Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 24.12.1956, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 24.12.1956, Blaðsíða 3
Kapisigdlit aulisagkcrivigtårdlo. — Kapisigdlit med det nye fiskehus. Foto: Arne P. Hansen. ikingutigingneK Kalatdlit-nunåne autdlarnersoK ukiunik 100- matuma kingulinc agdlauscrissag- ssavne OKåtårniaraluåsavara ikingu- tigingnerup naleKangissartup imalu- nit erKornerussumik oKåsagåine iki- ngutigingnerit tugdleriårtut ukiut 100-t matuma sujornagut Nungme Kalatdlit-nunåne ikingutigit atautsit autdlarKautigalugit autdlarnersima- ssut Kanon ingérdlasimanerat OKalug- tuariniardlugo. åtaga palase Carl Emil Janssen, inungorsimassoK 1813 Københavni- me, 1844-me Sisimiunut palase Steen- berg kingorårdlugo palasingorpoic, nauk københavnimiuviugaluardlune åtama Kalatdlit-nunåne inunine ajor- nartorsiutigingivigpå. guliane kalat- dlitdlo ouausé pikorigdluarfigissane soKutigenai. laimaitdlune ilisimatoK Vilhelm Thomsen uvavnut ima oitar- poK: „nangmineu isumane nåpertor- dlugo j)alase Janssen Kavdiunånit ka- låtdlisut OKalugtartunit kalåtdlisut pikoringnerssaussoK11. OKautsimime åssiglngitsunut poKersuvoK, tyskisor- dluinaK, tulugtordlulnaK franskisor- dluinardlo oKalugtarpoK. Sisimiuni- ngånit K’aKortumut pivoK, tåssanilo ukioK 1849 katipoK nuliartåralugo frk. Louise Luplau. åipagssiarilerne- rat åiparilerneratdlo ingmingnut ag- dlagfigeKåtåunerinangajåkut inger- dlåneKarsimavoK. åiparilernermingne pivdluangardlutik inuput. ardlaling- nik mérartårput; meraricautåt, erneK, sule mikissunguvdlune toKuvoK, atå- taga ErneK Egede Janssen 1852-ime inungortoK umassune angajugdlilia- råt. kingusingnerussukut ilaKutarit Nungmut nftgput åtama tåssane pala- siunerme saniatigut seminariartåK su- julerssugarisavdlugutaoK. ukioK 1856 umiarssuartigut sujugdlertigut ånaga emme mardluk ilagalugit Danmarki- liardlune autdlarpoK Kalåtdlit-riunå- ta silåinå saperamiuk. åtaga Nungme kiserngorutdlune KimatauvoK. julip 25-åne uvdlakut imap tungånit ica- mutiligtarpalugsorissaminit itertine- uarpoK. avdlaunaviångilaK tåssåusaoK umiarssuaK DanmarkimérsoK erinigi- ssartoKartik pulaterpalugtoK. makiti- patdlagpoK tuavinardlo avåmut alå- karsinaussamut KåKitdlune. umiar- ssuaK tingerdlautåinaliunane pujortu- liussoK sanerKamigut agssakåssoKå- ngitsoK, palasip pitsaup sujornatigut takungisåinarsimasså, takuleramiuk tupigutsangnera angCKaoK. umiar- ssuaK KanigdliartulertorpoK, sivitsii- ngitsordlo aisuane trikoloren, fran- skit erfalassuat, takulerpå. palase Janssenip umiane anguar- sersupatdlagpå umiarssuardlo Nup tungånut ingerdlåinartoK parssiar- dlugo. tupigutsarujugssuaKaoK kejser Napoleon II-ata igdlua prins Napo- leon, såkutut nålagarpagssuinik ilisi- inatorpagssuarnigdlo ilaKardlune sor- ssumik „La Reine Hortense“mik ima- nc avangnardlerne angalaortoK nåpi- kamiuk. åtaga umiarssuarme takor- nagkaminut ilagiligkaminutdlo atar- Kinartunut tupigusungnermit aitsa- ngaussåinalivigpoK. taimåininile Kå- ngilertorpå ilisimassagssarsiortunut- dlo iluaKutauvdlualivigdlune. oKauti- gissåka tamåko tamarmik atuagkior- tup Chr. Edmondip angalaneK taima- nernisaK pivdlugo agdlautigissainil pigssarsiåuput. nangminérdlune o- Kausé tusåsavavut: „Janssen angutau- vok 40-t migssiliordlugit ukioKaru- nartoK, issikumigut sånglpasigpoK, amiatalo Kalipautå asingavoK periiig- paluganilo. inusiale Kanordlo iliorne- re kussanardluinarput. oKautiginiag- kane tyskisut kussanardluinartumik OKautigissarpai, tulugtut franskisul- dlo oKalugtarportaoic. kalåtdlisut o- KautsimisordluinaK eKaringitsigalu- git oKalugtarpoK. Kalåtdlit-nunåta ukiunik 100- nguinerane erKdiniut OKalugtuagssartai naliminilo pisima- ssue arajutsisimångcKai Europamiio pisimassutaoK nalorningivigpai. Janssen Parisime ilisarisimassarilisa- galuaråine perKigsiminåsångikalua- KaoK, måne pingåruteKaKaoK åssimi- nik taortigssaKångitsoK." åtama tikeråtik franskiussut sapi- ngisane tamat ikiorn'iarpai, ikiutigi- niagkaminut ilångutdlugit Kalatdlit- nunåta ujarai kaisarikormiumut (prinsemut) tuniusLmavai. ilisima- ssagssarSiortut ujaragsiortoråt såku- tunut nålagausimassoK Ferri-Pisani. franskeK tåuna pitsavik åtagalo uv- dlut Kavsigsunguit Kångiutinartut iki- ngutigigdlualivigput, nauk ilisimane- KångikaluartoK ikingutiglngnerånut soKutigissait pissusimånguatsiarput. ilisimåinarparputdle ikingutigingneK tåuna åtama tonunera ukioK 1884 ti- kitdlugo atasimassoK. ikingutigit tåu- ko 'ingmingnut takorKingisåinarput, naggatåle tikitdlugo ingmingnut ag- dlagfigeKåtåutuarput. isumaKarnarsi- naugaluarpoic ikingutigingneK tåssu- nga kigdleKarsimåsassoK, aitsåtdlc iluamik autdlartitdluarpoK. atåtaga Store nordisk telegrafselskabime franskit tyskitdlo sorssungnerata ki- nguninguagut franskit nålagauvfiånit isumaKatigingniuteKarfigineKarsima- ssok Danmarkip Frankrigivdlo nalu- naerasuartautitigut ingmingnut atå- ssuteKarfigeKatigingnigssåt pivdlugo, atorfinigsimavoK, Fanømut Calais- imut atåssuserniarncKarpoK Kavdlu- nånik inulingmik nalunaerasuartau- teKarfiliorfigssame. atåtaga 20-1 mig- ssiliordlugit ukioKarunartoK radiolc- rissungordlånik ardlalingnik ilaKar- dlune radioicarfigtåK atorKårtikiartu- tigalugo sutdi i vigiar tord lugo autdlar- titauvoK. ardlåinåtdlunit fransk'isut OKalugdluarsinåungilaK, taimåitumig- dlo Fécampme Delbendesip handels- skoleane iliniaratdlartugssångortine- Karput. atåtaga oKautsinut ponersu- vok franskisutdlo pikorigsilertoKalu- ne, kisalo franskisordluinaic onalug- talerpoK kukuneKangitsunigdlo ag- dlagtalerdlune. radioKarfik atulersi- neKarpoK, atåtagalo Calaisime suliler- Pok. tamåko tamarmik taima inger- dlatitdlugit nalautsorneruvdluinartu- mik erKumitsumik pissoKarsimavon. ukiut ingerdlanerine Ferri-Pisani ge- neralingortincKarsimavoK månåkul- dlo sorssungnerup kingorna Calais- 'ime såkutunut Kutdlersångorsimav- dlune. åtåkordiugo atåtama Calais- imut pinera arajutsisimångiiå, ujar- pa, sukutdiunitdio igdluminut pulår- tarsinångortitdlugo. atåtama sukut- dlunit pulårsinaunine atordluartarpå, uvdlutdlo ilåne generalip løjtnantime ilåt atatavnut ikingutigssatut sujii- nersutigå imatungajak OKausertaler- dlugo: „asassara Janssen, uvanga 'ilingnut ikingutigisavdiunga utornau- vatdlårpunga, sordlo atåtangnut iki- ngutausimavunga, unale angut iki- ngutitåriniaruk, tyskisut iliniartisi- nauvat, tåussumalo ivdlit franskisut iliniartisinauvåtit." løjtnante tåuna Lucien Lombardcaumik ateicarpoK, atåtavnutdlo ikingutauvdluartungor- poK. pissutsimikut åssigingilårtuput. Lombardeau angutauvoK angisoK pi- korigsordlo, tatiginardluinartuvoK, naugdlo såkutussutsimine sukangå- ssuseKaraluardlune ilåkuminardlui- nartuvoK. atåtaga tåussumatut pitsau- tigingilan. åssigingissutsitik naleri- sarniartarpait, ikingutigingneratdlo Kamångavik ikingutigingningoriar- tordluarpoK. atausiaratik ineivatigig- agdlagkamik dminga agdlautigingnigtup angulå, overassistent E. E. Janssen (1852— 1925), Kalipaissup Luplau Janssenip 1910- mc titartagå. Faderen til denne artikels forfatter, overassi- stent E. E. Janssen (1852—1925) tegnet af maleren Luplau Janssen 1910. tarput, atåtagalo Parisimut nungmat LombardeauvtaoK Parisimut nugti- taunigssane sulissutig'isimavå. Lom- bardeau atatavnut ikingutauvdluartu- vok, tamanik ikiortuartarpå ajornar- torsiutainigdlo amerdlaKissunik iki- ortardlugo. atautsimut katitdlugit ima oKåinarsinauvugut: sujunersuissigiv- dluarpå. Lombardeau arnamut pitsa- vingmut frk. Louise Lecomptemut ka- tikaluarmat ilcingutigingnerat akor- nuserncKångivigpoK. fru Lombardeau ilungardlune ikingutigingnut akuliu- tilertorpoK. atåtaga ukiut iculit Fran- krigime sulerérsordlo København i- mut angerdlaricuneKarpoK. ukioK 1888 atåtaga katipoK uvanga- 3

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.