Atuagagdliutit - 17.12.1962, Blaðsíða 10

pisimassut pisanganartugdlit
nunarput navssåreridngmassuk
nunavtinut ujardleriartortut ingiléråinausimångitdlat, tamåko
sujulivutdlo pernaunago akiutarsimavdlutik.
ilisimassagssarsiornerpagssuit kinguneKångitsorérsut, nunarput
navssårerKingneKarpoK ukiut 350 matuma sujornagut, tai-
maingmat Erik Augpalugton
Erik AugpalugtOK angutauvoK ilu-
agtitsissoK. taima OKartaria.Ka.rpoK
982-ime Kalåtdlit-nunåt navssårine-
Karmat Atlantikup avangnåtigut u-
miartornera ernarsautigigåine. sordlo
naluneKångitsoK Erik AugpalugtOK Is-
landime erKartuneKarsimavoK ukiut
pingasut erKigsivitsusassoK nunalo ki-
mdtariaKardlugo, angussugamile Erik
navssårniarumatdlerpoK ukiutdlo i-
luaKutaussumik atorumatdlerdlugit.
islandimiut agdlagautitoKåine 875-ime
OKalugtuarineKarpoK „Gunbjørn, Ulf
Krakep ernera, anorerssuarm.it Island
sanerKutinardlugo kimut ingerdlåne-
karame KeKertat, „Gunbjørns skær“
navssårisimagai", månalo isumaKarto-
KartarpoK Angmagssagdlip eruåne Ke-
kertat pineKarsoralugit. tåssatuauvoK
Erik Augpalugtup najorKUtagsså, ki-
ngornale Kalåtdlit-nunåt navssårer-
Kingniardlugo iliornerit erKarsautigi-
gåine iluagtitsinerujugssua tupigissag-
ssauvoK.
atassutenarneK pingårtoK
kingorna Kavdlunåtsiait najugato-
Kåt agdliartordluarpoK inuiaKatigi-
ngordlutik årKigssugausimassut amer-
dlanerpaugamik 3000 migss. inoicar-
dlune, ineritdluarsimassunik ilagigso-
Kardlune påvimit igdlersorneKartunik
sujunigssamilo ingerdlausiat avdlau-
nerusasimagaluardlune pissutsit Kag-
dlikut itut suniuteKarsimavatdlångi-
kaluarpata. taimane månåkutut nuna-
nut avdlanut atåssuteKarnigssaK Ka-
låtdlit-nunåne inunermut pingårutile-
rujugssuvoK, atåssuteKarnerdlo ajor-
narsiartulermat Kavdlunåtsiait kingu-
ariartulerput, Kalåtdlit-nunåtalo atå-
ssuteKarfigineKarnerata kingugdliup
ukiOK 1410-p kingornagut inuit suju-
nigssåt nalorninartorsiortineKalerpoK,
— sujunigssaK ilisimaneKångitsoK u-
kiut 200-ngajait Kångiungmata aitsåt
påsineKartoK.
iluagtitsivdluarsimavoK
Kavdlunåtsiait
puigorneKångitdlat
Kavdlunåtsiait atåssutaerusimåput
puiugausimanatigdle. Kavsérpagssuit-
dlo ukiut tåuko 200-t ingerdlanerine
suliniarsimåput navssårerKingniardlu-
git ikiorniardlugitdlo. sordlo påve
Alexander arfernat 1492-ime påvingo-
rame Kavdlunåtsiait nålagauvfiånik
atéssutaeruvfigineKarsimassumik er-
KaisitsissoK. kungip Christiåt sujug-
dliata 1472-ime Kavdlunåt issigtume
ilisimassagssarsiornerånik sujugdler-
påmik måna taineKartartumik umiar-
tortitsineK autdlarnerpå. admiralinit
mardlungnit sujulerssorneKarpoK ty-
skiussumit Dietrich Pinningimit dan-
skiussumitdlo Hans Porthorstimit hel-
singørimiumit, umiarssuvdlo sumu-
karneranik ajoKersuissugssamik siku-
nutdlo ilisimangnigtumik ilaussoKarti-
neKarpoK norgemio Jon Skolp. ilisi-
massagssarsiornerdle tåuna ilisima-
neKarpiångilax, isumaKarnarpoK Nor-
gemit autdlarnersimassoK Islandilo
avKusårsimagå ilisimaneKardlune, ili-
simassagssarsiorneritdle avdlat ki-
ngugdliunerussut åssigalugit Tunup
sikorssuine saperssipoK.
erKuméKutitut taineuarsinauvoK
angalaneK nangineKarsimangmat
New Foundlandime naggaserne-
Kardlune, tåssalo imåipoK Pin-
ningip Pothorstivdlo Amerika nav-
ssårisimagåt Columbuse ukiunik
20-nik sujorKutdlugo.
ånaissat angnertut
Kalåtdlit-nunåta navssårerKingne-
Karnigssånik soKutigingningneK tai-
maitineKångilaK ilisimassagssarsiorne-
rit iluagtingitsornerisigut. kungeKar-
figtut nålagauvfeKatigit Norgep Dan-
rharkivdlo Kalåtdlit-nunånut OKartug-
ssaulernigssånik kigsauteKarneK piu-
måssuseKarnerdlo pingårnerutineKar-
put, nunarujugssup avanerssuaK itup
oKalugtuarineKarnera ilimanauterpag-
ssuitdlo, sordlo augtitagssanik nav-
ssågssaKarsinauneK ilåuputaoK inuit
inunere atortorpagssuitdlo taimane
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo — ukiume
nutaunerussut tikitdlugit énainexarsi-
manerisa pissariaKarsimanerinut.
Christiåp åipåta Frederigdlo åipåta
ilisimassagssarsiortut autdlartitarsi-
mavait, agdlåtdlunit biskopit kunginit
pissaunikinerungitsut navssårniardlu-
ne angalassutut navssårniartunigdlu-
nit autdlartitsissussutut tunuarsima-
niartarsimångitdlat. inuiaitdlo inger-
dlausiata oKalugtuarineKarneranit na-
luneKångilaK savalingmiormio umiar-
agdl.: Jens Rosing
tortorssuaK niuvertordlo Mogens Hei-
nesen, Kanigissarivatdlågkaminut ato-
Katigingnigsimassutut unerdlutigine-
KarsimagaluartoK, tamånale puiorne-
Karsimavdlune Heinesenip kungimut
Frederik åipånut neriorssutigisimang-
mago 1581-ime Kalåtdlit-nunåt nav-
ssåriniardlugo, ilisimassagssarsiorner-
tutdle avdlatut kinguneKångitsumik
inerneKardlune.
nunavtinik
soKutigingnigdluartoK
Danmarkip oKalugtuarissaunerane
kungit pingårnerpåt ilåt Chr. sisamåt,
avdlarpagssuarnik iliortarnermisut å-
ma tamatumuna aulajangissuvdlui-
nartumik suliaKarpoK. Chr. sisamåt
inuvoK suliniartorujugssuaK, tamånalo
pissutaugunardlune Kalåtdlit-nunå-
nik soKutigingningnera OKautigineKar-
neK ajungajagpoK imalunit nålagker-
suissutut inunerane sivisume pisima-
ssunit avdlarpagssuarnit tunugdliuti-
neKarsimavdlune.
påsineuarpoK pissoKartariaKar-
toK Kavdlunåt norgemiutdlo kungi-
sa Kalåtdlit-nunåt oKartugssauvfi-
giuåsagpåssuk, Christiåt sisamåta
tamånåinardlunit nåmagingilå piu-
massaminutdle Norpolen ilångupå
taimane Nordpolen Kalåtdlit-nu-
nånut atasorineKarmat. piumassaK
Atlanterhavip avangnåtungånitu-
nut atasorineKarmat.
piumassaK angisorujugssuvoK o-
Kautsinilo timitalerniardlugit Chr. si-
samåt 1599-ime Norgep sineriå siner-
dlugo issigtumut angalavoK Nordkap
uiardlugo Ruslandime Murmanskip
sineriå tikitdlugo, — angalaneK sivi-
soKissoK aitsåt ukiut 300-t Kångiung-
mata KångerneKartoK Christiåt Kuli-
ngata Kalåtdlit-nunånut angalanera-
nit.
angalassarnerssuit nalåt
Christiåt sisamåtale ilungersuane-
ranut åma avdlat pissutauvoK, tåssa
taimane nunanik navssårsiornerujug-
ssuit autdlarnersimangmata nunar-
ssup angissusia påsiniardlugo nåla-
gauvfitdlo navssårniaKataussut nutå-
nik nunasiartårtulerdlutik. 1492-ime
Amerika navssårineKarpoK, 1498-ime
Vasco da Gamap Indiamut imåkut av-
Kut navssårå, 1520-milo Magelhanip
Amerika kujatdleK kujarKupå. taima-
ne spaniamiut portugalimiutdlo anga-
laniartuneruput, ingiaKiitåuneratdlo
agdlingårmat Romame påvip silar-
ssuaK mardlungordlugo avgorpå agfå-
nik kangitdlermik kitdlermigdlo nu-
nat tåuko mardluk katuliussunik i-
nugdlit pigssarsiagssaK pivdlugo sor-
ssuterKunagit.
Avangnåne aperKutaulerpoK Ka-
no« pissoKåsanersoK nunat takor-
nartat sujugdliuvdlutik Kalåtdlit-
nunåt navssdrerKisagpåssuk, ki-
ngornalume påsinarsivoK taima år-
dlerisungnigssamut pissutigssanar-
dluartoK.
Amerikap navssårineKarneratigut
påsinarsingmat avKut tåuna atordlugo
India Kinalo tikineK ajornartut nu-
tånik avKutigssarsiornigssaK isuma-
liutigineKalerpoK.
KeKertaK erKarsautåinaK
hollandimiut iluagtingitsordlutik
Europa avangnarKutdlugo angalaniar-
simagaluarput, tuluitdle Amerika a-
vangnarKutdlugo avKutigssarsiorniar-
dlutik. angalanerup-una tamatuma ki-
ngornatigut Kalåtdlit-nunåt iluagtitsi-
nerinåkut navssårerKingneKarpoK. a-
ngutdlo téssauvoK Martin Frobischer,
1576-ime ilisimassagssarsiortut Tuluit-
nunånit autdlarput ping'asunik umiar-
ssuaKardlutik pingajuatdle Shetlands-
øerne nagdlinardlugit anorerssuartit-
dlugo kivivdlune, umiarssup åipåta
tamåna sujuligtutipalåtut issigå uter-
dlunilo, Frobisherivdle umiarssuit
pingajuat atordlugo angalaneK inger-
dlatlnarpå. taimane nunat åssinge so-
runa amigautilerujugssuput, åmalo
erKarsauterssornernik ilaKardlutik,
taimalo Frobisherip nunap åssiliåne
KexertaK erKarsautåinaK ilånguneKar-
simavoK F-rieslandimik atilik. Fro-
bisherip angalanermine Kalåtdlit-nu-
nåta kujatå takugamiuk pingårtipat-
dlangivigpå nautsorssutigivdluinara-
miuk tåssaussoK KeKertaK erKarsau-
téinaK Friesland Kinguminik takuv-
dlugo ingerdlarKinaramilo Baffin-land
navssåralugo. tåssane nunaliaramik a-
ngutitaisa navssårait ujarxat Kerner-
tut kultimut åssingussunik akugdlit,
tamånalo tungavigalugo kunge arnaK
Elisabeth perKussivoK åipåguane Fro-
bischer Baffin-landimukåsassoK. a-
ngalanex pissusigssamisut ingerdlavoK
soKutiginarpiaranilo imaiginarmat u-
jarKat Kernertut amerdlanerussut kul-
timinertagdlit aineKardlutik, ukiutdle
pingajuåne 1579-ime aulajangerneKar-
poK angnertumik angalassoKåsassoK,
umiarssuarpagssuitdlo 15-it autdlarti-
neKarput, umiarssuitdlo ilåta ukissug-
ssat igdlugssardlo usivai.
kingumut Kalåtdlit-nunåt Kångi-
narneKarpoK FrieslandiutineKardlune,
taimanile Frobisherip misigssorumat-
dlersimavå. umiarssuitdlo mingnerit
ilåt atordlugo sikorssuit igpikarpai
nunitdlutigdlo. tamåninerat sivikitsui-
nauvoK, eskimutdle tangmårsimavfiat
nåmagtorpå, eskimutdlo ilait Kivdlcr-
toraminernik pigissaKarput Kavdlu-
nåtsiainit pissusimagunartunik.
„tujorminartup nunå“
1585-ime tuluk, John Davis, ilisima-
ssagssarsiorpoK. Kalåtdlit-nunåt er-
ssersimavå agdlautigalugulo nunaussoK
angisorssuaK Kaersuvdlune najorumi-
naitdlunilo, sermerssuarnit avgorne-
Karsimavdlune sikunitdlo ingerdlaor-
tunit kaujatdlagsimavdlune, sineri-
ssavdlo nunatå najoruminaigingåra-
miuk „tujorminartup nunå“nik taisi-
mavdlugo. sinerlssame pingasutigut
nunisimavoK, kujatåtungåne, kingorna
Kangåmiune Manitsumilo, tikitamini-
lo tamane eskimunik nåpitsissarpoK
agsutdlo ikingutigdlerfiginiartarsi-
mavdlugit tamatumunalume iluagtit-
sivdlune, Davisivdlo sujugdlerpauv-
To berømte grøn-
lændere P6k og
K'iperoK. De var
hjemført i 1724 og
var malet i Kø-
benhavn.
kalåtdlif tusåma-
ssaf mardluk P6k
åma K'iperoK. téu-
ko avalåuneKarsi-
måput 1724-me
KalipangneKarsi-
mavdlutigdlo Kø-
benhavnime.
kunge imainåungitsorssuaK Christiåt
sisamåt, nunavtinut ilisimassagssarsior-
tunik autdlartitsissoK 1 605-ime.
Den navnkundige konge Christian IV,
som sendte en ekspedition til Grøn-
land i 1605.
dlune nuna inuilo iluamik agdlautigi-
simavai. Amerika avangnarKutdlugo
avKutigssarsiortuarnermine ukiut
mardluk Kångiutut Davis Kalåtdlit-
nunåta kitånut perKigpoK taimanilo
sinerssordlune Upernaviup avangnå-
nguanut pivdlune tamånile sikusiuler-
dlune umiangajavigdlunilo.
umiarssuit pingasut
1588-ime Christiåt sisamåt kungi-
ngorpoK, tamatumalo nalåne England
Danmarkilo ikingutigigdluarput. iki-
ngutigingneK tamåna iluaKutsiutdlugo
kungip tuluit Kalåtdlit-nunåliartartue
suleKatigineKalersipai, tåukulo suju-
lerssortiliutdlugit ilaussutitdlugitdlo
ilisimassagssarsiortitsilerssårpoK 1605-
ime piviussungortineKartumik. ilisi-
massagssarsiortut pingasunik umiar-
ssuaxarput angnerssaralugo „Trost“
80 tonsit erKånitoK John Cunning-
ham nålagaralugo James Hallilo ili-
simassortaralugo sikusiornigssamutdlo
ilisimassortaralugo. taineKartoK kir
ngugdleK James Hall Davisip ilisima-
ssagssarsiornerine ilaussarsimavoK, u-
miartutdlarKigsorssussoK ilisimane-
KarpoK åmale sukangnersorssuvdlune
kingorna påsinarsissumik ilumut tai-
måitussoK. umiarssup éipå „Løven"
Kavdlunånik inugtaKarpoK akimaneK
Godske Lindenov nålagaralugo aitug-
toralugulo angut Peder Kjeldsenimik
atilik københavnimio. Lindenovip u-
miarssuå åma 80 tons erKåne angissu-
seKarpoK, umiarssuitdle pingajuat tu-
lup John Knightip nålagauvfigisså 25
tonsinauvdlune ateKardlunilo „Mar-
katten".
ugpernarsautigssat
eskimut mardluk
majip åipåne 1605 umiarssuit tåuko
pingasut Københavnimit autdlarput a-
joratigdlo Kalåtdlit-nunåta kujatåta
kimut sineriå anguvdlugo, tamånile
Lindenow ilisimassagssarsiortutdlo
sujulerssortåt tuluk ingerdlarKing-
nigssamingne avKutigssartik pivdlugo
isumaKatigingivigput, tamatumalo ki-
ngunerå Lindenow umiarssuarminik
„Løven“imik ilaminit avigsårmat i-
luagtitumigdlo sikut igpikardlugit
K’eKertarssuatsiaine nunitdlune.
ilisimassagssarsiortut anguniaga-
råt Kalåtdlit-nunåt navssårerxing-
niardlugo, Lindenowilo isumaKar-
poK tamåna anguneKartoK, nunap
misigssorniarneranut pivfigssaK a-
7&BUKO
ti! bords...
10