Atuagagdliutit - 24.12.1956, Blaðsíða 3

Kapisigdlit aulisagkcrivigtårdlo. — Kapisigdlit med det nye fiskehus.
Foto: Arne P. Hansen.
ikingutigingneK Kalatdlit-nunåne
autdlarnersoK
ukiunik
100-
matuma kingulinc agdlauscrissag-
ssavne OKåtårniaraluåsavara ikingu-
tigingnerup naleKangissartup imalu-
nit erKornerussumik oKåsagåine iki-
ngutigingnerit tugdleriårtut ukiut
100-t matuma sujornagut Nungme
Kalatdlit-nunåne ikingutigit atautsit
autdlarKautigalugit autdlarnersima-
ssut Kanon ingérdlasimanerat OKalug-
tuariniardlugo.
åtaga palase Carl Emil Janssen,
inungorsimassoK 1813 Københavni-
me, 1844-me Sisimiunut palase Steen-
berg kingorårdlugo palasingorpoic,
nauk københavnimiuviugaluardlune
åtama Kalatdlit-nunåne inunine ajor-
nartorsiutigingivigpå. guliane kalat-
dlitdlo ouausé pikorigdluarfigissane
soKutigenai. laimaitdlune ilisimatoK
Vilhelm Thomsen uvavnut ima oitar-
poK: „nangmineu isumane nåpertor-
dlugo j)alase Janssen Kavdiunånit ka-
låtdlisut OKalugtartunit kalåtdlisut
pikoringnerssaussoK11. OKautsimime
åssiglngitsunut poKersuvoK, tyskisor-
dluinaK, tulugtordlulnaK franskisor-
dluinardlo oKalugtarpoK. Sisimiuni-
ngånit K’aKortumut pivoK, tåssanilo
ukioK 1849 katipoK nuliartåralugo
frk. Louise Luplau. åipagssiarilerne-
rat åiparilerneratdlo ingmingnut ag-
dlagfigeKåtåunerinangajåkut inger-
dlåneKarsimavoK. åiparilernermingne
pivdluangardlutik inuput. ardlaling-
nik mérartårput; meraricautåt, erneK,
sule mikissunguvdlune toKuvoK, atå-
taga ErneK Egede Janssen 1852-ime
inungortoK umassune angajugdlilia-
råt. kingusingnerussukut ilaKutarit
Nungmut nftgput åtama tåssane pala-
siunerme saniatigut seminariartåK su-
julerssugarisavdlugutaoK. ukioK 1856
umiarssuartigut sujugdlertigut ånaga
emme mardluk ilagalugit Danmarki-
liardlune autdlarpoK Kalåtdlit-riunå-
ta silåinå saperamiuk. åtaga Nungme
kiserngorutdlune KimatauvoK. julip
25-åne uvdlakut imap tungånit ica-
mutiligtarpalugsorissaminit itertine-
uarpoK. avdlaunaviångilaK tåssåusaoK
umiarssuaK DanmarkimérsoK erinigi-
ssartoKartik pulaterpalugtoK. makiti-
patdlagpoK tuavinardlo avåmut alå-
karsinaussamut KåKitdlune. umiar-
ssuaK tingerdlautåinaliunane pujortu-
liussoK sanerKamigut agssakåssoKå-
ngitsoK, palasip pitsaup sujornatigut
takungisåinarsimasså, takuleramiuk
tupigutsangnera angCKaoK. umiar-
ssuaK KanigdliartulertorpoK, sivitsii-
ngitsordlo aisuane trikoloren, fran-
skit erfalassuat, takulerpå.
palase Janssenip umiane anguar-
sersupatdlagpå umiarssuardlo Nup
tungånut ingerdlåinartoK parssiar-
dlugo. tupigutsarujugssuaKaoK kejser
Napoleon II-ata igdlua prins Napo-
leon, såkutut nålagarpagssuinik ilisi-
inatorpagssuarnigdlo ilaKardlune sor-
ssumik „La Reine Hortense“mik ima-
nc avangnardlerne angalaortoK nåpi-
kamiuk. åtaga umiarssuarme takor-
nagkaminut ilagiligkaminutdlo atar-
Kinartunut tupigusungnermit aitsa-
ngaussåinalivigpoK. taimåininile Kå-
ngilertorpå ilisimassagssarsiortunut-
dlo iluaKutauvdlualivigdlune. oKauti-
gissåka tamåko tamarmik atuagkior-
tup Chr. Edmondip angalaneK taima-
nernisaK pivdlugo agdlautigissainil
pigssarsiåuput. nangminérdlune o-
Kausé tusåsavavut: „Janssen angutau-
vok 40-t migssiliordlugit ukioKaru-
nartoK, issikumigut sånglpasigpoK,
amiatalo Kalipautå asingavoK periiig-
paluganilo. inusiale Kanordlo iliorne-
re kussanardluinarput. oKautiginiag-
kane tyskisut kussanardluinartumik
OKautigissarpai, tulugtut franskisul-
dlo oKalugtarportaoic. kalåtdlisut o-
KautsimisordluinaK eKaringitsigalu-
git oKalugtarpoK. Kalåtdlit-nunåta
ukiunik
100-
nguinerane
erKdiniut
OKalugtuagssartai naliminilo pisima-
ssue arajutsisimångcKai Europamiio
pisimassutaoK nalorningivigpai.
Janssen Parisime ilisarisimassarilisa-
galuaråine perKigsiminåsångikalua-
KaoK, måne pingåruteKaKaoK åssimi-
nik taortigssaKångitsoK."
åtama tikeråtik franskiussut sapi-
ngisane tamat ikiorn'iarpai, ikiutigi-
niagkaminut ilångutdlugit Kalatdlit-
nunåta ujarai kaisarikormiumut
(prinsemut) tuniusLmavai. ilisima-
ssagssarSiortut ujaragsiortoråt såku-
tunut nålagausimassoK Ferri-Pisani.
franskeK tåuna pitsavik åtagalo uv-
dlut Kavsigsunguit Kångiutinartut iki-
ngutigigdlualivigput, nauk ilisimane-
KångikaluartoK ikingutiglngnerånut
soKutigissait pissusimånguatsiarput.
ilisimåinarparputdle ikingutigingneK
tåuna åtama tonunera ukioK 1884 ti-
kitdlugo atasimassoK. ikingutigit tåu-
ko 'ingmingnut takorKingisåinarput,
naggatåle tikitdlugo ingmingnut ag-
dlagfigeKåtåutuarput. isumaKarnarsi-
naugaluarpoic ikingutigingneK tåssu-
nga kigdleKarsimåsassoK, aitsåtdlc
iluamik autdlartitdluarpoK. atåtaga
Store nordisk telegrafselskabime
franskit tyskitdlo sorssungnerata ki-
nguninguagut franskit nålagauvfiånit
isumaKatigingniuteKarfigineKarsima-
ssok Danmarkip Frankrigivdlo nalu-
naerasuartautitigut ingmingnut atå-
ssuteKarfigeKatigingnigssåt pivdlugo,
atorfinigsimavoK, Fanømut Calais-
imut atåssuserniarncKarpoK Kavdlu-
nånik inulingmik nalunaerasuartau-
teKarfiliorfigssame. atåtaga 20-1 mig-
ssiliordlugit ukioKarunartoK radiolc-
rissungordlånik ardlalingnik ilaKar-
dlune radioicarfigtåK atorKårtikiartu-
tigalugo sutdi i vigiar tord lugo autdlar-
titauvoK. ardlåinåtdlunit fransk'isut
OKalugdluarsinåungilaK, taimåitumig-
dlo Fécampme Delbendesip handels-
skoleane iliniaratdlartugssångortine-
Karput. atåtaga oKautsinut ponersu-
vok franskisutdlo pikorigsilertoKalu-
ne, kisalo franskisordluinaic onalug-
talerpoK kukuneKangitsunigdlo ag-
dlagtalerdlune. radioKarfik atulersi-
neKarpoK, atåtagalo Calaisime suliler-
Pok. tamåko tamarmik taima inger-
dlatitdlugit nalautsorneruvdluinartu-
mik erKumitsumik pissoKarsimavon.
ukiut ingerdlanerine Ferri-Pisani ge-
neralingortincKarsimavoK månåkul-
dlo sorssungnerup kingorna Calais-
'ime såkutunut Kutdlersångorsimav-
dlune. åtåkordiugo atåtama Calais-
imut pinera arajutsisimångiiå, ujar-
pa, sukutdiunitdio igdluminut pulår-
tarsinångortitdlugo. atåtama sukut-
dlunit pulårsinaunine atordluartarpå,
uvdlutdlo ilåne generalip løjtnantime
ilåt atatavnut ikingutigssatut sujii-
nersutigå imatungajak OKausertaler-
dlugo: „asassara Janssen, uvanga
'ilingnut ikingutigisavdiunga utornau-
vatdlårpunga, sordlo atåtangnut iki-
ngutausimavunga, unale angut iki-
ngutitåriniaruk, tyskisut iliniartisi-
nauvat, tåussumalo ivdlit franskisut
iliniartisinauvåtit." løjtnante tåuna
Lucien Lombardcaumik ateicarpoK,
atåtavnutdlo ikingutauvdluartungor-
poK. pissutsimikut åssigingilårtuput.
Lombardeau angutauvoK angisoK pi-
korigsordlo, tatiginardluinartuvoK,
naugdlo såkutussutsimine sukangå-
ssuseKaraluardlune ilåkuminardlui-
nartuvoK. atåtaga tåussumatut pitsau-
tigingilan. åssigingissutsitik naleri-
sarniartarpait, ikingutigingneratdlo
Kamångavik ikingutigingningoriar-
tordluarpoK. atausiaratik ineivatigig-
agdlagkamik dminga agdlautigingnigtup
angulå, overassistent E. E. Janssen (1852—
1925), Kalipaissup Luplau Janssenip 1910-
mc titartagå.
Faderen til denne artikels forfatter, overassi-
stent E. E. Janssen (1852—1925) tegnet af
maleren Luplau Janssen 1910.
tarput, atåtagalo Parisimut nungmat
LombardeauvtaoK Parisimut nugti-
taunigssane sulissutig'isimavå. Lom-
bardeau atatavnut ikingutauvdluartu-
vok, tamanik ikiortuartarpå ajornar-
torsiutainigdlo amerdlaKissunik iki-
ortardlugo. atautsimut katitdlugit ima
oKåinarsinauvugut: sujunersuissigiv-
dluarpå. Lombardeau arnamut pitsa-
vingmut frk. Louise Lecomptemut ka-
tikaluarmat ilcingutigingnerat akor-
nuserncKångivigpoK. fru Lombardeau
ilungardlune ikingutigingnut akuliu-
tilertorpoK. atåtaga ukiut iculit Fran-
krigime sulerérsordlo København i-
mut angerdlaricuneKarpoK.
ukioK 1888 atåtaga katipoK uvanga-
3