Læknaneminn - 01.03.1970, Page 21
LÆKNANEMINN
19
sýruleysandi lyfjum, en einnig
með efnum, sem finnast í umhverf-
inu, eins og DDT, klórdan og 3,4—
benzpýren. Yfir 200 lyf og önnur
efni eru nú þekkt, sem hafa þessi
áhrif í tilraunadýrum.
Mönnum hefur ekki enn tekizt
að skýra hvatamögnunina á
grundvelli sameinda. Svo til allir
hvatamagnarar, sem eru sam-
eindarlega mjög ólíkir, eru fitu-
uppleysanlegir við lífeðlisfræði-
legt pH, en það bendir til, að þeir
verki á fitukennda móttaka
(lipoid receptora). Einnig auka
hvatamagnarar próteinframleiðslu
í lifrarfrumunum með því að örva
DNA-ákvarðaða RNA-framleiðslu
(synthesis). Að auki er talið, að
sumir hvatamagnarar (t. d. barbí-
túröt) hindri niðurbrot (stabíl-
iseri) á sumum míkrosóm prótein-
um.
Þær gífurlegu breytingar, sem
geta átt sér stað eftir hvatamögn-
un, sjást í niðurstöðum á rannsókn
með zoxazolamín, sem er vöðva-
slappandi lyf. Eftir stóran skammt
af þessu lyfi eru rottur lamaðar í
11 klst., en eftir fenemalmeðferð í
----1 1--------1 1 1 1 1 ! ! ! 1
0 8 16 24 32 40 48
DAGAR
Mynd 6. Breytingar á þéttni warfarins í plasma og prothrombintíma við sam-
tímagjöf á fenemali.