Atuagagdliutit - 24.12.1956, Blaðsíða 6

vingmutdlo isertitdlugit, oKarfigalu-
gitdlo navianartuerugpat mestalilo
anerérpat ornigkumavdlugit.
inivnukarpunga, mestalilo itersar-
noKaraluarniat ånilangatigssaKångila-
nga, tåssugunguakut piligtaK inivnut
iserpoK aperalunilo angutit kissartue
tigumisoralugit. isumaKatigigpugut-
dlo misigssorumavdlugit, nårtartu-
ningme pivfigssame aulajangersima-
ssume Kårtugssianik imaKarsinåuput.
pilerujordlo piligtap puiaussaic na-
nimigainiuk, kunigtariardlugulo mia-
nerssuvigdlune oKåtårsinardlugo isu-
mcrpoK avdlanaraluardlune kisiåne
ajusångitsoK, oKåtartariaKardluinar-
tordlo...
kisiåne oKarérpunga kiniserit imer-
niarunik såkortunerussunik pissaria-
Kartut aulakulåsavdlutik. kisiåne na-
luvara kokainiunersoK, opiumiuner-
sok imalunit avdlapalårssunersoK
tåussuma imånut akuliussausimassoic.
kisiåne eriiaimassama tugdlera iga-
låkut seKineK iungorsimassoK pigår-
tuvdlo træskostovlcKardlune issing-
migaussåraunga, piligtardlo matup
kigdlingane nalavoK aulisagkatut ase-
rortigkatut Kalångitsugkatut Kitugti-
galune.
tupingnaralugtuaK — oKarpunga
- Kularnångitsumik igpagssan pava-
ncrujugssuarmisimavoK.
niarivuma ilua ujarårKanik ingigig-
sunik ulivkårtutut ipoK, silåmutdlo
anersårångama Kungatsivnit pujora-
lait aniassarput.
nalunaeKutaK arfiningorpoK, neri-
ssagssatdlo isumaginiagagssarilerpå-
ka. sikalågkanik pølsitortugssåupul,
taimåitumigdlo Kerititsiviliarpunga
tåuko ainiardlugit ... matua magpe-
ravko kiniserit mardluk Kerrarivigsut
upivfigånga.
tauva igpagssaK pisiniassut erKai-
lerpåka, nivdlerpunga piligtamutdlo
arpapatdlagdlunga, nangminerdlo a-
terpoK pisimassoK ajoraluarnerar-
dlugo.
taimåiporme. Kerititsivik arfini-
lingnik issigpoK kiniseritdlo Keråtar-
tuinångordlutik Kerisimåput, perdlar-
nerssue Kangale tikungånguarsse må-
ssa matume nalagaluartut.
KanoK iliortariaKarpugut? pilig-
taK ouarpoK. avdlatut ajornaKingmat
piligtap inånukåupavut, kiagsautitdlo
tamaisa angmarsinardlugit silanångit-
sumik Karnisigut kuissivfigissaraluar-
pavut. kisiåne taimailiornerput iluåt-
dlautigingivigpåt.
Kangale imåinarssuarinut pisima-
vugut, tårsingmatdlo piligtap kinise-
rit perdlarnerssuisigut uniardlugit
umiarssup sinåtigut imamut nåkar-
titarpai.
„Diåvulut nunaniltul nåmagput."
ouarpoK. aitsåtdlo svenskisut onalug-
Iok tusaravko svenskiussusia påsiva-
ra, uvdluinåkumc tulugtuinaK oicalu-
taravta.
tåuna kigdligalugo svenskit nuåna-
ringisartårisimavåka, sujugdlermik
pissutigåra ilissinerinine OKalusa tug-
dluångipatdlåKingmat, åipågssånigdlo
aningaussat avitagssaraluavut kiser-
maungmagit.
danskit ajoringilåka måna tikitdlu-
go. kisiåne isumaitalerpunga inuner-
ma ilåne Kilagsinauvdlunga, taimåi-
sagpatdlo låssa Kilangnivnut danskit
pissussugssångusåput.
igassoK anersårulugpoK — silåmut-
dlo anersårmat inå pujoralanigtutut
ipoK, kinalunime issigerKarpara.
tauva piligtaK Kinuvigåra puiaussa-
mik Gordonimik, tåssa Ginimik pi-
sorKamik ajungitsumik, åmalume
imertarfingnik mardlungnik.
Danmark inumcrsordle igassoK
nivdlerpoK. 1’ivoli umåtuinardle, ti-
miussiat punertigkat Kagdlersutigig-
sårtut, zoologisk havelo amalume
den lille havfrue (Kungusutariångup
arnap åssinga langeliniame sigssame
ujaragssup KanltoK), tamarmik atå-
tuinardlik.
-ilurnut mana OKalugtutisavavkit mi-
sigissartagkavnik, man al o arnamik
pinerdluinartumik autdlarKausisa-
våka.
Lolainik ateKarpoK. Curacaome ar-
nat amerdlaKissut taima ateKarput.
tåuna OKalugtuagssara negeriuvoK 18-
inik ukiulik. Kernaringårame kissar-
ssutitut KivdlarigsarKåtut Kivdlerti-
gaoK. tåssa taimane sule nuliaKångi-
langa.
Lola arnauvoK pitsaussoic.
angajorKåmine najugaKarpoK, ila-
gara atarKivdlugulo. inuvdluarKuler-
paralo tåukua igdluata naiitsiviane.
taimailcrugtortugut angutata mato
magperpå KaerKuvdlugulo, matulo
magpermat Kaumanermit Kingorfigi-
neKarpugut. inatumit OKarpatdlang-
mat Kiviariatdlariga unalo negeren,
inuleramale aitsåt taima angitigissu-
mik nukeKarunartigissumigdlo taku-
vunga, tåssame nerinangårame matu-
inut tåtoKisåupoK.
uvanga mikissunguvunga taimåitu-
migdlo ilaKutaringnut tåukununga
akuliutilerinanga. ungalugkat Kulaut-
dlugit pigsigkama tunuvnit tusarpara
nivdlerpatdlangnerssuan, niviatsia-
ravkulo takuvara angutata pitdlasitut
angitigissoii savigssuaK tiguvdlugo
tamaviånguat malilersimagånga.
minutit Kulit tugdlit arpagpunga
inunikasiga ånåukumatdleratdlardlu-
go. tamåna najugaK tikitånginavko
sumut ingerdlanera ilisimångivigpa-
ra. avKusernitdle sangoriait tikeria-
rångavkit erninaK atuatdlagtarpåka.
kingunivne tungmarpalungnerit o-
Kausipilugpalungneritdlo tusånere
migssiliul i gal ugi t sujuariartulårsorau-
nga.
igdlup tugdliup teKcrnua tikikavko
sangugama malugilerpara sunauvfa-
una igdlorssuaK atauseK kåvlnardlu-
go. — imalo sukatigissumik arpagsi-
mavunga, tåssa negererssuaK tunu-
ngersimavdlugo. sule savigssuane pa-
vungarssuaK pisitdlugo aulaterpå
nivdliautigalune tamaviånguatdlo ar-
pagdlune.
sapingisara maligdlugo malinarpa-
ra, tunungmut KiviarunångeKingma-
nga, tarrivfiga kisiat nåkutorssung-
mago.
anguleriånguatdlariga politit mar-
dluk tåssångåinaK savssarput angii-
ssuardlo tigussaralugo såkuerdlugulo.
nivdliavdlunilo pikigtorssuaK agssai-
sigut saviminernik parnaeruserpåt.
politjldlo okarfigåt inerternutaussoK
avKusinerine såkulissarnigssaK, ta-
månalo pivdlugo politil igdluånukåu-
tariaKartoK. erninardlo parnaerussi-
vingmut isertineKarpoK navsuiaulit-
dlånguarnago, isuinaKarpume taraa-
mane nigdlarserKarune ajunginenisa-
SSOK.
tauva umiarssuavtinut ilaganga
nålagarputdlo kikutdlo tamaisa tusa-
t-umassut onalugtutdlugit igassumik
aitsåt taima Kunusuitsigissumik taku-
gamik. tåssa avKusinermc pårssitit-
dlutik lakuleriarsimavåt negererujug-
ssuaK savilissardlune ersinartor-
ssuvdlune arpagtoK, angutinguamit-
dle mikissumit inalingneKartoic såko-
Kångitdluinartumit.
tåssa politit taima OKalugtuarmata
kimcKardluarpoK, nangminerme 0Ka-
lugtuarigaluaruvko ugperineKåsångi-
kaluarpunga.
taimane piniarniarnerup nalfinc
atarnineKavigsorpunga kingornatigut
sujornatigutdlunit taimåineKarsimå-
ngisåinardlunga. ilåne unukut pulår-
neKartarpunga taimane pisimassumik
OKalugtutilårKussunik, tåssalo pulår-
tut kaussarfingmioKalangitsusanatik.
taimane umiarssuarme sujatsiving-
me 350-iuvugut, taimåitumigdlo atau-
siåkårdlugit isertitarpåka.
taimane piniarnivta nalå nuåner-
sumik ernaissarpara, tåssame uvdlut
tamaisa taimåitumik pisimassoivå-
ngisåinarpoK. politinigdlo ilisimang-
nigtulcrdlune onaluasat ilumussusé
ugpernarsinerussarput.
ila ivdlit atuagkiortoK oKalugtuatii
taimak ersserKigtigissumik ugpernar-
sarsinåungilatit.
— skål. atausinguamik ilareilfir-
niarta puiaussap simia kangarérpoK.
måna arfangniarneK taimanikornil
avdlångortorujugssuvoK. taimane
ukiut 20—30 matuma sujornatigut
Curacaomut Ambamutdlunit, Las
Palmasimut Gapetownimutdlunit pi-
gångavta sunik åssigingitsunik pisi-
massoKartåinarpoK.
månale inusugtut niuvertarfileri-
nartarput nuliatik silikinik pisiniut-
dlugit, alersinik, paornanik Kivdler-
tussarmiunik avdlanigdlo Norgeme
sorssungnerup tamatumalo kingorna-
ne pisinåungisavtinik. tåssanilume
takuneKarsinauvoK sorssungnéK Ka-
non ajortisautausimassoK.
manalo' uvdlut pingasut tugdlerig-
sitdlugit imersimårtunik takunen
ajornarsivigpoK — nåmingajak.
Norgemiume-uko inusugtait Kanon
piniartut? taimane arfangniavingnik
arfangniartoKartaratdlarmåt Kuianar-
torsiagssan ajornartångilaK. Kanordlo
ilivdluta unugsiutigssavtinik aningau-
ssanik piniartarnivut kigdleKångivig-
put.
unuit ilåne Las Palmasime auma-
rutigssanik usilersorfingme talinga-
vugut, umiarssuvdlo kivfaisa ilat Ka-
non iliornigssavtinik onalonatigig-
dluarérsimavugut unungnigssånut.
takornartåungilan atortugssausiving-
mit Kivdlertussanik amiutinik pig-
ssarsiniartarneic nunamutdlo ikaut-
dlugit tunissardlugit akilcrsilåginar-
dlugit unugsiualårutigssanik. uvanga
isumersimavunga agdlunaussamik
pigssarsisinaussugut Las Palmasime
piumancKaKissunik.
tårsingmat sujumut pungujorpugut,
umiarssuarmiordlo tasamunga ater-
poK. silåinarigsarfikut agdlunaussaK
ningipara Kanitsissutigssarput. umi-
arssuarmiup natermut nivdlersaut
nilermago amuapatdlagpara, kingu-
mutdlo aulisautiga ningitdlugo. -----
tauvale anup tungånit tungmarpaluk
tusålerpara aggerpalugton, agdlunau-
ssarillo iperarasuariardlugo amorutit
tunuånut tårnerssamul tornorpunga.
sunauvfa-una umiarssup nålaga
unukorsiumik pisorujorton.
nalagkap silåinarigsarfik någdle-
rugtorå tasamånga umiarssuarmioic
suaorpatdlagpon: pavssumåk amuar-
niaruk.
nålagarput takusagaluarpat. agdlu-
naussaK tiguvå amuvfaserdlunilo, tå-
ssungalo agdlunaussamut agdlunau-
ssarssuaK manilla aulajangersimavoK.
umiarssup nålagå amuarpoK, aniu-
arpoK agdlunaussaK amuagkane umi-
arssup icånut amorrarigsautigalugo.
isangnerit 200 migssiliorunalerai
umiarssuarmioK tasamånga silåina-
rigsarfikut suaorpatdlagpoK:
nåmalersoringiliuk?
Nup umiarssualiviane aussau. „Blue Dolj)liin“ augtitagssamit nioraiviliorniat umiarssuåt tingerdlautiminik panersilersoiv.
Sommerliv i Godthåbs skibshavn. „Blue Dolphin“, der var undersøgelsesskib for malm-ekspeditionen, er ved al tørre sejlene.
6