Atuagagdliutit - 24.12.1956, Blaðsíða 31

Svend Kålatdlo
iUniarsimassoK illniarsimangitsordlo
MERARTAVTINUT

jutdlime orpiliånguaic
„arrå igdlikalårniaritse kamigsså-
nguase inerniarniarpåka," anånap
panine mardluk unisanatik naterme
pisugtut onarfigai, „aKaguagunguaK
unukutårniarpoiv (jutdliararniarpoK)
iningitsoKinaunga."
„ila anåna nuånårnermit uninga-
neK saperavta," paniata åipå angincK
oKarpoK, „jutdlingajalinarmat nuånå-
Kigavta."
„orpiliaKartuguvta sule nuånerne-
rusagaluarpoK," pania nukardk'K
oKarpoic.
„ila ukorsmguit. taima perusung-
naraluarpoK, nalungilarse pitsungu-
ssugut, pissartagånguase nåmaglnaru-
mårpase," arnåta oKarfigai.
„åp, nuka orpiliaKåsaugut susa mi-
kissoralånguamik. anip ikiusavåti-
gut,“ pania angajugdleK aulajangersi-
marpaluvigsumik nipcKardlune o-
icarpoK.
arnåta oicaranilo panine Kunguju-
lavdlune issigai. nangminerme naluv-
dluinarpå sumit Kanordlo ilivdlutik
orpiliaKåsavdlutik.
tåssa piniartukut Kaspåkut nulia-
talo Kfirap igdlunguåne oKaloKati-
gingneK tåuna pisimayoK. igdlo tåu-
na silatånit soKutiginartungikaluar-
poK. nunarKatimik igdluisut avdlatut
inarpoK ivssunik ujaraanigdlo Kar-
maKardlune. taimane ukiut 30 matu-
ma sujornagut niuvertoKarfingne ig-
dlut amerdlanerit taimåiput. kisiåne
'Kaspåkut igdluata ilua alianaitsuvoK
tamarme Kissuinauvdlune tungujor-
tumik Kaumassumik KalipauteKardlu-
nc ipeKångitdluinardlunilo. ingang-
niig<llo taimane jutdlingajalermat
alianaersarneKarérsimagame najoru-
minardluinartuvoK. mérartait pinga-
suput. angajugdlersåt nukagpiaran
Sulut arKanea-pingasunik ukioKarpoic
pendgpalugdluartuvdlune nipaerdlu-
ssuvdlune angusissautigisimavdlugo.
najai Ane Evalo Kulinik arfine-pinga-
sunigdlo ukiugdlit Kimassuput, unu-
kuldlo unerisimalerångamik angajor-
Kåmingnut allkutauvdluartussard lu-
tik.
angutåt Kaspat Kåinåkut nangiaku-
lugtugame imautitdlugo piniartoKati-
minut nagdlersusinaussångilaa, tai-
måitumigdlo ilamisut pissarpagssua-
KarneK ajordlune, sikulerångatdle
nagdlersusinauleraraoK. taimåika-
luartoic ilaKutarit tåuko ilamingnut
akunagtujuinernut ilåuput. pissutigåt
pårssivdluartugamik tamatigutdlo pi-
gissånguamingnik nåmagingnigtuv-
dlutik. Kaspat piniartoaataisa ator-
tugssamirignik akunagtoriardlutik
sågfigissarpåt, nulialo arnaKataisa
åmitigut parKisårfigissardlugo. ig-
dluåme nunaKarfingme tåssane pi-
niartut igdluine ipinerssauvoK k i s i -
mi lo KalipautcKardlune.
tåssalo oaalugtuap uma autdlarti-
nerane niviarsiarKat anånartik kisiat
ilagalugo isersimåput angutitait pe-
Kangingmata.
„anåna, Kanugo kamigssåka inisag-
pat?“ Ane aperivoK.
„akornusersorpatdlångikuvsinga u-
nungmut auligssait akuvsigiåinåu-
put,“ arnå Kiviaranilunit akivoK.
„uvangame?" Eva ilångupoK,
„ivdlinguaK kamigssatit atungigag-
ssåinångorput. ilame Ane, imaaa
nangmineK Kuligssatit akuvsisinaugi-
tit, ama anen;ap kamigssai inårsar-
tariaKarmata."
„kA,“ Ane pileritsagpoK, „måna
autdlartisavåka?"
„någga, atungai panersilårKårdlu-
git. måna (flrsivigtinago imertarnia-
ratdlaritse, tåssamiasit tårsivilerér-
32
poK asume kaperdlagtorssuau. ata av-
dlamut såKåtårpatdlårase ernlnaK
arigerdlåsause," arnåta onalugfigai.
niviarsiarKat oKorsauseriardlutik
imertautigssamingnik tigusiput aniv-
dlutigdlo.
sivitsoriångitsoK igdlup inue ta-
marmik isersimalerput. naugdlo uva-
linaraluaK uvdlup Kaunianinguerute-
rérpoK, Kaumataerusimangmatdlo ar-
ssarnerit Kaumanerat nikeKåtårtOK
kisime KåumarKutauvoK. ukiåkut
anguvdluarsirnagamik nunaKarfiup
inue KåumarigsårrateKaut. sila jut-
dlerpalålerpoK isse tåa nuna Kaug-
dlorinavik. silame lamane tamåne
nipit Kimassut tutsiiitarput, akornati-
gutdlo mérKat jutdlisiutinik tugsiar-
paluat tutsiutarinardlune.
„tåssa uvdlumc jutdlimut atuarung-
naerpugut," Sulut OKarpoK, „atåta,
aicago pingasunik Kingmilerdlunga
ivssuisorilanga."
„taimailiorniarna, kisiåne mianer-
ssordlutit, sikukusångilatit, sule så-
nerssajcaKaoK," angutåta akuerå, „Ka-
lerigsat ilångarérsimåput, tamaisd ti-
gusavatit, nagdliutorssuarne Kissug-
ssaileKisångil agut.“
„nuka, igdlikarit Kutdlermut tålut-
sertåinarparma," Ane kamigssaminik
akuvsigtdK OKarpoK, „sorme-una ni-
pitinartarniångilavut uvfa Kangale
inerérdlutik."
„ilumorputit paniga, tauva atåtavit
ikiusagaluarpåtit," angutåt igdlariar-
dlunfc oKarpoK.
„ila unånguaK, tåssa talagkangneK
autdlarnernialerérpiuk?" arnåta ku-
ngujulavdlune Kiviarnagulunit oaar-
figå, „någga, taimåiniåsångilatit, su-
nalunlt suliarigångagko perKigsårtå-
sautit."
Eva angajume saniane påpiarålu-
nguanik Kiortaigaluardlune nikuipoK,
aninilo orneriardlugo isuvssupå.
ania KungujulavoK s’ikimatdlagtar-
dlunilo.
„sunaliåsinuna pigå?" angutåt apc-
rivoK.
„naluvara, oKåsångilanga," Sulut
Kungujulassorujugssuvdlune oKainar-
poK.
tauva niviarsiarKat tugsiardlutik
agpiput: „Kujavdluse Kaigitse mer-
dlertut-å“ atordlugo. angajorKåvisalo
tusa r n ågi n aralu ardi ugi t kajumigti-
vigdlutik ilårpait. tåssame jutdlisiu-
lålcrerput.
aKaguane sut tamarmik piniarlii-
kune Kaspåkune jutdlimut inerérsi-
måput, tåssa nagdliutorsiornermut
iseriåinångorput. ilaKutaritdlo tåukua
kinåine iluarusungneK nuånårnerdlo
takugssåuput.
uvdlup ingerdlanerane Sulup i<i-
ssunguaK amitsoK suliarå. kingornalo
Katångutine ilagalugit Kuiussångua-
mingne mulumersordlutik; angajor-
Kåve tamarmik ingmikut suliaKara-
mik sunersut påsiniångilaitdlunit.
aKagumut jutdliararnigssånut pi 11-
kornermit méricat inajårput, iinukut-
dlo tugsiutigissartagartik pinago jut-
dlisiumik tugsiarput.
jutdliaraK tujorminarniatåraluar-
poK, nivtailaK, asulo persilersardlu-
ne, mernatdle nuånångåramik tåssa-
Kalunit persernera malugisimagujåt.
„pivordlérérsimalerdlutik", unung-
nigsså utarKiarinalerpåt. Anekutdlo
ilaKutamingnut tuniussagssålunguatik
isumanignacrérsimagamikik igdlu-
mingne uningåput, ilanilo pingasuv-
dlutik ingmingnut isuvssutarniardlu-
tik, agsut angajorKåmingnut issertu-
gaKarpalugdlutik.
unukut nålagiardlutik anigamik
Svend palasip ernerå. igdloKarfing-
me åtåkumine sivisumik tikerårsima-
ssarpoK tåssaninerminilo atuariartor-
tardlune. arKanilinarnik ukioKarpoK,
silatorujugssuvdlunile. nukagpiarar-
mc taima silatutigissoK pivdlugo ig-
dloKarfingmiut tamarmik oKartarput:
sungusaKaumitauva? oKautsit ingmi-
kut itut ajornaraluartutdlo Kavser-
pagssuit sapingilai. Kålatoraap pala-
sikiine kivfaussup niarae ileKimisår-
tortinartarpå Svend oKautsinik nang-
mineK påsingitdluinagkaminik oKa-
lulerångat. Kålatoraavme oKarfigi-
ssarpå: „tamåkuningarssuaK oKalug-
tåinaruvit palasingoruvit nålagiarfi-
gineKarnaviångilatit."
uvdlut il^ine palase nulilo Kitorna-
tigdlo angajugdlit mardluk nakorså-
kuliarmata Svend KålatoKardlo kisi-
mik palasip igdlorssuanut Kimatåu-
put. Svendip Kimataunine manikujug-
tisimåssutigigaluarpå, avdlatutdle a-
jornaKaoK.
KålatoKaK igavfingmipoK månau-
ssanigdlo igfiordlune, Svend sanianT-
poK issigingnårdlugulo. sunauna ali-
kutariniåsavå? taimaitdlune Kålat
oKarfigå: „Kålat atuartussårta! ivdlit
méråusautit uvanga iliniartitsissusau-
nga. aperKutika akivdluångikångag-
kit kukunerit tamaisa månaussamik
atautsimik akilertåsavarma." „Kå,
taimailioriånguarta!" Kålat akivoK.
„uvangåtaordle iliniartitsissulåru-
Kaspåkut mérait arpaliutinavik ig-
dlumingnut angerdlarput. angajornå-
vilo igdlumingnut iseramik suna ta-
kuvåt: jutdlip orpiliårångua. orpilia-
mingme taineKarsinaunerpoK. paor-
naKut siligtumik nagguvilik Kissii-
nguamut napasinångordlugo tiinga-
vilersimassumut KilerssusimavoK ner-
rivinguvdlo nånut ilisimavdlune, Ki-
ssup nuatigut nanerutéralerdlugo.
sume pisatarai? paormaiiutip pilutai
sule Korsuput, tåssaniputdlo påpiarat
åssigingitsualunguit sukuarånguitdlo
sisamat ujalugssiamik pitutalerdlugit
nivingarsimassut. tåssa orpiliångup
tåussuma pisatatuångue. taimåikaluaK
mérKanut nuånerdluinartuvoK. tåuko
nuånårpaloKalutik saniane KCKarput
alarsinaunagulo.
„ila ukunguit," arnåt OKarpoK, „tå-
ssa igpagssaK Kuime peKueKuterse.
ama sunuko tåuko sukuarKat nivi-
ngassut, suminguko?"
„tåssa ivsaK atuartitdluta palasip
tuniussai, nukalo torKoravtigik jut-
dlimut aitsåt piniardlugit," Ane ag-
sut usorssisimavdlune navsuiaivoK,
„kisiåne orpiliavtinikatdlåsåput."
„panilerune pilutångue nåkåså-
put,“ angutåt OKarpoK.
„masagtertåsavara," Ane OKarpoK
Kungujulavdlunilo orpiliårån guane
issigalugo.
„ila KaKugo orpiliåsaugut?" Eva
erinitsalinguatsiardlune aperivoK.
„Kå, orpiliarniarta," SCilut OKarpoK.
tauva ilaKutarit agssangmikut tigo-
råuput, kåvileramikulo „jutdlime
ivangkilio" Anep agpipå, nfigamiko
OKarpoK: „åma „KåumarpoK nuna"
atusavarput. versitdlo åipåt atulera-
iniko oKautsitdlo uko tikikamikik:
„mérKåtaoK nalungilåt," arnåta kuv-
dlé uluaisigut kulerput, klnåle piv-
dluarpaloKissumik issikoKarillune.
tugsiarérdlutik ingikamik Kaspat
kivdligsimarpalugtumik nipeKardlu-
ne oKarpoK: „ilumume jutdlip nipå
mérKap pigå."
imaKa tåssausimavoK jutdlime or-
piliat erKuminerssåt, taimåitordle
ilaKutaringne angisumik sunisson,
mérartåinilo nuånårutaungårtoK.
K. II.
mårpunga, aperautikale akisinåungi-
kångagkit tauva 1 øremik akilissåsau-
til, aningaussåme akigssatit arnamut
nåparsimassumut tuniuniarumårav-
kit." „å, tamaisa sapingilåka," Svend
OKarpoK, aut’dlartinialerdlunilo. ili-
niartitsissup atuarfingme pissarnera-
tut naterme saKissålerpoK månaussat
Kiviatdlåjutigalugit. apereutinik ajor-
n artunik autdlartikusugkaluarpoK,
kisiåne Kålat oKartarmat méraugat-
dlarame ukiumut uvdlut Kavseralå-
nguit atuartardlune, aperssutiginia-
raluagkane ajornartut tunuartinarta-
rianarpai. seicineK pivdlugo Kålat ili-
simassaKarnersoK-una?
Svend: Kålat, oKarfigisinauvinga
uvdloK unuarillo sumit pissartut?
Kålal: uvdlortarpoK scKineK nuigå-
ngat unuångortardlunile tarrikångat.
Svend: senineK nuineK ajorpoK.
Kålat: KanoK-å, seKineK nuineK
ajorpa? ivdlit kisivit ilånikut rnaki-
ngitsortarputit, seninerdle nuingitsor-
titillugo takungisåinarpara.
Svend: månaussamik, Kålat! seKi-
neK nuingisåinardlunilo tarringisåi-
narpoK. nunarssuaK-una kåvigtoK.
Kålal: sunauna sagdlussorssuaK!
KanoK-å, nunarssuaK kåvigtoK?
Svend: åp! —• seKineK Kanon agti-
gisoraiuk?
Kålal: pugutatut agtigisagunarpoK.
Svend: Kålat, kukuvatdlåpilugssua-
Kigavit månaussanik amerdlasunik
akilisautit! senineK nunarssuavtinit
angnipilorujugssuvoK. nunarssuaK
KanoK iluseKarpa?
Kålal: palasetcarfik måna avåmut
Kångingisåinarpara.
Svend: Kålat, sianlpatdlåKatltit!
ima isumaKardlunga aperåvkit: nu-
narssuaK angmalortuva manigsuinau-
v alunit?
Kålal: ulamertoriånguardle!
Svend: Kanorme iluseKarpa, påna-
kåtut ipilitutdlunit?
Kålal: pånakåtut.
Svend: månaussamik! naluviuk,
inuit umiartordlutik nunarssuaK kau-
jatdlagsinaungmåssuk. umiartorsi-
nauvit pånakåK kaujatillagdlugo? nu-
narssuaK angmalortuvoK kåvigdluni-
lo. angmatdlorigsutut kåvigpoK, nang-
minerdlo kåvitigalune seKineK kåvig-
dl ugo.
Kålat: Svend, oKarfigisavavkit,
sagdlorssuarnik tamåkuninga onalor-
Kisagaluaruvit atåtat angerdlarpat
OKautigiumfirpavkit.
Såend: ha, ha, ha! tauva tamarmik
igdlautiglnåsavåtit. Kålat, Kaigit sila-
tivtinukarta, tauva takutisavavkit
oicauserissama ilumussusiånik.
Kålat: tårKainane nunarssup kå-
viutisavåtigut?
(Svendip Kålat silatimingnukåu-
på).
Svend: Kålat! unerKigsflrit! scKi-
niusautit, påsiviuk? tamanut iliornak
uningarKigsårniarit!
Kålal: suvit-una? tåssa taima arpa-
Kåtårdluti t nun arssuåusavit ?
Svend: takusavat! (taima OKariar-
dlune iperåutane kåvitiårdlo majuar-
tarfit atånitut aivai). takuk, auna kå-
vitiåK, tåssamigoK tåuna nunarssuaK.
påsiviuk? takuk, måna iperariåsava-
ra takusavatdlo ivdiit kaujatdlåsagå-
tit. kaujatdlagkiartortitdlutitdle ing-
minigtaoK kåvigtuarpoK.
Kålal: kinauvale nunarssuarmik
iperartuissoK scKinermik kaujatdlai-
sinångortitdlugo?
Svend: nunarssuarmik iperartui-
ssoKångilaK, Kålat! taimåitordle kå-
vigtuarpoK. Kfilat! Kåumat KanoK
ungasigtigisoraiuk?
Kålal: orpigpagssuit Kulinguånitit-
i