Atuagagdliutit - 05.05.1955, Blaðsíða 4

issornartorsiorneKartarsimåput ila-
gingne sulissussut suliagssait tamar-
iuik, taimågdlåt suliagssaisa pingår-
nerssåt, kristumiussuseK minguitsu-
mik nalunaiåussutigisavdlugo, issor-
nartorsiorneKartarsimanane. (imaKa
såssussissartut tåuna soKutigivatdlå-
nginamiko!) sektit avdlatut ajoKer-
suteKartut kisimik pinatik ilagingne
sulissunit ivangkiliup OKalussissuti-
gineKarncra KularutigineKånginguat-
siavigpoK. taimåitumik suliagssaK
tåuna ingmikut erKartusångilarput
nauk ilagingne sulissut suliagssaisa
pingårnerssariuaraluaråt — avdlat-
dle sangmilåriartigik.
issornartorsiutaussartut tungavc-
Karnerdlutik? åp, Kularnarpatdlångi-
nguatsiarpoic ilagit tunganit suliau-
simassunit angnertunerussunik su-
liaKartoKarsimasinaugaluartoK — ki-
name taima pineKångitsorsinauva?
sujunertaringilaralo ilagingne sulj-
ssut nersualårniåsavdlugit ingilitdlu-
nit suluinik sululerniåsavdlugit. tai-
måitordle isumaKarpunga ilagit cr-
Kungitsumik pineKarsimassut, erKu-
ngitsumik pineKarsimassut mikissua-
luinåungitsune, åmale suliamik pi-
ngårnerssane. tugdline åssigingitsut
atausiåkfirdlugit erKartorniåsavåka.
pingårtumik Danmarkime ilagit
sektitdlo tunganit oKautiginiarneKar-
tarpoK kalåtdlit ilagit ugperissap tu-
ngatigut imerusungnerat sulissuisa
tunganit ikiorniarneKångitsoK. ima-
Ka tamåna ilumortortaKarsinauga-
luarpoK, tåssame kalåtdlit misigissut-
simut tungassut (kivdlisimanartut)
pingårti tarlnguatsiarmatigik, tamå-
nalo ilagit folkekirkep ugperissane
avdlanisut åmalo sektinisut pingår-
ti tsiginginguatsiarmago. Katånguti-
gingniat måne ajoKersuisimanerata
tamåna takutipå. åma uvagut danskit
palasé måne oKautsit kulturikutdlo
åssigingissuscK ajornartorsiutigivat-
dlårtaKigavtigik nåmagtumik suniu-
teKarsinauneK ajorpugut. taimåitoK i-
sumaKarpunga kalåtdlit ilagingne su-
lissigissamik nalunaiaunerat nåmagi-
gåt. nålagiarumatorujugssuput, ar-
dlaligpagssuarne sule 100% tikivig-
dlugo nålagiartardlutik. amame pa-
sisoråra tåssunåkut issornartorsiutit
kalåtdlinit pissungitsut, kisiånile
inungnit Kalåtdlit-nunåne ilagingnik
påsisimassaKarpiångivigsunit pissu-
ssardlutik. danskerpagssuit månitut
ilagit amigautait erKartorneKalerå-
ngata nuånåKalutik tapcrsersuissartut
ilagit inuneråne peKatausimångisåi-
narput taimåitumigdlo ilagit inune-
rat iluanit påsisavdlugo tungavigssa-
Karatik. ilame danskit månitut ataut-
simut issigalugit kalåtdlit ilagit inu-
nerat sumik ilisimassaKarfigåt? ila
ilisimassait sungeKaut, isumaKarpu-
nga.
sektit måne suliniarnermingne ila-
git imerusungnerat patsisiginiarå-
ngåssuk ilumorssusiat ugperineit a-
jorpara. maunga tikiutarnerånut pi-
ssutaunerunguatsiarpoK måne inung-
nik nutånik såsågagssamingnik nav-
ssågssaKåsasorissarmata, inungnik
sujornagut ugsagsårneKarsimångitsu-
nik taimåitumigdlo pututikuminaru-
navigsunik. kalåtdlit nutånik pissa-
riaKagaKaraluaKissut, uvdluinarnilo
inunermik avdlånissutausinaussunik
pisanganartulerigaluaKissut, taimåi-
toK taima nutårsiagssarsiorneK ugpe-
rissap tungåtigut imerusungnermut
sangutiniartariaKångilaK.
sektit erKartortitdlugit: inuit ilar-
pagssue oKartarput sektit ilagit tu-
nganit akornusersorniarneKångitdlui-
nartut, iluarissåinik iliortineKarput.
tåssunga oitarsinauvugut ilagit suli-
ssue Kanordlunit ilioraluarpata akor-
nusiniardlutik, taimåitoK sittdlunit
nutåt pisanganartutdlo nuånersu-
ngordlugit nivtarsåuneKartut inung-
nit alapernaiserneKångitsorsinåu-
ngitsut. erearsautigeriartigo angut
sivisumik nuånersumigdlo nuliami-
nik inoKatigingnigsimassoK. tåussu-
ma arnaK avdla takornartaK ingmi-
nik sangmingningniartoK autdlar-
Kautåne nuliaminit soKutigerKajåne-
rujugssugajugtarå. tåuname arnaK
nutåjuvoK pisanganaKalunilo, soKuti-
ginaKalunilo. taimåitordle taima er-
KarsauteKaraluarunilunit nuliane ipe-
rarumalivingnaviångilå imaKalo ar-
naic tåuna avdla ernlnaK Katsutilisav-
dlugo. imåikajugtarpordle taima pi-
ssoKarångat nuliaussordlo arnamut
tåssunga avdlamut unangmigdler-
niardlune uvine sujornagornit ang-
nerussumik sangmiornialerångago la-
måna åiparit tåukua akornåne ajo-
Kutauglnartardlune. amerdlanertigut
sujunertarineKartup akerdlianik p'i-
ssoKartåinarpoK, tåssalo inuit ilaisa
ilagit sektit tungånut taimailiusassut
piumassarigaluarpåt. åma ajoitersui-
ssuneK (imalt. ajoKersuiartortitau-
neK) tåssa ajoKersutigissame nutånik
ilagssarsiorneK, åmalo ilagit piorer-
sut inaligtigissat piginarniardlugit
suliniarneK åssiglngeitaut. nutåmik
ajoKersuteKardlune ajoitersuineK, ma-
ligtigssarsiorneK ajornångineroKaoK,
åmalo taineKartut tåuko mardluk su-
lissarnere åssiglngitsorujugssuput.
ilimagissariaivångilaK ilagitorKat tå-
ssångåinaK sulinertik avdlångortisa-
gåt ajoKersuiartortitat sulissarnerå-
tut sulilerdlutik, — taimailiulisaga-
luarpata igpingnartorujugssusaoK.
åma sule igpingnarnerusaoK såkugi-
niagagssat tåukugpata muterninik
taineitartartut, sut tamaisa såkugalu-
git, ugsagsårutigalugit ilagssarsiuler-
dlune. taima pissoKåsagaluarpat isu-
maKarpunga inuit ilagingne inuner-
mik sulissuinigdlo ataridngningner-
tik ånaiginåsagåt, pingårtumik pi-
ssartunut nutånut malingnauniarner-
mik peKatauniarnermigdlo avdlångo-
rarninguit tamaisa maligtarinialisa-
galuarpagit.
isumaKarpunga sektit angivatdlå-
mik naviagineicartartut. kalåtdlit er-
Karsartausiat ilagigtutdlo inuner-
mingnik asangningnerat puigorneKa-
rajugtarput. sorunamc ajoitersuiniar-
tut ilungersortut maligtigssarsingit-
sorneK ajorput, tamåna katugdlil ag-
dlåt toimmik pitdlaissaraluarnermi-
kut akornusersinausimångilåt, — tai-
måitoK sordluna sektit inugpagssuar-
nik maligtigssarsinaviångitsut.
soruname kalåtdlit ilisimassaria-
Karpåt tamåko nutåt sunersut, inuit
tåkutartut sunersut, tåukuale saniati-
gut inuit tamåko sungiuniåinartaria-
Karput påsInartariaKardlutigdlo ilu-
mut sunersut, ilumut KanoK ituner-
sut, suniarnersutdlo. taimailiungi-
kåinimc inuit anersåkut nangminer-
ssornerånik piaivfigtnartariaKarput.
pissartut taimåitut månåkut uitsati-
ginekaratdlartut Kångiukumårput,
nagdliutartutdle nutåt avdlat åssiga-
lugit ajornartorsiortitsisinauvdluar-
put, — ajortut ajungitsutdlo sungiu-
niartariaKarput, isumanik sunigdlu-
nit ilungersordlune siaruarteriniar-
neic ilagssarsiornerdlo, ugsagsårinC'
rit il. il., tamåko tamarmik pingitsor-
neKarsinåungitdlat; åmame erKortu-
naviångilaK anersåkut inuneK igdler-
somiardlugo anersåkut inunermut
tungassungitsut såkuginiåsavdlugit-
erKarsautit isumaliutitdlo sutdlunit
sarKumersinaussariaKarput, tauva
inuit nangmingneK ericarsarsinauner-
tik maligdlugo aulajangissarumårput-
taiinale oKarnikut isumagineKångi'
laK ilagingne sulissut sektit tamåko
soKutigingitdluinarait, — taimaerica-
jångilaK —- kisiånile-una nålagker-
suinermut tungassutigut sulineK ug-
perissarsiornermilo sulineK åssigi'
ngitsorujugssussut, isumaKangajagpU'
ngalo ilimagineKartaraluartoK ila-
gingne sulissut sektit akiorniardlugit
nålagkersuinermik suliaKartut såku-
gissartagait atordlugit suliniåsassut.
tåssunga iinaKa oKarumassoKåsaoK
ilagingne sulissut taimåitoK pissussut
inuit anersåkut inuneråne amigaute-
Kartituaramikik. tåssunåkut erKar-
sautigineKartarpoK kulture nutåK Ka-
låtdlit-nunånut Kårnertut ilivdlune
tikiutoK kalåtdlip anersåkut inunera-
nut nalerKutingitdluinarmat, taimåi-
tumigdlo kalåtdlit inuiaKatigiussutsi-
mingne Kagdlikut avdlångulernerU'
jugssuånut nalerKutumik anersåkå"
taoK pissoKartariaKartoK, aitsåt tai-
ma pissoKarpat Kagdlikut pissutsit
anersåkutdlo inuneK ingmingnut na-
lei’Kutilersinåuput. tamåna Kularnå-
ngitsumik ilumorpoK.
ltisiåne — isumaKåsavdlune aner-
såkut inunerup Kagdlikut pissutsinut
nalerKutungorsarniarnigsså ilagit ki-
simik, ,— ilame kisingajangmik —
suliagssarigåt kukunerujugssuvoK. su-
jugdlermik eritaimassariaKarpoK, nu"
nane avdlane pissutsit måna Kalåt-
dlit-nunånut erKuniarneKartut, P1'
ngårtumik teknikimik atuineK er-
Karsauligalugo, pissutsit taimåitut
nunane avdlane sujumukalerångata
tamåna ilagit sulinerånut kinguariar-
tutaussarmat. taimåitumik pissutsi-
nut taimåitunut anersåkut inuneK na-
lerKutoK ilaglngnut suliagssissutigt'
savdlugo piukunarpatdlånginguat-
siarpoK. åipagssånik ericaimassaria-
KarpoK anersåkut inuneK kulturimut
måna atugkavtinut nalerKiitoK ang"
nertungårmat ilagit kisimitdlutik su-
liarisinaunaviångikåt. anersåkut infl-
nerup Kagdlikut inunermut nalerKu-
tungorsarniarnigsså inunermik, er-
Karsartautsimik avdlångortitserujug'
ssuartugssauvoK, tåssunåkutdlo dan-
skil Kalåtdlit-nunånitut tamarmik
kalåtdlitdlo Danmarkimtsimassut ta-
marmik ikiutariaKarput pissugssao-
Katauvdlutigdlo sumik suliaKarnertik
najorKutaralugo ikiuvfigisinaussa-
mingne, — ilame sule angnerussu-
mik.
isumaKarpunga ilagingne sulissut
issoriniarneKartarneråtut agtigissU-
mik danskit kikutdlunit Kalåtdlit-
nunånitut kulturikut akissugssåu-
ssutsimingnik amigauteKarnerånik
issoriniarneKarsinaussut. kultureli0
afdeling tåssunåkut isumavdlutig1'
niarneKåsagaluarune, tamåna isu-
mavdlualugsinarnerusaoK. åmaluni0
tåssunåkut ilagingne sulissut pissuti'
niarneKartarmata isumaKarpunga ta-
måna pissuteKarajugtartoK inuiaKati'
gingne suliaKartussut kalåtdlit aner-
såkut inunerånik puiguisimanertik
pivdlugo pitsauvdluinarKigsångitsU-
nik nalungeKatigingnissutCKarnera-
nik.
tåssungalo tungatitdlugo: Kalåtdlit'
nunåne ilaglgtut inuneK kinguariar-
tornerardlugo oKartarneK ilumorpok-
tåssunåkutdle pissutsit nunan0
avdlane atutcrérsimassut aV'
dlangortineKarsinåungitsutdlo åma
måne nagdliutilerput. kulturip tekn1'
kimik atuissup ilagingne inunerm'k
sonutigingningncK migdlisartarp3,
månåkut sut tamatumunga pissutaU"
ssut OKaluscrissagssaringilarput. kJ'
siånile taimåinera månamut agssof'
tugagssaimanc lakuneKartarérpoU-
sumilunit taima ingerdlaneKartarpok’
åmalo måne taimåisavdlune. pissut'
sit Kagdlikut itut avdlångoriartorn0'
rat . sukanerujartortitdlugo åma ta'
ssunåkut avdlångoriartornigssaK s0'
kanerusaoK. åmale avdlamik avdi0'
ngoriartornermik nukingersaissokar
poK: danskit månitut maligagssi0
(nangisaoic Kup. 20 ■
ikiuissarluijssat. — Kåhane ånaussiniartartugssat uvdlune måkunonc Østrigimc lnisiligtarneKarput. tainatumanc sujunerta-
rineKarpoK ajunki-tut tikikasuarniartarnigssåt, taimåitumigdlo tingmissartortartut, Uakorsat KåKasiutdlarKigsutdlo ornigåka-
suarsinaussut årKigssusimavait. Radstådter Tauemime ivsaK ilitsersussiuiutaussumik sungiusarput. Salzburg tingmissarto-
Karfingnc Kaningnerpaussoi; radiokut kalemncKarpoK, akåneruvdlo åipå sule KiterKutingitsordlunit énåussiniat „ajunår-
tutw tiklpait. ånéussiniartugssat atortugssaitdlo kigaitdlagsauscrdlugit nå ka ri i ncKarp u t. nakorsaK apillliut nunigsimavoK,
orncrKuncKartumit 30 meterlnartut ungasissusilingmut.
Hjælpen kommer. — I Østrig cr man for tiden ved at gennemprøve det store apparat, der fremtidigt skal sættes i scene ved
redningsaktioner i bjergene. Erfaringen viser, at det ofte kan være umuligt at nå frem til de forulykkede på normal vis,
så derfor har man organiseret et hold af flyvere, læger og bjergeksperter, der hurtigt kan nå frem til ulykkesstedet.
Forleden afholdtes en instruktionsøvelse i Radstådter Tauern. Salzburg, der havde nærmeste flyveplads, blev alarmeret pr.
radio, og inden der var gået halvanden time, var hele redningsmandskabet med deres omfattende materiel nået frem til
„ofrene". Både hjælpere og materiel blev kastet ned med faldskærme. En læge er landet i sneen, kun 30 meter fra det op-
givne punkt.
4