Atuagagdliutit - 24.12.1956, Blaðsíða 5

Hakon Mielchep atuagkiånit »Hval i sigte«mit
ukiut ainerdlasorssuit arfangniutit
anånarssuåne sulisimavunga iga-
ssoK oKaluasårpoK arfangniuti-
vingnutdle ikingisåinarsimavdlunga.
kisale arfangniutit ilåne piniartussup
Tjømmemiup nåkigilersimavdlunga
oKarpoK asingancrardlunga, taimåitu-
migdlo pissariaKarsoralugo perKig-
sardlunga silåinarigsarnigssara tåu-
kununga ilauvdlunga.
taimåitumik tugdlera igassoK neri-
ssagssiagssainik oKalupara, uvineKu-
timalo ivssunerssåt ateriardlugo tung-
merKatigut agdlunaussaussutigut ator-
punga arfangniumutdlo ikivdlunga.
arfangniutip Kanut pigama piniar-
toK, aKugtual maskinalerissunerdlo
tainiak sikigtuinåuput sordlo kungf-
kormiumik ikissoKardlutik.
— taimailiorungnaerniarit.se, oKar-
figåka, måssa iluvkut perruatdlagka-
luardlunga. nalungilarame igassoK
pingårtumik arfangniutine — umiar-
ssuarinc pingårnerssaussoK, tåssa nå-
lagåt tugdleralugo, taimaivigpoK.
pingårniartångilangale, umiarssu-
armile angnertat naligissavtut iliorfi-
ginartarpåka.
tikisåka sikissaralugtuinarput, ld-
salo aKugtup aperånga nagsatåka er-
Kutinarsinausoralugit.
taimailissordlo malugileriatdlariga
kavåjara Kutdlardlune kaussarfing-
miiika whiskyt puiaussat mardluk ku-
ngasé nuisimassut. tåukulo nagsatari-
simavåka nakussagSautigssamårdlu-
git arfangniume Kialeriåsagaluaruma.
nuånivigpoK KanoK pissuseivar-
neril påsivdlugo, piniarluat OKarpoK.
puiaussatdlo tigusinardlugit mérKatut
inordlåtut Kajagssutigalugit umiar-
ssup initånut erKiipait. imertarfing-
nigdlo tigusigamik aperanga imertar-
figtoKataujumanersunga, puiaussat
sumut nagdl'iutorsiulårumårnigssa-
mut torKortinagit.
tauva autdlarpugut, katsornaralå-
nguardlo arfermik piniagagssartår-
pugut.
nålagkersuiviane aKugtup saniani-
punga, tåssångåinardlo måtaligssuaK
piarKissartOK takulerdlugo. taimanc
måtagdlit piarKissartut pissarinigssåt
inerterKutåungilaK. taimåitoK Kamuti-
ligtartut ilaisa nangmingnérdlutik
piniarajungilait, uvagutdlc piniartiv-
ta sårKuvai, tamaviatdlo piordluta
autdlarterpugut.
Kuvdlika nå'kålerput, tåssame nu-
navne Tjømmeme umassut igdlersor-
neKarnigssåt pivdlugo peKatigingnut
ilaussortauvunga. åmalo erKarsauti-
gåra nuliara paninguaralo. avdlatut-
dlo ajornaKingmat arritsumik agsså-
ka katipåka pavungalo Kamånga pi-
ssumik Kinuvdlunga, aperalungalo
Kamutilik igdlikartilårsinåunginerå
serKornialerpat.
tauva ingilinguaK autdlartipå tå-
ssunga pisimassuniut ilaulersitdlugo.
piniartOK serKukutsorpoK uniorujug-
ssuardlunile. — tauvalo takulerpara
umiarssup Kava mcrKunik KaKortunik
persersoK.
tamako måtalingmit pisinåungit-
dlat, tåssalo ånilångalerpunga Kamu-
tigdlup nauligautåta ingilinguaK er-
Korsimagunarmago taimalo isaruar-
dlugo. — kisiåne takulfcrpara piniar-
tup natsane kaninat KaKortut amiat
kussanaKissoic persimaga umiarssuv-
dlo Kanut naloriardlugo Kane Kitigtu-
ssissoK tåssale kamangnermut, tåussu-
malo merKue sumut tamaunga ting-
meralassut.
Kitigtussininc namagileramiuk nft-
lagkersuiviup tungånut KiviarpoK, ag-
ssanilo peKisinardlugit mingulerteru-
jugssuarpånga.
— ivdlit-una JunarsipalårssuaK,
ilaussoKartariaKångivigkaluarpoK aju-
narsaissussumik.
kisiåne sianigingitsussåginarpara
agssangnit peKingassunit nålagker-
su iv ik a ngun eKarsi n å u ngikatd 1 arma t.
tauvalo måtalik sujuneralånguavtigut
pututerKigpoK Kainutiligdlo imerKe-
riardlugo malilertorparput. serKor-
KigpoK sule uniorneruvdlune.
tauva nuånålcrpunga pavna uva-
ngalo suIeKatigigdluånguatsiavigkav-
ta. kisiåne ])iniartoK nålagkersui-
viup tungånut arpagtoK takuvara, si-
kagtilsi vigtu td lo u n ;d< u t so r s i m a s sut u t
nugt.
Hendrik Olsen
orssumik kuineiiartutut ssértigalune
OKarpoK ilulissamut takorKågkavtinut
niusagånga.
sorunalime ånilåivigujunga. talcr-
pia-tungivtinile måtagdlit avdlat ta-
kuleravtigik åma tamaviat Kinuserpu-
nga. månale ataga erKarsautigineru-
Ierpara Vestfoldime ilisimaneKar-
dluartoK angåkutut avdlatutdlo iloid-
ssiortartutut. tåussuma nåparsimassut
ajorungnaersisinauvai nåparsima-
ssup lalianut KilagtagagssiaK augpa-
lugtoK Kilerdlugo tauvalo tåssanitut
issigissane atuartardlugit. amalo piu-
magdlerfingmigut ingminut Kitsii-
ngortisinaussarpoK KernertoK.
tauva åtama anersåva Kinuvigiler-
para - pavna sulisei'Kigkumajung-
naerdlugo tåssame Kinuvigisinåungi-
navko måtagdlit uko toKuterKuvdlu-
gil. piniartOK tåuko akornånut
serKukutsorpoK, sulilunime tupigu-
sungnermit silagtordluångitsugut må-
tagdlit mardluk sanivtine pugtarér-
put erfalassuvtinik ilisarnaKutinik
kåpussivfigineKarérdlutik. piniartuv-
talo timå tamåkerdlune seicinertut Ki-
ngorninigpoK, umiarssuvdlo inue ta-
inåkerdlugit uvanga ilångutdlunga
imisikutsordluta. —• taimåikaluartor-
me ingminut takutipoK gentlemaniu-
vigdlunc, genllemanivingme igassu-
nik imitsissarpoK.
igassup nerriviup akianil issigånga
ilumorSåvigsututdlo navérsutut itdlu-
nga. 1
någga, atausinguamik mardlii-
nguanigdlunit najorsissaråine akor-
nutåungivigpoK, nangigpoK takuga-
miuk KanoK sianigunartigissunga tu-
sarKusårnine påsigunånginavko, må-
ssa taimak kussanarsågautigissoK.
-— kisiåne kiniserit, fy fan’ angne-
russumik pissariaKartarput imersi-
målårniarangamik.
ilåne amerikamiut oliemut agssar-
tfitånut igassuvunga, talisimavugutdlo
ajortit ajortuliagssatdlo nuånersut ig-
dloKarfiåne alianaitsume Rio de Ja-
neirome. nunamukarpunga piligtau-
neK åiparalugo, ilerKorputdlo malig-
dlugo avKusernit amitsut ornigpavut
kisalo kiniserit imerniartarfiutånut
mikissumut iserdluta. tåssanime ar-
nat taimaeKataitdlo nigorsimasinau-
vavut eruigsivdluta iminguamik aKa-
jarormiulersinauvdluta.
erKaimésavat umåk nukagpiaraK,
oKaluasårissåka tamarmik ilumor-
dluinartungmata. atuagkiortut-uko ki-
simik sagdluliornerup alianaitsuanik
tunincKartarsimassut. uvagutdlc umi-
artortut taimailiornigssavtinut su-
ngiussisimångisåinarpugut. taimanc
ukut 30 matuma sujornagut låuna pi-
simassuvoK, taimanilo silaKarsimå-
ngeKaunga, avdlatutdle ajornaKing-
mat taima pisimavoK.
pisimassuvoK alianartortalik, tai-
måitumik unuarparparujugssuit ta-
inatuma kingorna eKersorutigissdi-
narsimavara.
piligtardlo puiaussaK cachas sang-
mivdlualerugtorigput im.erniartar-
fingmik pigingnigtoK kiniseriusson
aggerpoK aperalutalo umiartortuner-
sugut, angerpugutdlo navsuiautileri-
nginavtigo umiartortut nerissagssale-
rissutdlo åssigingissusiånik. soKutåu-
ngilarme ilåne ingminut migdlisilår-
taraluaråine.
umiartortuvugut, umiarssuarputdlo
umiarssualivingmlpoK, New Yorlc-
imut ingerdlaniarpugut una silanå-
ngitsupalåK mamailsoK nungiisinar-
dlugo.
oKaliitilårusugpavse, kinisere
OKarpoK. tåssa ikinguteKarpunga
Amerikaliarusugtumik. kisiåne yan-
keet (amerikamiut) kiniserinik ar-
dlaKarnerussunik nunamingne tako-
rusugungnaersimåput. nagsarsinau-
guvsiuk pårKutigalugulo nunamutdlo
pisitdluardlugo tauva tamavse ingmi-
kut 1000 dollarsinik pigssarsisaga-
luarpusc måna aningaussivingma
iluanitunik. angutivdle riangmineic
aningaussat tåuko tuniutisavai umiar-
ssuavsinut ikiniariarune. puiaussaK
una akilisångilarse sujumorutigilågi-
narsiuk.
tåssa inugpalugtumik oKalungneK.
tauva pissugssat OKaluseralugit
iluarsåupavut. nalunaenutardlo unuå-
kut atautsimut KiterKutoK umiarssup
talisimavfianut arKarpugut, Kuerssuit-
dlo tunuinut nåpitsivfigiumassavti-
nut pigavta kiniserit mardluk sarKu-
merput.
angutip ikingune avdla ilagisima-
vå. kisiåne ama tåuna 1000 dollarsi-
nik kaussarfingmioKarame soKutåu-
ngilaK.
piligtap brasiliamiut politiat tali-
tarfingmitoK pigårtorputdlo ingmi-
nut imertarfinguartoriartorKuvai. tar-
Kamanilo skålértartitdlugit ilaussug-
ssat issertordlugit ikårtipåka ncri-
ssagssausivingmutdlø isertikatdlar-
dlugit. tåssanlkatdlåsåput avdlamik
inigssånik navssårserdluta. kissartu-
ngue mardluk uvanga inivnut inigssi-
katdlarpåka.
tusålerparale pigårtorput piligta-
mut OKarpatdlagtoK, tusardluavigpa-
rame anilernermine oKartoK mistaler-
put ilersariarlortariaKardlugo, tåuna-
lo ineKarpoK nerissagssausiviup sa-
niane, nerissagssausivigdlo ungalu-
ssåinarnik akunilingnik matoKarpoK;
kialunit sanerKukuniuk tåussuma ilu-
anitut tamaisa takusinauvai. tuavior-
dlunga ncrissagssausivingmut atipat-
dlagpunga parnaerussaerdlugulo. ki-
niserit anisipatdlagpåka Kerititsi-
Foto: Arne P. Hansen.