Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Side 100

Sektion S
Organisation
METODUTVECKLING AV STATISTIKFöRING INOM PRIMXRVARD
Christina Backström, distriktslakare vid Vendelsö Várdcentral,
S-13571 Haninge, Sverige.
Inledning: Den nuvarande formen av statistikföring inom
primarvðrden Sr enbart kvantitativ och prestationsinriktad och
ger inget besked om kvalitet och innehöll i verksamheten.
Material och metoder: Samtliga lakarbesök har registrerats med
avseende pá élder, kön, tidsátgéng och diagnos. Det befintliga
systemet med s.k. RP-lappar <registrering och planering) pá
várdcentralen har utnyttjats och lakarna har tillfogat
diagnosnummer och tidsátgáng.
Resultat: 2428 lákarbesök registrerades under en 3-mánaders-
period. Den genomsnitt1iga besökfrekvensen var 204 besök per 1000
invánare oavsett álder och kön, men uppdelat pá álder framkommer
tydliga skillnader .Áldersgruppen 65-80 ár har 482 besök per 1000
inv och 80 ár och áldre 906 besök. Kvinnor söker dubbelt sá
ofta som mán. Diagnoserna fördelar sig pá 50X akutbesök i akuta
infektioner, 15 X i ryggar och ledbesvár, mindre án 10 % fick
psykdiagnoser och 20 % kroniska sjukdomar, 10 % övrigt.
Genomsnittstid per besök var 25 minuter.
Diskussion/konk1usion: Denna statistikmetod ár enkel att
genomföra och ger utöver prestationsresultat áven viktig
information om verksamhetens inneháll och kan ligga till grund
för planering och resursfördelning.
170
MEDICUS—NYTT DATORPROGRAM FÖR PROBLEMORIENTERAD JOURNAL IN0M PRIMXRVARDEN
B Sigurgeirsson, G Sverrisson, Landspitalinn IS-101 Reykjavik
och vSrdcentralen IS-710 Seydisfjördur, Island
Inledning: Interesset för att datorbehandla information om patienterna har
ökat. Datorbehandling kraver att man m&ste pS ett systematiskt satt
registrera och koda nyckelord som ar lampliga för datorregistrering.
Kodningen kan dock bli tidskravande och ofta felagtig. Vi har darför
utvecklat ett nytt program för registrering av denna typ.
Metoder: Programmet bygger pá erfarenheter fr&n Egilsstadir projektet dar
man har utvecklat en problemorienterat journal, kodat och matad in pá dator
kontaktorsaker, diagnoser och átgarder. Detta program ger skármbilder av
journalens olika delar. Dessutom fás skármbilder av alla register, s.s.
kontaktorsaksregister, diagnoskoder (ICD 9, och ICHPPC -2-Defined) och
átgárdskoder med bl.a. alla registrerade medikamenter med information frán
lákemedelskatalog, typ "Fass". Med datorns hjálp váljer man vederbörande
namn i registret, eller skriver koden direkt om man vet numret. Till slut
skrivs receptet ut direkt om sá önskas.
Diskussion: Fördelarna med datoriserat journal av denna typ ár:
1. Journalen blir altid látt tillgánglig och "up to date". 2. Man fár
báttre översikt över patientens problem. 3. Systematisk och noggrann
registrering. 4. All forskning blir enklare. 5. Den nya kodningen blir
tidssparande. 6. Förbáttrar kontroll av tidigare problemer. 7. Ger
tillgánglig information om priser pá lákemedel, doser, biverkningar,
kontraindikationer m.m. Programmet demonstreras i funktion pá kongressen.
90