hjálp av ett databaserat formulár. Av tabell 1 framgár befolkningens storlek, andeler
av över 65-áringar av dem och besökens antal under tiden 1.9.1985 - 31.8.1986.
Resultat: Egenlákare var den mottagande lákaren i 87,3 í av besöken, jourhavande lákaren i 12,6 l
och 0,1 i var specialistkonsultationer. 15,9 t sándes till laboratoriet, 9,4 t ti11 röntgen, 4,5 %
till fysikalisk várd och 3,6 í till specialister (1,2 í öppen várd, 2,4 i sjukhus).
Diskussion: Ansvarsbefolkningens storlek (tabell 1) inverkar mest pá egenlákarens arbetsmángd,
fastán en mindre befolkning kan vara lika anstrángande beroende pá álders- och sociala fördelningen.
Enligt första versamhetsárets resultat verkar det som om patienternas besök vid hálsovárdcentralens
lákarjour skulle vara ándast hálften av det vántade. Remisser till laboratoriet och röntgen tycks
ocksá vara fárre án tidigare, vilket kan förklaras med ökad várdkontinuitet och det relativt stora
antalet av Tabell 1 Befolkning jourfall (n) vid egenlákarens 65-árinqar (í) mottagning. Besök (N) Besök/invánare Akuta (2)
1 . 3 040 8,2 4 404 1.45 60
2. 2 405 13,8 3 863 1 ,61 57
3. 2 102 16,0 3 209 1,53 40
4. 2 057 9,5 3 164 1 ,54 48
5. 2 779 8,7 3 337 1,20 45
6. 3 162 4.8 4 647 1 .47 47
15 545 10,2 22 624 1,46 49
JOURNALEN I NORSK ALMENPRAKSIS
Dagens situasjon i Norge og forslag til standard
B.G.Bentsen, N.C. L0nberg, J.F. Nilsen og S. W0ien.
Trondheim, Bergen og T0nsberg, Norge.
Indiedning: Journalen er av avgj0rende betydning for kvalitet,
undervisning, evaluering og forskning i den primære helsetjeneste.
Dagens situasjon er ofte preget av uleselighet, mangelfullhet og
rot. En norsk unders0kelse fra 1984 beskrev problemene i detaljer.
Pá denne bakgrunn nedsatte Norsk Selskap for Almenmedisin i 1984
et utvalg som skulle analysere problemet og komme med forslag
til enhetlige regler for journalf0ring.
Resultater: Utvalget har utarbeidet hándbok i journalf0ring med
veiledning i f0ring, ajourf0ring og bruk av oversiktsskjemaer.
EDB-journalf0ring omtales i særligt kapittel.
Diskussjon: Journalen i almenpraksis b0r standardiseres og bygge
pá et gjennomtenkt grunnlag. Dette er fors0kt definert og reali-
sert for den manuelle journals vedkommende. EDB-teknikkens rolle
i den daglige journalf0ring er stigende, men ikke problemfri.
Ref.: "Record keeping in Norwegian general practice".
N.C. L0nberg & B.G.Bentsen Scand J.Prim.Health Care 1984,151-157
160
85