Atuagagdliutit - 24.12.1956, Blaðsíða 22

ilumut jutdlime tunissut pitsak! ujar-
Katut mångertigilerdlune Kerisima-
vok, mikissuarånguångortiterdlugule
avgorparput igamutdlo utdliutdlugo.
KalariånguaraluarpoK KajoK Korsorpa-
luariånguarpoK, atame najukuminara-
rae. aKajai’Kup amerå angerKatiging-
nik avguarparput, pendgsåvigdluta
tamuariånguarpugut.
sivisuatsiåmik issaKaridngilagut.
uvdlune pingasune sumik issaKarata
kangimukårnerput nangiparput. mar-
dloriardluta orssuaussanik imermut
Kalautdlugit misiligaluartaraluarpu-
gut. mamaitsungrkaluarput, Kårsit-
dlautåungivigputdle. tåuko erKaina-
git uvdlakut, uvdloKerivanut unukut-
dlo titumassungorpugut. tiliorujug-
ssuardluta kissårKerugtornerane i-
mcrtarårput.
apusiutinik aloKutserdluta inger-
dlavugut umårigpatdlångivigdluta.
kångnerssuarput uernarnertut itumik
nukigdlånganingorsiraavoK. unuame
KianartaKissoK uvdlukut pitsauneru-
ncK ajuvigpoK, masarsugtup anorai
Kulitsavtine tugtut amine angmani-
nguatigut mikinerpåtigutdlunit tåtor-
ssariarfeKångingmata.
taimåikaluardle uvagut erdloKinar-
torsiutivut sungitdlat Kingmivta atu-
gåinut nalerKiutdlugit. sapåtip aku-
nera KångiutilerpoK iluamik nerisi-
manatik taimåitordle uvdlåmit u-
nungmut Kimugtuartardlutik. paml-
ssersimårungnaivigput, Kimungnerat
nukigdlångassdngorpoK, ingerdlaju-
arputdle. avangnårssuata Kingmisa
tamåkua pinertussusiat tupingnavig-
poK, anuiningne aKugdlårnigssartik
tikitdlugo nukimik amiåkungue ator-
dlugit namagigtardlutik Kimungnig-
ssamingnut kajumissusiat takuvdlugo
kivdlingnångitsungilaK.
narssåinarssuarme isoivångitsutut
tamanut siårsimassume tugtut tumi-
siagssaKångitdluinarpoK. k i nåle tåssa
uternigssamik Kardluatdlangniåsava.
sujumut, sujumuinaK tugtunik nåmag-
tuitserdluta, tåssa indianerit ilerKuat.
Kagtuneic erssarigsoK avangnamut ki-
mortoK tikiparput, tåssångånitdlo
kuit kangimut Hudsonip kangerdliu-
manerssuata tungånut kugput. tugtup
aKajaruanik tamussernivtinit uvdlut
pingasiingortut orpiliagssamerngit
najungaleKisanissut KorKersimani-
nguame kup autdlarfiane sujumorpa-
vut tangmårfigalugitdlo. tåssane Ka-
noK iliornigssavtinik sivisumik suju-
nersioKatigigpugut. uvdlup sivnera
tamanut angalaordluta piniagagssar-
siorumavdluta isumaKatigigpugut.
tauva aKaguane kujåmut saiviatdlang-
niarpugut tugtusiumårsoraluta. iluag-
titsingikuvtalo neriugpugut autdlai-
niat KaKortut igdlunguat orpeKarfiup
kigdlingnisassoroK sujumorsinåusav-
dlugo.
sujunersioKatigingn erput nåmag-
singmat pissagssarsiordluta autdla-
rarpugut, Antoine uvangalo pissar-
nivtitut ingerdlaKatigigpugut. kangi-
mut ingerdlavdluta umassujungnartu-
mik takungilertoKaluta tåssångåinaK
tamåne kaKortuinarssuarme Korsu-
nguatsiartumik malugssalerpugut.
KorKersimanermit anitdlagupu’jgiit,
åjukulo sujunivtine ck orpigpångua-
kasit tåssa, orpiliagssat nåpårigsut
nauvdluarsimassut amerdlåsagaluar-
migamik, ukuluko tatsip KaKortui-
nauvdlune isoKångitsutut itup tungå-
nut Kagtunermit åmut atariånguar-
dlutik.
Kingmivut unigtipavut. „Chisi-ta-
tue’ detchen tlae“ (Kitsuarssuk, imeic
orpigpagssuit), Antoine oKarpoK tat-
sip Kuagssugkatdlo avangnavtinitut
tungånut tikuardlune. tauva tatsimi-
nganit avangnamut kangimut tikuar-
toriardlune nangipoK: „Thelon Thé-
si“ (Thelonip kugssua). tåssame a-
ngusimavarput! taserssuit ilisimane-
Kångitsut Thelonip soKångitsorssuå-
kut takeKissumik ingerdlavdlune aut-
dlarfigissaisa erKane tamåssa orpig-
pagssuaKarfik, orpigpagssuit nunåt
indianerit erKumitsunik oKalugtua-
Karfiat. pavanerssuaK kugssup Hud-
sonip kangerdliumanerssuanut ako-
Karfigissåne Kutdlinguit orssutortut
igdlune aulassunik, ingneKardlutik
ikumåput, angutitdlo Kingassunik i-
ssigdlit anguvigkanik puissiniarput,
månilo puilassut erKane orpigpag-
ssuit ernere, indianerit, KCKarput tug-
tunik Kinerdlerdlutik.
takordluinigssamutdle pivfigssaicå-
ngilaK. nerissagsserivugut. tugtut ili-
manångitdlat, umassunigdle lningne-
russunik imaKa pissaivarnarsinåusa-
ssok. orpingnut pulagavta auigssit tu-
misilerpavut, kaujatdlagiituaraluar-
dlugitdle Antoine Kumut tikuarpoK.
tingisimåsangatipai.
kisima aKigsserniartuiiuteriardlu-
nga Autoine Kumul ukalersiorniar-
dlune autdlarpoK. Kamutika tatsip
kigdlinganut unigtipåka, Kingmitdlo
anue Kasutimivåka apume aKupiv-
dluarnerorKuvdlugit. tauva aKigssinik
tumisiuilerpunga. Kamutit Kiinalår-
dlugit atautsip lurnai sujumulerpåka.
aiiigsseK ingnerme kaujalukårtitdlugo
sujataK takordlulerérdlugo isumav-
dluap atåne Kinaissilerpunga. tauva-
ie ardlånit taima perKunenartutut
issika årdlortipåka, Kisuariardlunga-
lo. akåna tatsime amaroK. Kingmika
ikaninguaK akupissut kisisa nåkupai.
autdlaisiga arKiuteriutå igipunga. a-
maroK iipipoK tåssuguinardle nikuer-
Kigdlune, tusiapitdlassiinguamigdlo
tupingnåinartumik oKilavdlune tatsi-
kut autdlarsardlune.
igerpatdlangmit Kingmit iterarput.
amaroK takoriuta tagpava Kaningil-
dlat pigsigåukamik pileritsåtagner-
mitdlo sujumut autdlariardlutik. Ka-
mutika! arpåinaK agdlunåK aKung-
nermut atortoiv Kamutit kingornåne
uniagåt angumeralugo tiguvara. King-
mit pangatdluserput, uniartituå-
nguarpunga. tigumissara iperarnaver-
sårtuatsiångorpara, iperaraluaruvku-
me Kingmi'ka takorKingnavisagavkit.
ingerdlarssoKaluta! a])iimik issigi-
ssacrutivigdlunga nerfatdlaraluarålu-
ngalo patdloraiuarålungalo, taivnaica
uniartilerpunga. tatsimile avasingne-
russume mångeKissunik KingartarKer-
sitersimavoK, tinga tdlagfigalugitdlo
taimågdlåme nivdliumigångama. pi-
sinångordlungalo Kingmit nivdler-
sarfigissarpåka: „wlio! \vho!“ (u-
ningniaritse! uningniaritse!) nivdle-
riarneK ajuiernigssara tikitdlugo. Ki-
nuvigalugitdlo kimigiserfigigaluarpå-
ka, OKalorujugdlungalo ugpernarsai-
galuarpunga. Kingmit siutaerutivig-
put. tagpitdlisitatut siutaerutitatutdlo
nerssut sujunermingnitoK - - neri-
ssagssaK - pangatdlussivigåt. — su-
na tamarme timivne ånernarsivoK,
pisinaujungnaiussalersungalo Kamu-
tika KingartarKåkut kingoratånguar-
put. inakardlune uniartilerpoK, King-
mit kigaitdlagput — tauvalo univig-
dlutik.
amaroK i kil igaiv malisavdiugo pi-
ssutigssaKångingmat tupermut uter-
niartariaKalerpugut. angerdlamut
autdiarpugut. unugtorujugssuångor-
sortalingmigdlo. anore kinångunaivi-
ssok apumik persoringnigtoK agssor-
parput. persup Kulåne Kilak uvdlo-
rissersorsimavdlune atdlårKigpoK,
Kåumåtivdlo aput persersoK ldngor-
figå.
tupeK a p u s i n c r fi g i n e K ar s i m a v o K,
navssårivarputdle. ilåka sule uterto-
Karsimångitdlat. kissarssut kukupar-
put singfik-puvutdlo ingivfigalugit,
pujortautivut kukoriardlugit utarKi-
lerpugut. OKartoKångilagut, atausT-
narmigdle erKarsauteKarunavigpugut:
ilavut pissaKarsimanerdlutik. nalu-
naeKutap akunere Kångiussorussår-
put. sanivne Autoinep kinå sauner-
KortoK erssiarssugpoK. nisune naner-
dlugit sujumut ordlikånerdlune igsia-
vok, aulariåsanane. ingminut ivaru-
ssårtitdlunga sut tamarmik sordlo pi-
viussujungnaersut — indianerit, tov-
Kup Kaumarna aulajarKajugtoK, nar-
ssarssuit aputåinait. ei’Rarsautit aut-
dlarput, crKaissaKalerpunga. Mar-
seillemIpunga umiarssuarmik ikivig-
ssarsiordlunga. sigssiugkanlput su-
korpagssuit, karsit sukunik imagdlit,
paornat neicildlo. tupingnåssusia si-
larssuarme taima sukoKartigalunilo
paornaicartigisinaungmat inuit iluari-
ssånguamingnik nåmagtissutigisinau-
ssåinik, neKitdlo, tåssaugunarput pu-
lukit neKait K&ve orssumik ulivkar-
tut------- - . indianeritdlc. tåkuniå-
ngivingncrsut-uko! anore agdliartui-
narpoK tupeiv ivsugtutdlugo. tauva su-
janålårpaluk silativtinit tusarparput.
pisangatsagdluta nålautsiarpugut, på-
silertorparputdle. sujanålårpaluk
paitsugagssåungilaK, Kingminik kag-
dlutik aggerussårtunik OKalugtupåti-
gut. kinamikut kanersimavdlutik apii-
karsimavdlutigdlo angutit tupermut
isaput kissarssutivdlo sånut inigsse-
rardlutik. oKauseKångitdlat, uvagut-
dlo aperingilagutdlunit.
aKaguane uvdlakut isumaKatigigsi-
manerput nåpertordlugo kujåmut
autdiarpugut. nalunacKutap akuncr-
pagssue ingerdlarérdluta Kimugsit su-
jugdliussut unigput. „E-then!“, (tug-
tut), pingnigtuinarpaloidssumik su-
aorpatdlagtoKarpoK. iluinutdlume!
sujunivtine narssame tugtorpåluit
ingerdlaorput. naerérsimavdluta ma-
jorajåkut pangatdlugdlutik igdluatu-
ngånut tarrikåput. pangnerssuaK ki-
ngugdlersauvdlune Kagtorngup Kane
unitdlatsiarpoK åmutdlo nåkutilcrtor-
dluta, nagssugssuane kivitdluardlu-
git, sakiai KaKortitdlutik tåssalo
tarritdlunisaoK.
kångncK puiugauvoK, autdlainiat
KaKortut igdlunguat eritaimanerupoK,
indianerit itsarssuarmitdle misigssa-
rissusiat itertitauvoK. tugtoKarpoK.
avdlat tamaisa sugssåkérdlugit pini-
artariaKarput, nauk pissaKarnigssaK
aitsåt taima KularnartigigaluartoK.
indianerit amarautut iput neKimik
n u tåm i k n aim assakal erdlut i k.
Kamutit kaujatdlaKåtarput. kikut
tamarmik peicuitsåtunguput lalitik
Kuleralugit Kingmit pilerisårdlugit.
Kingmit nfigdlioKissut tåssångåinavik
avdlångorput, tåukutaoK aungmikut
piniartuput. nukimik nungutait ator-
dlugit autdlarsarput, ingerdlarssor-
neK ilivitsuinaK.
piniarssåringningneK Kaicugorssu-
armut puioratdlångisagssara autdlar-
ti])OK narssarssuartigut, masarsugtup
Kågtorngisigut Kumut åmutdlo. india-
neu k i mugse k tåkutitdlatsiåinaK tarri-
taraoK, tugtutdlo kigdlingussåp nalfl-
ne tornertut tårtutut ilivdlutik tåkii-
taraut. aputåinarssuaK kigdleKångit-
sussAk seKerngup Kivdlarumissartitå
taivnaKame ingerdlavigilerparput.
KimugseK sujuleringåtsiagara tå-
ssångåinaK unigpoK. Moose pigsinaK
niuvoK, aloKutinilo apusiutit ateriat-
dlauta autdlarsardlune ldngmine Ka-
mutit kingornatungånut pitorKåriar-
dlugit. Kagtorngup Kane angissoK
ipoK. ersitsagtitausimavdlune sangu-
ssardlune tamanut såKåtårpoK
åloosep inaligkåne.
ilumut arpagsinaukasik! sordlo
uvavtitut nuk i gdlån galersi in agåluå-
ngilaK. autdlarsarsimavoK Kasussug-
ssaujungnaertutut itdlune, taimågdlå-
me åungariartuårame.
masarsugtup indianera indianivi-
kasia periarfigssame kingugdlerme
nukingnik tamanik sarKiimisinauner-
mik pigissalik. inuncK pigssaKarniar-
neK pivdlugo akiuneK indianerit tåu-
ko ukiune tusintiligpagssuarne pigi-
simassåt. isse kångnerdlo sugssåkér-
dlugit inussutigssarsiornex inungnut
poK nuanersortalingmik nuåningit-
nakuarssuan. -— traktorit nunalcrineK tamåt tigåmilersimångikatdlaiipåt, nerssutit nukingat sule a to rf i gs sa k art i neKar ta rpoK. Hagen-
beckip Hamburgime ftraassflsivigssua inuit amerdlaiiissut usorigunauput, navguaitsussua tainatigortoK Meni orpiaislnaungmat, av-
Kuserngit mångersarstnauv.dlugit, agsaatdlagterisinauvdlune il. il.
Kraftig plovhest. — Endnu er traktorerne ikke blevet suveræne til landbrugsarbejde, den dyriske kraft kan stadig bruges. Mange vil
sikkert misunde Hagenbeck’s zoo i Hamburg, hvis altmulig-elefant Meni kan rydde træer af vejen, stampe, veje til, pløje o.s.v.
23