Menntamál


Menntamál - 01.08.1957, Qupperneq 5

Menntamál - 01.08.1957, Qupperneq 5
MENNTAMÁL 99 lega alvöru. Auk þess hafa þau ekki of mikla peninga, sem stundum leika illa efnaðra manna börn. Hins vegar hafa þau peninga-öryggi innan þröngra takmarka, þar sem eru föst, en lág laun föður. Leiðin liggur því um hinn heilbrigða meðalveg, milli ofgnóttar og örbrigðar. Börn- in fá sinn farsæla deilda verð, stundum þó í rýrara lagi, en slíkt brýnir þau aðeins til frekari sóknar. Margir kennarar munu og vera menn, sem eru að sækja á bratt- ann, og börnin erfa þann eiginleika. Þau verða haldin heiðarlegri framgirni. SkólaJcerfið. Með fræðslulögunum nýju var skólakerfið fellt í óþarflega fastar skorður. í slíkri löggjöf verður að hugsa meira um lífrænan sveigjanleika en fallegan heild- arsvip á pappírnum. T. d. virtist það of langt gengið að banna með lögum, að gagnfræða- eða miðskóladeildir mættu vera við menntaskóla, þó að aðstæður leyfðu, en það skal ekki rætt nánar hér. Eins munu lögin hafa fært héraðskólana um of í stakk bæjarskólanna, því að sitt hentar hvoru, strjálbýli og fjölbýli. Annars er skoðun mín sú, að börnin eigi að vera í barnaskóla til 14 ára aldurs, eins og áður, og skólaskyldan ekki að ná lengra. Hjá börnum er nú rík tilhneiging til að verða of snemma fullorðin. Undir hana má ekki ýta með því að færa þau ofar, áður en þörf krefur. Það spillir eðlilegum og farsælum þroska, ef barnið fer of snemma að lifa og láta eins og fullorðinn maður. Það er eitt mein íslenzkrar æsku. Börnin eru ekki nógu lengi börn. Ungl- ingarnir týna æskunni, hugljúfasta kafla ævinnar, hinu sæla draumaskeiði. Tilhlökkunin hverfur úr lífinu, af því að aldrei er beðið eftir neinu. Menn verða ofsaddir fyrir aldur fram, hætta að njóta nokkurs, fer jafnvel að leið- ast mitt í öllum skemmtunum. Við verðum að reyna að varðveita barnssálirnar sem lengst. Þá má telja víst, að það myndi bæta gagnfræðaskól- ana, ef þar væru engir skyldunemendur. Skólarnir myndu
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Menntamál

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Menntamál
https://timarit.is/publication/376

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.