Atuagagdliutit - 15.12.1955, Blaðsíða 8
auvartartutOKaK
atåtama Karssutaisa kigdlingane isumaliutit
kingugdliup puarorsimang-
mane agsilersimavoK.
Putugkup pisigsine Kar-
ssulerKigpå. imerngåtdlak.
nerssut Karssup narKuanit
akilingmit umaterorneKar-
dlune upipoK. sulile tukar-
mat najungassuisa akorni-
sigut kapuminik umatågut
kapivå toKutdlugo.
narKune amorarpai aua-
nigdlo imerdlune. kåkivi-
ssamine umine aungmik
<ZtZZL
pavane nunap timerssuane auv-
faissuaK isugutsersimassoK pujui-
lerjJOK.
nuna putsumit igssortitertumit
Kåitat Kuagssugåinik portugtitu-
ssårtitsissumit ikiarigsitårtumik
avgorneiiarsimavoK.
pujueriartuårnera ilutigalugo
Kerrut Kernertut, sivingarnit su-
ngårtut pingutdlo sarKumeriartu-
årput — nuna taserpagssuaitar-
dlune.
— å, auvfarssuaK.
ukiap tugtue merKorigserugtu-
lersut neriniardlutik ingerdlaor-
put arrinatik tamanutdlo såtår-
dlutik.
Kororssup Kerrorasagtup sinåne
taloKarpoK inoKångitsussåvigsu-
nik.
taimåitordle talut numingne
ujaragtaisa avigsårsimassut mar-
dluk akornåne issit Kugsualårtitat
tugtunut nunamut pungavdlutik
Kanigdliartuinartunut torårsimau-
varput.
PutugutoKaK ujarKatut aulariå-
sanane igsiavoK. auvartarnerpag-
ssuarmigut ilikarsimavå tugtut
misigssarissusitoKartik atordlugo
— nauk piniagaugaluaKalutik —
avKutingnåK atuardlugo kigdler-
Kutérarumårtut.
nuname Kagtunerasårtume Pu-
tugkup tugtut takutsiåinavigtar-
pai. såkune pisigsen Karssutdlo
Kiviarpai pisigsimilo noKartå kå-
ngusak sungårtoK sukångåring-
nersoK misiligdlugo, tipaitsuat-
dlangnerdlo agssågut taliagutdlo
majuatdlagpoK.
akugtusinane uvdlårsarnånguaK
tingmissame ilupanutainit Kiviu-
mik nusugsivdlune misiligtarpå.
tarpoK. issaisalo ' uisorersalåt-
dlangnerata Kimassumik pisangat-
sagsimårnera nalunaerpå.
piseriarfigssaK mardloriardlugo
nagssuit tåkuput. „tugtut, tugtut“,
umatå akugtoKatigingmik tigdler-
poK.
tugtut Kanigdliartuinarput. au-
vartup ‘issai umåssuseKångitsutut
iput, nukigdlångavdlutik. pisanga-
nerujugssup tiguavigdlugo tiguar-
simavå, issikualo mersernaraluar-
Iok aua tamaviat aulagsagsimavoK
— piniagkamigutdlo iluagtitsisa-
gune issåitaoK KingorneKalersutut
iliumårput.
kulavatoKaK — „kalerrissugssa-
maut“ — sujulerssortauvdlune sa-
nerKiipoK. ilait malingnåuput, a-
ngissordlo tiinugssariånguatsiaKi-
ssok kingugdlersaussoK Putugkup
issaisa alarniarungnaerpåt. piniar-
nerup kisså sordluisigut aniavoK,
Kårutåtalo nujarssuinik nåkarna-
vérsitsissup atånit aitdlernera ku-
serpoK. /
kiame pisanganeK tamåna na-
luvå tugto merKoreKissoK igeriar-
figssamut pigångat nagdliutartoK.
augsunialåK igavdlo nunamik
Kissugtugkap tipigingnera mising-
narsissutut itarput —> sordlume it-
samilerdlune kulturip Kumut av-
dloriarKårfiane. Putugkup pisigsi-
me noKartå eKaitsoK Kiluvå. Kar-
ssok autdlarpoK, imerngåtdlak.
kinguårft katitutut iput. — Kar-
ssok tugtup åriånut maggupoK
toKussutaunigssaminut Kutsiluat-
siardlune. tugtorssuaK erKortiner-
mine nukigdlårtutut ilivoK, sivi-
kitsuinarmigdle. malartiterpoK
nukinavigssuångortututdlo pa-
ngatdluserdlune ujarårKat ujar-
Katdlo tangmikalagalugit. Karssup
sujukulassuinaup merKortai Ka-
ngame sujorssunguarsse.
PutugoK malingnigdlune aut-
dlarsarpoK — nujai Kérsserålersut
kingumut terKalårdlutik.
såmingminik pisigsine narKUg-
ssanilo nagssuit pingasut tigu-
;niarpai, tamarmik åssiglngitsu-
liat, Kalugiånguardlo nangitsissut.
tugtup Karssortå katagdlune nå-
karpoit. Putugkup tiguvdlugo nu-
tåmik nareulerpå Kalugissap nar-
Kuatut ilusilingmik. tugto saner-
Kamine KassertoK-KaKortume au-
gasagtisimassoK angujartoKå. Kar-
ssok sujorssuatdlarKigpoK tugtuv-
dlo åriåta kingornatunginguanut
maggutdlune — nukingme nungu-
tait atordlugit autdlarsalertormat
Putugkup sujuailei-toKå.
angissoK uneriatårpoK. Karssup
kusertitdlugit auvfaK ivngerner-
minik akisuatipå — tauvalo nar-
Kune alugtordlugit auiardlugit.
Putugkup tauva pissane åg-
torpå.
*
itsaK tugtuligssugatdlarmat av-
Kutingnåvisa kigdlingine talulior-
dlutik piniartarsimagujait. pisig-
seK Karssutdlo atutdluararaut pi-
ssagssat taKigssordlugit ornigta-
riaKarneK ajormata taimalo pi-
ssorpatdlangnermik Kanordlunit
mikitigissumik KimåtitariaKarta-
ratik.
Karssue mardloKiussåuput, unå-
tut agdlåt sanavdluagautigalutik.
narKut åssigingitsut ardlaKar-
put, ilait akigdlit, ilait akeKångit-
sut. tugtut nagssue Kinerdluagkat
nariruliarissarpait. saviminigssa-
Kartitdlutik saviminermik suga-
lertarpait. sugå månguatungimi-
gut akilik nerssutip pikingnerati-
gut tarKanik nukingnigdlo kiv-
dluissarpoK.
narKut avdlat „nangautit“nik
taineKartarput, tåssa „nåkingnig-
dlune kapississutit“ — nangitsisit.
narKut tamarmik takisuput —
tangnerit 30 cm sivneuardlutik
nåineritdlo 20 cm migssiliordlugit.
Karssut Kissuput, Kissuk issigtu-
ne iluatingnaKissoK. taimaingmat
naricue takinårtarpait timitaitdlo
60 cm-ip migssånut nailisardlugit.
narKut nagssåssut mångumikut
inaitsumik ingikitsuliamik isoKar-
tarput mardlungnik Kivnilingmik
Karssup Kissugtånut ikuneKarsi-
nangordlutik.
narKut nerssumilerångamik ti-
mitåt Kivnimigut kångariartuler-
sarpoK — Karssup sulugtaisa „ag-
ssornerat“ iluaKutigalugo — tau-
valo nåkartardlutik. tamåna nav-
ssauvoK isumatuvdluinartoK Ki-
ssungmik sipårutigssiavik, piniar-
tuvdlo sungiussivdluarsimassup
taimailivdlune KarssoK atauseK
ardlaligpagssuariardlune atorsi-
nauvå, imaKa agdlåt ardlaleråru-
tigisinauvdlugo, nåkartondlo av-
dlamik narKulinartardlugo. ama
taimailivdlune Karssorpagssuar-
nik agssataKartariaerutarpoK oid-
maitsumik KarssusiveKartariaKa-
rane. oKilaeKuteKartarKarnerme
ajorpoK pinasuarniartugssauga-
me. tugtuniaic Kulåne oKalugtuari-
neKartoK arparuj ugssuartariaKar-
simassoK tusarparput.
Karssut saniatigut autdlainiaK
kaputinguaKarportaoK. „aiiguile-
rut“mik taissarpåt Karssumit ta-
måkersimassumit nåinerutsiartoK.
mardloKiussauvortaoK Kivniling-
mik ingmingnut ikuneKarsinau-
ssunik, sisamanigdle tåuna Kivne-
KarpoK.
unåK åma taima ipoK, katagtar-
nerate avdlaulåginardlune. aner-
sauna eskimut tugtunut Karssuat
najorKutaralugo unåK sanausimå-
ngita taimane eskimut sinerpar-
mata imarmiunigdlo pinialerdlu-
tik?
atåtama migssiliusiai tungaviga-
lugit titartagkat oKautsinit OKa-
lugtuarsinaunerusåput.
★
Putugkup pissane sinånukau-
teréramiuk Karssune sisamat ki-
nguåringnut tugdligssanut „Kima-
tarai“, nanineKarputdlo Ausiait
erKåne Kuvnerånguame. ukiut Ka-
noK amerdlatigissut taimanernit
Kångiusiman^rsut såkut silammi-
ssut issertugautigåt.
angutip toKorérsup såkuisa
inungmik suliå umåssuseKalersi-
påt.
Jens Rosing.
8