Atuagagdliutit - 05.05.1955, Blaðsíða 3

sut Kalåtdlit-nunåne pissarpat?
Kalåtdlit-nunåne ilagit uvdlume
n
Kalåtdlit-nunåne ilagit uvdlume o-
uSiautigisagåine oKalugiautigssaK
nersimaneKångitsorsinåungilaic uv-
une måkunane ilagit sulissuisa
sornartorsiorneKartarnerujugssuå-
låssame oKaluserineKartualersi-
j Vok Kalåtdlit-nunåne ilagit suliv-
t^affingnit avdlanit kisiartauvdlu-
sujumut autdlariarneK ajulersima-
'..}ll pissartunilo nutåne peiiatauna-
ilagit tungånit oKauseKarumångi-
,K ilumut taimåitoKarneranik ilu-
ornerainertut isumaKarfigineKartå-
SuatsiarpoK.
laimale nipangersimåinarneK ilåli-
jj PissuteKarpoK ilagit sulissuisalo
crKoringingmåssuk ingmingnut sa-
bssamikut tigdlugtardlutik suliari-
,!aSkatigdlo tamaisa nivtarsåutar-
’ugit. uvangale måne nutarauvunga,
u,e ilagit iluåne sulinerme peKatau-
gigsimananga, taimåitumigdlo ila-
sulissuilo issornartorsiorneKåsag-
lata nersorneKasagpatalunit nautsor-
. SllKgssausinaunaviarnanga. taimåi-
.ainik oKalugiaut tåuna ilagingne su-
bunit avdlanit ajornånginerussu-
OKalugiautiginiarsinauvara.
Kagingne sulissut måne sulinerat
,aa°K amigauteKartiginersoK Kanor-
mnit pitsautiginersoK misigssornia-
^sinago aulajangiukatdlartariaKar-
Parput ilagit tungånit sut ilimagissa-
)aKarnersut, suliagssåme imåinaK
PlajangerneK ajornarmat.
«Kagit suliagssartaisa pingårnerssa-
ra|> pingårnerpårtaråt sujugdlersa-
aKigulo, kristumiut ivangkiliuat mi-
SUitsumik nalunaiåussutigisavdlugo
‘0l’dlo Kangarssuardle taimåisima-
s°kj palasitdlo taima neriorssuissar-
PPK taima nalunaiautigingningneK
•Pbgårtumik oKalugfingme pissar-
p°k åmale inuit avdlatigut atåssute-
liarfigalugit ingerdlåneKarsinauvdlu-
a.e- taima ivangkiliumik nalunaiauti-
8lPgningnerup saniatigut avdlanik
Palinginaunerussunik palasit suliag-
SsaKarput, sordlo kirkebogimut ag-
'KagtuinigssaK åssigissailo, tåssalo
laukfiput palasit inatsisit maligdlugit
Plssugssauvfigissait ilagingnilo suli-
Ssunit piumassarineKarsinaussut.
åmale ilagingne sulissut avdlanik
auliagssaKartarput, tamåkulo måna
laukua suliagssaisut issigineKartaler-
Sltnåput åmalume suliarigajugtarpait.
anuiait anersåkut inuneråne pissaria-
j frt.migut avdlatigut isumagingnigtu-
ersimåput, inuit anersåkut inuner-
nle kajungerissait pissariaKagaitdlo
PaiTiagsiniartardlugit, tåssa ugperi-
sarsiornermut avdlanutdlo tunga-
tSut ilame ilånikut kristumiussutsi-
!'ut tungångitdluinartut. taimailiv-
( ar,e ilagingne sulissut pissutiniar-
P“kartarnermik ilarpagssue soKutigi-
Sisinauvdluarpait, pingårtumik i-
iiiait åssigingitsut ilencuinik erKar-
ai'tausinigdlo nungutitsiniartutut
apia
ssar
taima åssigingitsigisinau-
saineKartarpoic. inuit sivisumik aner-
såkut uningarérsimavdlutik isuma-
nik nalunaerutinigdlunit nutånik pe-
Kalersarput, taimalo pissoKarsinau-
ssarpoK kristumiussutsip, uvdluinar-
nc inunerup nålagkersuincruvdlunit
lungåtigut. tåssanile aperKutauler-
poK, ilame KularnarpoK, ilimagissa-
riaKarnersoK ilagit ingmikut sulivfc-
icarfigtut issigalugit taima pissoKar-
neranut akissugssautincKarsinauner-
sut. Danmarkip OKalugtuarissaunera-
ne eKérsaissarnerujugssuil sujuline
taineKartunut tungassut inuinait a-
kornåne autdlartitussarput, nauk ki-
ngusingnerussukut ilagit inunerånut
tiingalersarsimagaluardlutik.
åma ilericussarpoK kulturikut suli-
neiv, KåumarsaineK, atautsimltarnerit
sungivfingme suliagssaKartitsiniar-
neK il. il. ilagingne sulissut suliari-
ssardlugit. KangaunerussoK ilagingne
sulissut anersåkut inuneK kisermåu-
katdlarmåssuk suliagssamigdlo inger-
dlatsinigssamingnut kisimik pisinau-
ssuvdlutik taima ilimagissaKarnig-
ssaK tupingnångikaluarpoK, sulissug-
ssatdle avdlat tåkungmata, sordlo
atuarfik månåkut nangminerssuler-
sok, tamåna avdlångorpoic. uvdlumi-
kut ilagingne sulissut kisimik kultu-
reKarnermut akissugssåussuseKartine-
Karsinaujungnaerput, taimale OKar-
nikut isumagineKångilaiv sussagssa-
riungnaerait.
taima autdlancautaussumik misig-
ssuilårnivtigut påsisagunarparput
ilagit suliagssaisut issigineKarsinau-
ssut aulajangersumik kigdlilerneit
ajornakususaKissut, taimåitumik ila-
gingne sulissut siikutdlunit suliagssa-
mingnik nåkutigingningineråsavdlu-
git mianerssortariaKarpoK. tamåna
pissuleKarajugtarpoK paitsornermik,
tåssa isumaKartoKarajugtarmat su-
liagssat sutdlunit avdlanit suliarine-
Kångitsut tåssaussul ilagit suliagssait
agdl. palase Mads Lidegård
— paitsorneK tungaveKarajugtarpoK
amerdlasut isumaKartarmata ilaging-
ne sulissut imarssuaK suliagssaKar-
neK ajoramik åmalo avdlanit angne-
russumik suliagssamingnut KaerKU-
ssausimassugssaugamik avatimingne
pissartunut sulivfeKarfingnit avdla-
nit inungnitdlo atausiåkånit avdlanit
angnerussumik akissugssåussuseitar-
tariaKartut. puigorneKarajugtarpor-
dle ilagit tåssaungmata nålagauvfiup
ugperissånik ugperissagdlit, taimåi-
tumigdlo ilagingne atorfigdlit nåla-
gauvfingme atorfiliuvdlutik inuiaKa-
tigit tungånit issigalugit avdlanit Kut-
singnerussutut issigineicarsinåungit-
sut.
tamåko tamaisa erKartoravkit isu-
magingilara taigugkåka ilagingne su-
lissut sussagssaringikait, påsitiniåi-
narigauna erKartorniagkavtinut tu-
ngassut tamannik imåinåungingmata.
Kalåtdlit-nunåne ilagit sulissuilo
sujornagut KanoK isimanersut misig-
ssoruvtigo takusavarput sujuline tai-
neKartut tamaisa suliagssarisimagait.
måne anersåkut kulturikutdlo inu-
nerme kisermåussissftsimåvoK. piler-
sisimavai atuarfik, agdlauseit, atuag-
kiat avdlarpagssuitdlo, tåssalume nu-
tåmik iluarsartussiniarneK autdlar-
tingmat sulivfeKarfingnit avdlanit
inersimanerujugssusimavoK. tamåna-
lo tåssauvoK pissutaussut pingårner-
ssåt, sulivfeKarfit avdlat sule nåmag-
sisimångisatik anguniardlugit uitsa-
tilitdlarmata ilagit entigsivdlutik
ingerdlasinausimangmata. amigaute-
Kångitdluinångikaluardlune taimåitoK
angussaKarsimauaoK, sulissugssane
nangmineK iliniartisinaulersimavdlu-
git kalålerpagssuitdlo sulissigilersi-
mavdlugit; -— pilersisimavai atuagkat
pingårncrpåt, bibile, tugsiutit, atuag-
katdlo avdlat ugperissamut tungassut
kalåtdlisut, — atuarfeKalersisimavå
kalåtdlit tamåkiussavigdlugit oKautsi-
mingnik atuarnermik agdlangnermig-
dlo ilikartisimavdlugit. tåssunåkut
angussat imana angnikigineKarsinau-
galuarput, kisiåne erKaimassariaKar-
poK Europap inuisa ilarpagssue sule
uvdloit måna tikitdlugo atuarsinauna-
tigdlo agdlagsinåungingmata.
atautsimut issigalugo oKartariaKar-
poK ilagingne inuneK sulivfeKarfing-
ne avdlanisut nutångorsarneKarsi-
nausimångitsoK, kommissionilo tai-
ma isumaKarpoK. tamåna eritaimassa-
riaKarpoK sulivfeicarfingne avdlanc
nåmagsisimassat kingumut Kimerdlu-
leråine aperalunilo ilagit iluåne sut
nåinagsjneKarsimanersut. åma tåssu-
nga tungatitdlugo taissariaitarpoK
inuiaKatigit avdlångortineKaraluar-
patalunit ilagit inunerat Kanon agti-
gissumigdlunit avdlångornaviånging-
mat. ukiune 200-ne piorérsimavoK
sulilo uvdlume taimåitariaKardlune.
tåssalo måna nalerput likiparput,
erKartorniagarput. taineKarérpoK å-
ssigingitsune isumaKatigissutigincKå-
nguatsiavigsoK ilagingne sulissut uki-
une nutåne suliagssartik nåmaginar-
tumik suliaringikat. agssatik sardliar-
dlugit igsiåinarput. inuit amigautigåt
anersakut sulivfigissaunigssaic nutå-
nut nagdlersuniarnigssamut nutånig-
dlo sungiussiniarnigssamut såkugssa-
Karumavdlutik, ilagingnilo sulissut
tåssunåkut ikiutingitdlat. ilagit iluå-
ne nutånik autdlarniniartoKångilaK,
eKérsainiartoKångilaK avdlanigdlunit
suliniartoKarane, kisalo inuit ugpe-
rissap lungåtigut Kilalersut imitsi-
ssigssaKångitdlat. ilagingne kivfartu-
tigdlit inungnut suniuteKarnerat mig-
dliartuinarpoK avdlatutdlo ugperi-
ssagdlit (sektit) tamatumunåkut av-
Kutigssiutdlugit; ilame sektit ilaisa
måne suliniarnermingnut pissutigi-
niarpåt ugperissap tungåtigut inuit
imerusungnerat. åma ilagingne suli-
ssut kulturikut suliagssatik sumigi-
narpait — oKalugiartarnertigut, su-
ngivfingme sangmissagssaKartitsi-
niarnikut, oKaloKatigigtarnertigut av-
dlatigutdlo alikusersuissarnertigut.
naitsumik oKautigalugo: ilagingne su-
lissut Torncrosilul sinigput, uvdlut-
dlo nutåt Kångiussorlmardlugit pe-
Kataunidrdlutik misil ingniångivig-
dlugo.
tåssa ukiup agfåne kingugdlerme
ilagit pivdlugit oKauserineKartut ila-
miningue. sordlo takuneKarsinaussoiv
agdligaussarnitik, tåssame imåine-
bas
^bgmatdlunit tåuko ilagingne suli-
niUnit pingårtineKardlutik peKatigi-
^•'neKartardlutik, agdlåt ilånikut
jn- amåtaoK uvavtine — ilagingne
•nerup Kiterisså tamatumunåkut
^^»anartorsiortineKarsinaussardlu-
ii. ‘ låssa tamåko ilagit inunerata
JUane
umajuartarput, tamånalume
u PissutauvoK nunat åssigingitsut
t-Perissamik atausiussumik ugperi-
'“aicartut
ila sordlo ilagit danskiussut
(jjfstut inunerat avangnåmiut itsar-
r,;. eraarsartausiånit sule sunersima-
jj1 bjdgSSUVOK.
Sin anersåkut inunermik isuma-
ta J^'agniartunerata iluåne åma nu-
^ autdlarnineicartardlunilo eKér-
pililllltl»l|||i|iil|i||||||||i|lliirimir--- ——...............................i.............i iililll n i M/l .
senertat ilciornenarnerat. — Danmarkime Keaertat untritiligpagssuit ukioa imåtigut tikinenarneK sapilerput. KeKertaK sikaniarncra-
ne avsserterKårajugtoK tåssa Saltholm Kobenliavnimut ungasingnane ØresundimttoK. KeKertaK tåuna énåussiniartartut Zonered-
ningskoi’psip tingmissartuanik mardlungnik Jnotåriliugmik atorlugssanik usissumik omingncKarpoK. tlngmissai*toK nunerKåmersi-
simavoK, atortugssatdlo Kamutit licstigdlit atordlugit KeKertarmiunukåussomeKarput.
Hjælp til oerne. ______Rundt om på Danmarks mange hundrede øer indrettede man sig under den nu overståede isvinter på at leve
en i ordets egentligste forstand isoleret tilværelse, idet isen hindrede enhver form for sejlads til øerne. En af de første øer, der
under en frostperiodc afskæres fra omverdenen, plejer at være Saltholm ved København. Denne o blev undsat fra luften af en
af Zoneredningskorpsets 2-motorcrs ambulancefly, der var stopfyldt med varer til øens beboere. Efter ankomsten til Saltholm.
Maskinen er lige landet, og varerne køres ud til beboerne p& hestetrukken slæde.
3