Atuagagdliutit - 17.12.1962, Qupperneq 8

kalåtdlit umatimikut ajoKutigdlit
avdlamiunit amerdlanerugunarput
nautsorssutigineKarpoK ukiut tamaisa Kalåtdlit-nunane inusso-
KartartoK mérKanik tatdlimanik inunguseralugo umatdluteKar-
tunik, erKarsautigigåinile mernat inardlutigdlit Kanon amer-
dlatigissut månamut Københavnime pilangneKarsimassut, isu-
maKarnarpoK umatimikut ajutigdlit sule amerdlanerussut,
professor dr. med Erik Husfeldt ouarpoK
aussaK nunavtinut tikerårpagssuit
ilagåt umatimikut ajåtilingnik pilag-
taissartOK tusåmassau, professor Rigs-
hospitalime, dr. med. Erik Husfeldt.
sorssungnerup nalåne tyskinut akiu-
t&simavoK gestapomitdlo tigussarine-
Karsimavdlune, aniguisitauneruvdle
kinguningua autdlarsimavoK Ameri-
kap kitåne igdloKarfingmut San Fran-
siscomut umatit nåpautåinut tunga-
ssumik ilisimatut atautsimineråne pe-
Katåusavdlune. taimanernit autdlarti-
på Danmarkime umatinut tungatitdlu-
go pilagtaissartut nuimanerssåtut su-
liane, nunane avdlane åma ilisimane-
Kautigiligkane, silarssåp ilaine åssigi-
ngitsune angalaortamermigut. 1947-
me USA-mukarKigpoK, mérKanik i-
nångåseralugo umatimikut inardlute-
xartunik tungujorujugtuåinartunik pi-
lagtaissarneK påsiniaivfigalugo. 1950-
ip kingorna atåssuteKarsimavoK si-
larssuarme peruingnigssåkut pexati-
gigfingmut, taimanernitdlo ukiut ta-
maisa Kdumatit nav sit nunane assigi-
ngitsune angalaortarsimavdlune ama
Tyrkiame, Israelime, Ægyptenime,
Iranime, Ceylonime, Burmame mar-
dloriardlunilo Indiamisimavdlune.
tamatumunåkut professore nunavti-
nut takornarniartuvoK, suliaminutdle
tungatitdlugo ukiut ardlaKalersut nu-
narput atåssuteKarfigisimavdlugo. ka-
låtdlit ikigtungitsut uvdlumikut pro-
fessore tåuna Kutsavigissagssaråt må-
na tikitdlugo Omagamik. Erik Hus-
feldt sivitsortoK nunavtinukarniardlu-
ne piukortarsimavoK, aitsåtdle tamåna
nåmagsisinausimavdlugo.
— nakorsauneK Møllenbach uvanga-
lo maungnartitauvugut penringnigsså-
kut KutdlersaKarfingmit, pissutsit mi-
sigssoriartortitdlugit, professor Erik
Husfeldt OKarpoK. ilåtigut åma misig-
ssugagssarårput nåparsimavit sut nu-
tartertariaKåsanersut. nakorsaKarfing-
ne KutdlersaussoK, fru Eshter Am-
mundsen, åipågo Kalåtdlit-nunåliar-
tugssauvoK uvagutdlo maungnarpugut
tåussuma tikerårnigssånut piarérsar-
nermut tungatitdlugo.
suliarssuit angnertut
— Kalåtdlit-nunåmningne KanoK
påsissaKarpit?
— pingortitarssuaK alutornaKaoK,
malugerKågagssatdle tåssa suliaru-
jugssuit måna isumangnaerniar-
dlugit ingerdlåneKartut. suliaK
nangmineK takuvdlugo tusåmane-
ranit åssilissanilunit takussarnera-
nit avdlaoKaoK, KanoK angnertuti-
gissoK aitsåt iluamik påsissariaKar-
dlune.
— Kalåtdlit-nunane peridngnigssa-
mut tungassutigut ajornartorsiutit uv-
dlumikut angnertOKaut, professore
nangigpoK. inuniarnerme atugkat ki-
ngusingnerat silamutdlo tungassut
angnertumik ajornartorsiortitsiput å-
male igdloKarnermut tungassut iluar-
sineKarKaj arsimanatik. niuvertoruse-
Karfit ilåne takuvara ine atausinaK
inuit 14-it najoråt.
— kalåtdlit umatimikut ajuteKartut
pilagsimassatit Kavsialungorput.
— åp, isumanarnarpoK Kalåtdlit-
nunane umatimikut ajuteKartut a-
merdlanerussut nunanit avdlanfngar-
nit. nautsorssutigineKartarpoK ukiut
tamaisa Kalåtdlit-nunane mérKanik
tatdlimanik inussoKartartoK inungu-
seralugo umatdluteKartunik, erKar-
sautigigåinile kalåtdlit mérxat umat-
dlutigdlit Kanon amerdlatigissut må-
namut Københavnime pilangneKarsi-
massut, isumaKarnarpoK umatimikut
ajutigdlit sule amerdlanerussut.
KujanaKaoK mana Nungme nakor-
sat såriarfigssaKalersimangmata uma-
timikut ajutigdlit misigssordluarsinå-
ngordlugit, suna nåpautigigåt påsisi-
nångordlugo, nåparsimassutdlo Kø-
benhavnimukartisinaulerdlugit. fimå-
taordle Kalåtdlit-nunane nåparsima-
vinarne uvdlumikut umatit nåpautait
misigssorneKardluarsinauput. nåparsi-
massut ilait Københavnimukartine-
Kartarput rhisigssorKigsårneKésavdlu-
tik, nåparsimavigssuarne aitsåt tai-
mailiortoKarsinaungmat.
umatdlutit pissutigissait
— kalåtdlit umatimikut inardlute-
Karajugtarnerånut suna pissutauso-
raiuk?
— asimioKarfinguame ilaKutarit a-
kulerssutdlutik åipanigtalerångata u-
matimikut inardlutilingnik inungorto-
KartåinarpoK. åmåtaordle påsineuar-
simavoK ilanutaringne atausiåkåne i-
nungHseralugo umatdluteKartOKar-
tartoK, tamåkule tamarmik pissute-
Kartångitdlat ilaKutarit kingorårtaut-
dlugo ånissaKartarnerånit. umatikut-
dle åma ajuteKalersoKartarpoK gigtfe-
berip torKUSsårdlorujugssuarneruv-
dlunit kingunerissånik. augpaluarar-
nerit, røde hundet åma inunguseralu-
go umatikut inardlutinut pissutaussar-
put. nakorsap australiamiup Greekip
tamåna påsernårpå. nåpaut tåuna
bakteriaussanik sule mingnerussunik
pissuteuartarpoK nårtup umatåta pi-
ngulernerata nalåne umåmik ajoKusi-
ssartunik.
umatikut nåpautit ilåtut åma taine-
KåsaoK tarKat iluisa kalkeKalersarne-
rat. tamåna Kavsitigut nakorsautåi-
narmik katsorsarneKarsinauvoK åma-
le pilangneKarsinaussardlune.
umataussat puaussatdlo
— umåmikut inardlutilingnik Kanga
pilaissoKartalerpa?
— umåmigut ajutilingmik pilaer-
Kårpugut Københavnime 1944, ukiu-
nilo sujugdlerne Kuline taimanernit
umatimikut nåpautigdlit 1000 sivne-
Kartut pilagsimavavut. pilainerme pe-
riauseK sukasumik pitsångoriartorsi-
mavoK. 1954-ime atorneKalerpoK sé-
kut „umataussiamik" taineKartartoK.
tåussuminga Qmat pumperneKartar-
poK auerutdlugo, pilainerup nalåne
unigtineKarsinångordlugo pilainerdlo
inerpat autdlarterKigdlugo. taimatut
pilaissoKarKårpox igdlOKarfingme
Philadephiame USA-me. såkut pingå-
ruteKardluarto.K avdla tåssa puau-
ssiaK, pilainerup nalåne aup iltilersor-
neKarnigssånik isumagingnigtartoK.
såkutit taimåitut Københavnime ator-
neKarKårput 1956-ime.
åma pilainermut atatitdlugo time
nigdlortitarparput.
kop kogende vand gi-
ver en herlig bouillon. Brag
Vitamon som kraft til suppe,
sauce og sky. Bland pulveret i
raspen til f. eks. fiskefilet og
koteletter — og i kogevandet
til ris eller pølser — det giver
en pikant smag.
professor Erik Husfeldt oKaloKafe-
KartoK kalåfdlimik pilafaminik su-
jugdlermik. naparsimassutigisimassa-
ne professorip OKalugtupå pilagffsi-
mångifsugune 30 sivnerdlugit ukio-
Kalernigsså KularnarsimagaluartoK.
timimik nigdlortitsineK
— pilainerup nalåne KanoK agtigi-
ssumik time nigdlortineKartarpa?
— timip pisataisa atausiåkåt å-
tåssisinaunerat åssigingeKaoK. nig-
dlortitsineKartinago aup unigtine-
Karnera xaratsap åtåsinaussarpå
minutine pingasune sisamanilunit.
aup kåvinera sivisunerussumik u-
nigtineKarpat Karasax ajoKuserne-
xartarpoK atajuartugssamik. nig-
dlortitsineKartinago umatip åtåsi-
nauvai minutit arfineu pingasut
tartutdlo minutit 20. timile nigdlor-
tikåine 30—32 gradinut, tauva aup
kåvinerata unigtineKarnera Karat-
sap åtåsinauvå minutine ar fin en
pingasune. ajutårnigssamut ånilå-
nganarpatdlångitsumik time nig-
dlortinexar sinauv ok 25 gradinut,
taimailigångat Karatsap iltilersor-
neKångikaluardlune åtåsinaussar-
pai minutit 25. tåuko atautdlugit
nigdlortitsineKarångat umat saju-
kulalersarpoK sivitsorångatdlo aut-
dlartikumaitsorujugssuångortar-
dlune.
— umatikut pilainermut atatitdlugo
ama avdlatut periauseKartOKartarpa?
— ap, umat ingmikut nigdlortine-
KarsinauvoK bakteriaiagkanik aseror-
tigkanik eruå sikulersordlugo. taimai-
lissoKartitdlugo umåmik pilaineK aku-
nes nåmagtitdlugo sivisussuseKarsi-
naussarpoK. naggåmik avKutigssatut
åma imailiortOKartarpoK suvdlulikdr-
titamik umåt aulilårtardlugo auler-
sornerale unigterKigtardlugo. taimai-
liortoKartuarsinauvoK pilainerup na-
låne, taimailiortoKartarpordlo umat
sångitdlisimagångat sordlo tarKat i-
luisa kalkeKalerneratigut.
— umatikut pilaineK angnertoK Ka-
noK sivisutigissarpa?
— akunerit arfinigdlit. piarérsarneK
sivisussaKaoK. uvdlåkut arfineK pi-
ngasunut autdlartitarpugut pilagtitug-
ssaK ilisimajungnaersitdlugo. sakissat
angmarneKarnerat autdlartitarpox
Kulinut. umatip pilangneKarnera
nangmineK akunerup åipå avigdlugo
sivisussuseKartarpoK arKanernit a-
tautsip KerKanut. merssomera åma
sivisussarpoK aitsåtdlo mardluk mig-
ssåne inertarpugut. tauva pilataK er-
KuneKartarpoK inimut Kautukiartor-
tarfingmut. angnertunik taimatut tai-
mågdlåt pilaissoKarsinauvoK Køben-
havnime Århusimilo, Kanigtukutdle
åma Odensime taimatut pilaissoKarta-
lisavdlune.
inuit 11—12 augdlo 8 liter
— auk KanoK angnertutigissoK pi-
lainerme atautsime atorneKartarpa?
— literit arfineK pingasut, åugdlo
Professor Erik Husfeldt i samtale med
sin første grønlandske patient. Pro-
fessoren fortalte sin gamle patient,
at han uden operation havde haft
små chancer tor at blive over 30 år.
tåuna nåparsimassup auata åsser-
dluinarissugssaussarpå. aungmik sit-
dlimateKarfingmiut ulapitaKaut pi-
laissoKartugssångorångat.
— pilainerme inuit Kavsit ikiutar-
pat?
—• nakorsat ilisimajungnaertitsiner-
mik nåkutigingnigtugssat mardluka-
jugput fimale mardlungnik nåkutigi-
neKartardlutik maskinat umataussiat
puaussiatdlo. kingugdlit tåuko nakor-
sausinåuput mekanikeriusinauvdlutig-
dlunit. pilagtaissut pingasussarput si-
samaussardlutigdlunit ikiortitdlo nå-
parsimassunik pårssissut pingasussar-
dlutik, tåssa pilainerme atautsime i-
nuit katitdlutik ancanigdlit ancaneK
mardlugdlunlt. pilainerup nalåne så-
kut ingmikut itoK atordlugo umatip
tigdlernera nalunaerssorneKartarpoK,
Karatsavdlo pissusia åma taimatut mi-
silingneKartardlune kisalo plastikit
suvdlugdlit amitsut tarKanut mangut-
dlugit tarKat naKitsinerat ugtorneKar-
tarpoK. akugtungitsunigtaoK auk mi-
silingneKartarpoK iltimik kulsyrimig-
dlo akoKåssusia påsiniardlugo.
penicillin taimaeKataitdlo pissa-
riaKardluinarput taima sivisutigi-
ssumik sakissat angmåsagåine ase-
rutornigssaK pingitsortiniardlugo.
pilainerme auk akulersorneKartar-
poK aungmut igssornavérsåumik
heparinimik, auiangnik tarKat mi-
ligtornigssåt pingitsortiniardlugo.
ulorianarujugssuarungnaerpoK
— pilaineK KanoK ulorianartigå?
— autdlarterKåravta ulorianartoKa-
KaoK. sivitsormatdle KanoK iliornig-
ssamik påsissaKarpugut, månalo ator-
torigsårneruleravta pilainerup uloria-
nartua mingnerujugssuéngorpoK. pila-
tagssat pissariuvatdlårtinagit pilagti-
tunit 100-init måna atausinaK toKU-
ssalerpoK, autdlarKåumut pilagtitunit
100-init 20 tOKUssarsimagaluardlutik.
pilatagssat pissariugångata umatimi-
kut inardlutigdlit atautsimik pinga-
sunigdlunit ukioKalinartut pilagtarpa-
vut. tamåko erKåisagåine månåkut pi-
lagtitunit 100-init 20—30 anguvdlugit
toicussarput. umatikut inardlutit 100
sivneKartut uvdlumikut nalungilavut.
månåkut ulorianarpatdlårungnaerpoK
umatip iluane avigsårutaussume pu-
tup angisup agdlåt milingniarnera.
taimatut pilagtitunit 100-nit måna
mardlungnit tatdlimat tikinardlugit
toicussarput.
— pilagtitut perKigsivigtarpat?
— apericutauvoK KanoK pissariuti-
gissunik inardluteKarnersut. amerdla-
nerpåtdle åncigtarput, agsorornartu-
nigdle sulinigssamut mianerssutaria-
Kardlutik. Julut
Fuldendt
skønhedspleje
Verden over gør TOKALON
det smukke køn endnu smukkere.
TOKALON er cremer og
pudder — til Dem.
TOKALON er Ikke kostbar
og gør derfor daglig skønhedspleje
til en selvfølge.
aitsåt tåssa hussagtinartut
silarssuak tamåkerdlugo TOKALONlt
arnartavut Ingagdlugit kussag-
tititarpai.
TOKALON tåssa cremet puddet-
dlo — illngnut atugagsslat.
TOKALON aklsOjdngltdlat
talmåltumlk uvdlut tamåkiavdlugit
atortarlénguåklt.
^Tokalofj
i
i
En gros:
amerdlasångordluglt aklklnerussu-
migdlo uvane plnejcarsinduput:
WILLY RASMUSSEN & CO.
Hovedvagtsgade 6, København K
Dagcreme — Skin Food — Skin Beauty Cream — Pudder
.. han elsker mig .. han elsker mig ikke .. han elsker mig ..
.. asavånga .. asångilånga .. asavånga ..
8