Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Qupperneq 98

Sektion S
Organisation
KORTTIDSBRUK AV SYKEHJEM
En undersekelse av sykestuer og sykestuefunksjoner. Del 3
k Mamen og M Nylenna, Institutt for almenmedisin, Universitetet i Oslo, Norge
Innlednina: Sykestuenes hovedoppgaver (heretter kalt 'sykestuefunksjoner') er a'observasjon for i avklare
behov for sykehusinnleggelse og “'enklere medisinsk behandling som ikke krever sykehusinnleggelse, men som
heller ikke hensiktsmessig kan gjennomfores i hjemmet. Tilsvarende sykestuefunksjoner finnes ogsi i endel
sykehjem. Som ledd i en mer omfattende sykestueundersakelse onsket vi i kartlegge ^omfanget av
sykestuefunksjoner i sykehjemmene og ^primœrlegenes tilgang pi sykestuefunksjoner i sykestuer og
sykehjem, og deres behov for slik tilgang.
Materiale oa metoder: I farste halvir av I9&6 utferte vi to sparreskjemaundersokelser i fylkene Troms,
Sar-Trandelag, Aust-Agder og 0stfold, som tilsammen representerer ca. 17 X av landets befolkning: Den farste
til tilsynslegene ved alle sykehjem, den andre til en randomisert tredjedel av primærlegene.
Resultater: Av 113 tilsynsleger besvarte 108 (95.6J) sparreskjemaet. Pi sparsmil om sykebjemmene har
sykestuefunksjoner svarte 58,3 X 'aldri', 31,5 X 'unntaksvis', 8.3 X 'vanligvis' og 1,9 X ’alltid'.
Av 152 primsrleger besvarce H0 (92,1 X) skjemaet. 66,4 X svarte at de 'aldri' hadde tilgang pi sykestue-
fupksjoner i sykestue eller sykehjem, mens 25.0 X svarte 'unntaksvis', 7,1 X ‘vanligvis' og 1,4 X ‘alltid'. Pi
sparsmil om de hadde behov for sykestuefunksjoner til sine pasienter, svarte 57.9 X “ja', 35.7 X 'nel' og 6.4 X
'vet ikke'.
Diskusjon: Et fitall av primerlegene i Norge har mulighet til i innlegge pasienter til observasjon eller enklere
medisinsk behandling uten i benytte sykehus. Kun ett av ti sykehjem tar imot pasienter til slike
korttidsopphold. Dette stir i kontrast til primærlegenes behov, og en akt satsing pi sykestuefunksjonen ved
norske sykehjem bar vurderes.
166
PATIENTENS VARDTID PA JOURPOLIKLINIKEN INOM PRIMARVARDEN
K Kannisto, J Ohtonen, H Oksanen, M Isokoski
Halsovárdscentralen i Tammerfors, Hatanpaá, SF-33100 Tammerfors, Finland
Inlednino: Akutpolikliniken vid Hatanpáá, Tammerfors stad hálsovárdscentral, fungerar som
jourpoliklinik för 169 000 tammerforsbor. Patienterna söker sig dit med olika symptom. För
tillfállet beráknas mottagningstiden till 15 minuter per patient vid normal arbetstid och 12 minuter
vid jourtid. Vi ville undersöka om denna tillámpning skulle vara motiverad.
Material och metoder: Patienter som sökte sig till akutmottagningen inregisterades frán den
1. - 7.3.1985.
Resultat: 56 í av patienterna var kvinnor. Med andra ord var könsfördelningen av kvinnor (56 í) och
mán likadan som den av Tammerfors stads befolkning. Aldersgruppen 1 - 6 ár anvánde sig mest av
akutpoliklinikens service. Patienter med luftvágsinfektioner och feber sökte sig oftare till
mottagningen under jourtid án under vanlig mottagninstid (p < 0.05). Patienter med
urinvágsinfektioner kom nármast under normal mottagningstid (p < 0.01). Arbetstiden för várden
varierade beroende pá symptomen.
Tabell: Tiden, som lákaren anvánde i genomsnitt vid olika symptom, var
symptom normalarbetstid jourtid
N tid/min N tid/min
luftvágsinfektioner, feber 115 12 min 229 10 min
olycksfall 88 12 min 114 12 min
öronvárk 43 13 min 89 11 min
buksmártor 35 16 min 65 14 min
u rinvágssymptom 49 11 min 40 11 min
bröstmártor, rytmstörningar 20 17 min 24 17 min
yrsel, huvudvárk 16 17 min 17 13 min
mentala rubbningar och alkoholproblem 8 19 min 23 17 min
nedsatt kondition 12 22 min 18 21 min
andra symptom 93 15 min 135 12 min
sammanlagt 479 14 min 784 12 min
Discussion: I vár undersökning skiljde sig inte symptomen i stor grad om man jámförde mellan
normaltid och jourtid. Pá grund av detta ár det inte nödvándigt att ándra frekvensen av
patientmottagning vid jourpolikliniken.
88