Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 15.12.1955, Blaðsíða 30

Atuagagdliutit - 15.12.1955, Blaðsíða 30
aperitårsimalerångat aputinik mitdluneK mérKat — inersimassutdlume — nuånari- ssåinarpåt, aputdlume minguitdlunilo aait- sitdlugo soKutaunen ajorpoK, erKortitdluara- luaråinildnlt. En fuldtræffer Den nyfaldne sne lokker både små og store til at slås med snebolde, og så længe sneen er ren og blød, er det jo også en uskyldig fornøjelse, for så gør en fuldtræffer ingen skade. Grønland har hidtil kun kendt til stabilitet... (Fortsat fra side 28) ket dette skulle ske. Det er et pro- blem, der stadig er under debat i styrelsesrådet. — Hvad er der så gjort, og hvad kan der fremdeles gøres for at skære omkostningerne ned? — Vi har gjort det, at vi har søgt at modernisere virksomhederne og anvende helt moderne forretnings- mæssige principper for vor omkost- ningskontrol. Man må ikke glemme, at vor store opgave er at betjene den grønlandske befolkning langs den ca. 2.000 km lange vestkyst, hvor den end har valgt at bo. Vi har mellem 70 og 80 butikker til Grønlands 23—24.000 indbyggere, og vi er naturligvis for- pligtede til at forsyne alle disse bu- tikker med de varer, der er nødven- dige for den daglige tilværelse. Også på østkysten i Scoresbysund og Ang- magssalik er der butikker — alt i alt gør dette umådelige virkeområde en sammenligning umulig mellem vore omkostningsprocenter og dem en kolonialgrossist har i det egentlige Danmark. Også hvad angår forsy- ningstjenesten vil koncentration af befolkningen betyde store omkost- ningsbesparelser. Vi tror på, at den fremskridtslinie, der påbegyndtes i 1951 vil kunne fortsætte, og at det også fremover vil være muligt stadig at betjene det grønlandske samfund bedre og at yde mere effektiv støtte til dets er- hvervsliv. kujatånit. AKTIESELSKABET DET DANSKE kulkompagni København danskit aumarutigssaerniartut peKatigit orpiliagssaK — (Klip. 23-mit nangitaiO inangåravit," terissat atautsikut oimr- put. „utorKåungitdluinarpunga,“ orpi- liagssaK oKarpoK. „aitsåt-una ukioK måna orpigpagssuarnit maunga pi- ssunga. aitsåt-una ukiut perugtuler- fika nagdlerika.“ „OKalugtuatdlariungåravit," teriar- Kat oKarput. aKaguane unuame teriårKanik av- dlanik sisamanik orpiliagssap OKalug- tuånik tusarnårtugssanik ilalerdlutik tåkuput. orpiliagssap osalugtuane ingerdlånerujartortitdlugo perérsi- massut erKaiartuinarpai isumaliuler- dlunilo: „ilame nuånersimågaluåssu- sia. uvdlutdlo taimåitut tåkuterKing- nigssåt ilimanarsinaugaluarpoK. „Klumpe-Dumpe“ nikanartuvdlune kungip panianik nuliarsinaugpat ama uvanga kungip paningnaratarsinau- vunga,“ orpiliagssavdlo orpinguaK orpigpagssuarnitoK entarsautigingå- lerpå. orpinguarme tåuna orpiliagssa- mut kungip paniatut ipoK. „kinauna „Klumpe-Dumpe“?“ te- riarKat aperiput. orpiliagssavdlo o- Kautsit „Klumpe-Dumpe“ pivdlugo OKalugtuarineKartut erKaimasinaussa- ne tamaisa OKalugtuarai. teriårKatdlo orpiliagssap oKalugtuå nuånaringåra- iniko nuånårnermit pigsigsårtuinåu- put. aKagukut unuame terissat amerdla- nerussut tåkuput, sapamilo teriar- ssuit mardluk ilaugiputaoic. tåukule OKarput onalugtuaK nuånersungitsoK. teriårKat tamåna ajumissutigeKåt, nangmingnerme åma oKalugtuau nuå- ninginerussut misigigamiko. „tåssa tåunåinavik oKalugtuarisi- nauviuk?" teriarssuit aperiput. „åp, tåunåinaic oKalugtuarisinauva- ra. OKalugtuarme tåuna unungme piv- dluarnerpauvdlunga misigisimavfiv- ne oKalugtuagssarsiarisimavara. Ha- norme pivdluartigisimanera taimane isumaliutigisimångilara.“ „oKalugtuapalåviuvoK. oKalugtusi- nåungilisigut pulukip neKanik orssua- nigdlunit, iinalunit oKalugtuanik pe- Kusivilerssårtunik sugssaKartingivig- pisigut?" „åp, taimåitunik pigssaKartingivig- pavse,“ orpiliagssaK akivoK. „tauvame Kujåinarpugut,“ teriar- ssuit oKarput Kimagutdlutigdlo. teriårKat uningagaluariardlutik naggatågut orpiliagssaK kiserngorut- dlugo åma Kimaguput. orpiliagssaK anersårulugpoK: „ajungikaluåssusia teriårKat najortigisavdlugit oKalug- tuavnigdlo tusarnårtisavdlugit. ma- nale åma Kimagpånga. uvavnutdle ki- magsarnigssara puigusångilara.1 kisa silamut ånineKarnigsse erinit- sautivigpå. åritdlime taimaitdlune uv- dlåt ilåne kivfat Kalianut majuarput ilissatdlo iluarsautilerdlugit. igdler- fiussat avdlamut norarneKarput. or- piliagssaK Kajagssutilårnago tiguvåt natermutdlo ilipilordlugo. naggatå- gut kivfap angutip tigoriardlugo ma- juartarfigtigut uniaussåinavigdlugo silåmut ånipå. „måna inuneK kingumut autdlar- terKilerpara," orpiliagssaK isumalior- poK silåinarigsoK seiverniivdlo^ ki- nguai malugai, måname ungalugljat iluanlpoK. pissut tainarmik sukangår- mata erKaminilo takussagssartusina- ngårame orpiliagssaK ingminut Ki- merdlusavdlune ^ pivfigssaKångilaK. ungalugaK nautsivingmut atavoK, tar- Kamanilo naussut tamarmik sivkersi- måput. ilalo naussorsungne tipiging- mat. tulugarnat tamane tamåne ting- miorårput Kardlordlutigdlo: „Kvirre- virre-vit, ima isumaKarpoK: uviga ti- kipoK.“ taimale Kardlutigissåt tåssåu- ngilaic orpiliagssaK. „måna inuneic autdlarterKisavara," orpiliagssaK isumaliorpoK avaleKuti- nilo tamaisa siårdlugit. alianardle avaleKutai kajortisimåput asiusimav- dlutigdlo taimalo siårneKaramik nu-- namul nåkåvdlutik. uvdloriaussartåle sule orpiliagssap nuane atavoK seKi- nermutdlo KivdleKalune. ungalugkap iluane mérKat Kimassut Kavsit jutdlip nalåne orpiliamik nuå- nårutigingnigdlutik kåveKatausima- ssut pinguarput. mingnertåta orpik orneriardlugo uvdloriaussa'k nuani- toK pérpa. „takusiuk suliuna atassoK,“ taima OKarpoK nusugdlugulo, orpiliagssar- dlo timitågut avaleKutaisigutdlo tung- mautdlugo, Kangale serKulunguarsse. orpiliagssap nautsivingme naussut pinissusiat nauvdluarsimåssusiatdlo Kimerdlorpai. ingminut Kiviarame nagdligiumingårame Kaliane teKerKu- me tårtuminigssane kigsautigineruga- luarpå. orpigpagssuarnitdlune inu- sugserugtornine, jutdliararsiorsima- nine teriånguitdlo nuånårdlutik oKa- lugtuaminik „Klumpe-Dumpe“mik tu- sarnårtarsimassut erKarsautigilerpai. „Kångiuput, tamarmik Kångiuput," orpiliagssaK nåkinartOK OKarpoK. pi- sinaugatdlartitdlunga nuånårtarsima- galuarumatOK. månale tamarmik Kå- ngiuput.“ kivfatdlo aggerput orpiliagssardlo navdlordlugo. Kissugilermåne iku- mavdluaKaoK, anersårulungårpordle. anersårdlugtarnerit tamarmik sordlu- me serKornerit. taimaingmat mérKat pinguarniardlutik isåput kissarssutiv- dlo sånut pivdlutik suaortardlutik: „Pif-Paf!“ serKortarnernile — tåssau- ssut orpiliagssap anersårdlugtarnere itisut — orpiliagssap orpigpagssuar- ne aussarigssuaK, ukioringmilo Kilak uvdlorissersorsimangårtoK erKarsau- tigai. taimatut jutdliarKap unua OKa- lugtuamik „Klumpe-Dumpe“mik ki- serdluinåt tusarsimavdlugulo oKalug- tuarisinaussaminik tusarsimavfine erKarsautigai. tauvalo orpiliagssaK ikumavdlune nungupoK. ungalugkap iluane mérKat pinguar- put, mingnerssåtalo uvdloriaussaK orpiliagssap unungme pivdluarner- pauvdlune misigivfigisimassamine åtatarisimasså sarKarmiorå. månale tamarmik Kångiuput orpiliagssaK oKalugtuardlo ilångutdlutik. oKalug- tuåme tamarmik naggateKartarput. avKutikut tupingnartukut jutdlime KaerKussat (Kup. 18-mit nangitan). mangniariga ivdlit puigungilarm; mana pivdluaKaunga.“ nalunaeKiitap akunerane tåssan iNungme oKalugfinguame kup igdlu; ne lgdlunit avingarusimassume nungnitdlo ulivkåytume jutdliara: siorneK autdlarterérsimavortaoK. i; siavingme tunordlerpåme igkamut ti Kericuane Eliarse igsiavoit. OKalugf ngup ilua sapingisamik Kåumarsars massoK ingiagissutut itdlugo sikingå narpoK. ivangkiliulo atuarneKarm; sajugdlune nikuipoK. OKautsitdlo uk atuarneKalermata: ilivsinume uvdli me erniuvoK ånaussissoic tauva mai ssipoiv agssanilo pårdlagdlugit so dlo aitsåt Kaumanermit Kingorfigim Kalersoic umamigutdlo erKigsilerdl. ne. kiserdliortutut misigingra péri poK, måname jutdlisioKataulerpo: tugsiutdlo naggatarutaussoK- Kuj narsilat inuvoK, Jisuse asassara tugsiaKataulerpoK. versilo kingu^dle atulermat nuånårpalugtumik Kåssi rigsumigdlo nipeKardlune tugsia poic: uvagutdle Jisuserput ilagsisavavtigit, takuvåme umaterput angmalersoK, iserit, kisivit pigisavat, isumangnik pisavat, måssa ereigsivigåtit’ pivdluautigisavåtit. taima Gutip avKutikut tupingna tukut jutdlime inuit tåmalcrsut Kae Kuvai såimåunine uterfigerKuvdlug taimalo jutdlersarnerpagssuarne si jarnit Kaeriiussilerångata tarnit nika dlortut aliasugtutdlo jutdlip Kaum; ssuata Kingorfigissarpai. fh. CARL ENGHOLM GRUNDLAGT 1841 NYHAVN 47 - KØBENHAVN K angatdlatit penutait — uligssuit tingerdlaatigssiat — tingerdlau- tigssiat — agdlunaussat — kit- sat — kitsingit — agdlunaussi- agssat — orsstit mångertoK agdlunaussartagssat (noKarutig- ssat). Skibsinventar — Presenningdug Sejldug — Tovværk — Ankere Kæder — Værk — Beg — Takkelgods Karmaissut entreprenøritdlo suliait Telegramadresse: J espson-København MIJÆFA vine pitsak kirsebærvin J. J. JACOBSENS EFTF. ODENSE — KØBENHAVN autdlarnerneKartoK 1841 Grundlagt 1841 Forhandles af: pislarinesarslnauvoK: Kaj Narup - Godthåb 31

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.