Atuagagdliutit - 17.12.1962, Qupperneq 16

SVALBARD silarssup avangnåne nuna
l'ssigtup nunå, Kånaine ikuatdlagtulik nånungniardlo 70-inik ukiulik
skoleleder Rasmus Bjørgmose, K’ornoK, onalugpalårtoK Sval-
bardime tikerårnermine påsissaminik
Svalbard imalunit Spitzbergen nu-
nauvoK åssigingitsutigut oKautigine-
KarsinaussoK silarssuarmik påsissag-
kavta avangnånitutut avatånitututdlo.
Kavsitigut taineuarsinauvoK kikunit
pigineKångitsutut, måssa måna ukiut
35-ngortut norskit OKartugssauvjigi-
ssåtut akuerineKarsimagaluardlune.
OKartoKartarpoK Europap kigdligi-
gå Norgip avangnamut isua Nordkap,
uvdlutdle mardluk avangnamut inger-
dlai-Kigkåine tikitagssauvoK Sørkap,
Spitzbergenip kitåta kujåmut isua, tå-
sséngånitdlo autdlarnerput KeKertat
hollandimiut arfangniat Spitzbergeni-
mik atsersimassait, ilåtigut ingigtunik
KåKaKarnera pissutigalugo. KeKertat
Smeerenburgip kangerdluane ser-
meK 1930-mTf 55-ip tungånut fivfar-
simavoK 300 meterit migssiliordlugit.
ukiut 30 matuma sujornagut KaKap
KaKornerssai sermimik Kagdlerne-
Karsimasimåput. 1955-ivdle Kericanit
1960-ip tungånut sermeK 30 meter
migss. savssarKigsimavoK.
tåuko angnertussuseKarput 62.000
kvadratkilometer migssiliordlugit, té-
ssa Danmarkip åipå avigdlugo ang-
nertussuseKardlutik.
KeKertat tåuko norskisut taineKar-
tarput Svalbardimik åma tåukununga
atavdlune Bjørneø kiserdliortoK si-
kuiuitsup avangnardliup imartåta
Norgip Svalbardivdlo akornånltoK,
putsumit torKortaujuåinartoK. téussu-
ma inugai radiOKarfingmik silasior-
fingmigdlo nåkutigingnigtut.
amerikamiut rusitdlo sanilerit
Svalbardime „igdloKarfit angner-
ssåta“ Longyearbyenip avKutåne Ka-
nigtunguvdlugit sanerKupavut rusit
aumarutigssarsiorfé mardluk Barents-
burg ama Grumantbyen. Longyearby-
enimut atsiuneKarsimavoK amerika-
mio John Longyear, tåssane aumaru-
tigssarsiorfingmik ingerdlatsisimassoK
1904-mit 1916-imut, aumarutigssar-
siorfiup norskinit peKatigingnit tigu-
neKarnerata tungånut. Longyearby-
enime sigssiugkap Kåniput helikopterit
mardluk amerikamiut tamåne ulia-
siornerme atugait. tåssaKauna silar-
ssup ilaine avdlane månisut sujumu-
gagssaKarpa, amerikamiut tingmissar-
tue akornusersorneKaratik rusit suliv-
feKarfinik Kulauaisinauvdlutik, ulia-
mik ujardlernermingne amerikamiut
tingmissartuisa Karssutardlugit rusit
KivdlerivfeKarfé aumarutigssat surm-
ssusianik ujardliutit? — Svalbardime
taimågdlåt taimåitoKarunarpoK!
nuna tamanut angmassoK
D/S „Lyngen“ip nålagåta Olav Jen-
senip tamåna imatut navsuiarpå:
— Svalbard kikunitdlunit najorne-
KarsinauvoK. norskit pigigaluarpåt
Kanordlo måne pissoKarnera uvagut
Bræen i Smeerenburgtjorden har i
tiden fra 1930—55 trukket sig ca.
300 meter tilbage. De lyse partier
på fjeldene var dækket af is for 30
år siden. Men i tiden fra 1955—60
har bræen skudt sig ca. 30 meter
frem igen.
nåkutigigaluarparput, akornusersui-
ngisåinarpugutdle nuna tamanut ang-
mangmat — nunamutdlo iluaKutaugi-
nartugssauvoK amerikamiut uliamik
navssåsagpata.
ilumorpoK Svalbard norskinit oKar-
tugssauvfigineKarmat sysselmandilo
tamåne Kutdlersaussutut ingmat, ru-
sit aumarutigssarsiorfeKarfé åma o-
KausigssaKarfigalugit. rusit najuga-
Karfisa kigdleKarfeKarnerat OKautigi-
savdlugo ajornakusorpoK, ingmikut-
dlunime kigdliligaugunéngitdlat. ru-
sit norskitdlo åma ukiunerane ilåtigut
atåssuteKaKatigigtarput, issigtunime
ilerKuvoK angalaortut Kimugsimik ti-
kiutut unuivfigssaKartariaKartut inug-
siarnersårfigissardlugit. taimatutdlo
oKautigineKåsaoK angut inusugtoK Ny
Ålesundimio rusitdlo mesteriat Ba-
rentsburgimingånérsoK ardlåne skaki-
mik unangmisimassut. åmåtaordle ru-
sit tikerårtarsimåput norskit najugåi-
nut åssigingitsunik alikusersuissarsi-
mavdlutik erinarssordlutik Kitigdlu-
tigdlo åma mandolinaussamik rusit
nipilerssutånik balalajkamik. ilimagi-
neKångilardle ukiamut skakimik u-
nangmissoKarKingnigsså tusarneKar-
simangmat mestere Barentsburgimi-
ngånérsoK Ruslandimut utersimassoK,
rusit unangminigssånut sunutdlunit
akuliutingisåinarmata ajugaunigssar-
tik Kulåkérdluinarsimångikångamiko.
tusagara nåpertordlugo norskit au-
marutigssarsiorfine ukiumut aumaru-
tigssat 300.000 tons migss. piarneuar-
tarsimåput. påsingilara rusit auma-
rutigssarsiorfine Kanon angnertutigi-
ssumik piaissoKartarnersoK, ilimagå-
rale rusit angnertunerussumik piai-
ssartut. KularndngilaK piaivfit ang-
nertussusé sulissuilo nautsorssutigisa-
gåine ukiumut 3U—1 mili. tons anguv-
dlugit piarneuartartut.
aumarutigssarsiorfit rusit pisiait
nalunångilaK aumarutigssarsiorfit
taimåitut imåinaK rusit iperarumåså-
ngikait. aperissoKarsinauvordle rusit
KanoK ilivdlutik maunga pisimaner-
sut. tamåna tupingnartoKångilaK. u-
kiune kingugdlerne misigssuinertigut
påsineKarsimavoK itsardle imaKa vi-
kingit nalånile norskit arfangniat (i-
maKa åma danskit) åmale rusit pinia-
riat KeKertanltarsimassut.
tamatumungale tungatitdlugo erKai-
niarpara vikingit nalåne amerdlaner-
nik svenskinik inoKarsimagunartumik
vikingit nålagauvfeKarsimassut angi-
sumik måna Ruslandip ilåne Garda-
rigimik taineKartarsimassumik. Sval-
bardime tugtut åma tikiusimåput Rus-
landimit Barentshavikordlutik pugtå-
tigut. ukiut 200 matuma sujornagut
måne arfangniat perugtulermata åma
rusit peKatausimåput, taimatutaoK
Danmarkimit, Norgemit, Hollandimit,
Englandimit, Skotlandimit, Hamborg-
imit kisalume Amerikamit Frankrigi-
mitdlo arfangniaKartarsimavdlune.
arfangniatorKat ilerfe aserfatdlagsi-
massut Kissugtait saorngilume sarKu-
minalersimassut tamatuminga nipait-
sumik OKalugtuartuput.
rusitdle uvdlumikut aumarutig-
ssarsiorfingnik pigingnigtunerat
pissuteKarpoK aumarutigssarsiorfit
tåuko hollandimiunit pisiarisi-
mangmatigik, Svalbardip norski-
nit OKartugssauvfigineKartutut a-
kuerineKarnera ukiorpålungnik su-
jorKutdlugo aumarutigssarsiorfit
tåuko hollandimiut taimaitingmati-
gik. taimane norskit nålagkersui-
ssue aperineKarsimagaluarput aki-
kitsumik aumarutigssarsiorfit pi-
siariumanerait, någgårsimavdlutig-
dle. tåssa taimane!
måna rusit aumarutigssarsioKatigit
Archticheski Ugoilj, piaivfé igdloKar-
fit pingasuput, Barentsburg, Gru-
mantbyen åma Pyramiden, tåuko
mingnerpåmik 3000-nik inoKarunar-
dlutik, tåssa norskit Svalbardimitut
pingasoriautånik amerdlåssuseKardlu-
tik!
ersserKigsarneKåsaordle kisitsisit
taineKartut erKorKigsårunångingmata.
ukiut ardlåine aumarutigssat tunitsi-
vigssaKarniarnerat ajornakusulermat
aumarutigssarsioKatigit atortorissa-
mingnik nutarterisiméput piainerup
ingminut akilersinaunerunigsså suju-
nertaralugo, atortorigsårnerulerneruv-
dlo kingunerissånik sulissut ikilisine-
Karsimavdlutik. taimatut igdloKarfit
angnerssåt Longyearbyen ukiut mar-
dlugsuit matuma sujornagut 1200-nik
inoKarsimagaluartoK måna 800-narnik
inoKalersimavoK.
igdloKarfiup inuinit tåukunanit 700
sivnerdlugit angutåuput.
utorKalinersiutilik nånungniaK
OKautigissariaKarpoK Svalbard er-
Kumitsumik angutit paradiserigåt. tai-
matut OKalugpalårpoK piniariaic 70-
inik ukiulik Hilmar Nøis, Longyear-
byenime sigssiugkame nåpitara.
Hilmar Nøis piniariat itsåkajåt ar-
dlaKångitsuinångortut ilagåt. tåussu-
ma ukiunerane teriangnianut putdla-
tine nåkutigissarpai puissiniartardlu-
ne nånungniartardlunilo apume inui-
lårssuarme piniartardlune Kingmine
kisisa ilagalugit. Svalbardime Kimug-
tigineKarnerussarput canadamiut
Kingmé, Kåsugtutdle takornartanut er-
sinavigsortut. sorssungnerssup kingu-
ninguagut Kingmit taimåitut nålu-
ngiarssungnik mardlungnik igdlut si-
latåne KamutérKanitut uiartuisimå-
put, tamatumalo kingorna ungalusså-
nitineKardlutik pitugtarineKartalersi-
måput, inerterKutivdlo uniortineKå-
nginigsså sukangnersumik maligtari-
neKardlune.
Hilmar Nøis avdlåungilaK vikingito-
KavigssuaK. OKalugtuatdlarKeKaoK i-
nulingmut pigångame nipåiniartarane,
tåssalo oKalungusiardlune autdlarti-
kune imåinaK kipititagssaussarane.
tåuna utorKaK kikut tamarmik nalu-
ngilåt Norgemilo ilisimaneKardlualer-
simavoK misigissalerssårutai avisilior-
tumit agdlangneKarsimangmata, misi-
gissarpagssuarminigdlo atausiarane
Norgep radioatigut OKalugpalårtarsi-
mavoK.
ukiorssua k tamåt igdluvig&nguane
piniarfingminltarpoK. augpalugtunik
nujaKardlunilo umeuaraluardlune a-
mia KerneKaoK angalåinartugame pa-
lisimanermit. utorKalinersiuteKarpoK,
taimåikaluartordle nånumik takoriar-
dlune piniarnigssamut sule tamnarta-
rane.
300-nik nånugsimassoK
aperåra ukiut ingerdlaneråne nånu-
nik KavserårsimanersoK.
nangåssorssuarmik akivoK ersser-
Kigsumik oKarsinaunane nånugtari-
ssarpagssuane agdlagtorsimånginami-
git. ilimagåle ikingnerpåmik 300-rår-
simåsavdlune — imaKale amerdlaner-
susagaluartut....
ukiut 35 taimatut inusimavoK, 18-
inik ukiOKardlune, tåssa ukiut 52 ma-
tuma sujornagut Svalbardimut piner-
me kingorna. kisimituéinarsimavoK
kiserdliortunanile. kiserdliortuåinara-
luardlune nipaerdlungorsimångilaK
erKumikajårtungorsimananilo, av-
dléungilarme sule nukagpiararssuaK.
— tåssalo alianaeKutå måne Kå-
Kat» akornåne iluarisatsåmik inu-
ssariaKarmat arnat pivdlugit alia-
sdtigssaKånguarane.... OKarpoK.
piniartut norskisut avdlatut Sval-
bardimitutut aningaussarsiamik 4
pct-ianik akileråruteKartarput, ukiu-
mut atausiardlutik akilissardlutik u-
kiumut nåmagtunik sitdlimatigssa-
mingnik pisiniautigalugo.
taimåitordle Hilmar Nøis atausiara-
ne ukiumut inulingmukartarpoK, jut-
dlip migssåne Longyearbyenimukar-
tarame, Kåumatit sisamat sivisutigi-
ssumik kaperdlarugtornerata nalåne.
— åmame Norgeme ilagissanut te-
legramiutigssat erKaimassariaKartara-
mik, OKarpoK, issorissariaKångilardlu-
me inulingmut jutdlisioriartorKune-
Karsimagångame någgårumaneK ajor-
mat.
sorssungnerme ikuatdlagtut
amiåkuat
sorssungnerup nalåne Hilmar Nøis
tuluit nunånut KimarnguneKarsima-
vok norskit Svalbardimitut amerdla-
nerit peKatigalugit, ikigtuinånguitdle
Norgemut tyskinit tigumineKartumu-
karsimavdlutik.
sorssungneK Svalbardimut imåinau-
simångeKaoK, ilame agdlåt OKartoKar-
sinauvoK KeKertat tåuko silarssuarme
sorssungnermit angnerpåmik erKU-
gausimassutut ilagigait. sorssungneK
soraermat igdlo atausinaK amiåkusi-
mavoK sorssungnerup sujornagut sa-
naortugarpagssuarnit. amiåkussoK
tåuna igdlorujugssuvoK hollandimiut
Kanga sanasimassåt, sule måna rusit
igdloKarfiåne Barentsburgime igdlu-
nit angnerssaussoK. sivnere aseror-
dluinarneKarsimåput isatemeKarsi-
Den danske læge Anders Vinfhen Jo-
hansen, Ny Ålesund, tidligere Ang-
magssalik.
Ny Ålesundime nakorsaK danskeK
Anders Vinthen Johansen, sujornagut
AngmagssalingmTsimassoK.
mavdlutigdlunit iluaKutiginiagagssau-
jungnaerdlugit.
1940-me Svalbardime piarneKarsi-
måput aumarutigssat 350.000 tons
migss. umiarssuarmik Norgemut ag-
ssartorneKarsimavdlutik, autdlarKåu-
mutdlo sorssungneK malugineKangår-
simångilaK. tåssångåinardle sorssung-
neK Svalbardimut ångusimavoK piu-
nérussivdluinardlune aseruivdlune
naligssaKångiussartumik. angnertu-
vatdlåsaKaoK akiutarnerpagssuit må-
ne erKartusagåine ilåne norskit tu-
luitdlo ilånilo tyskit ajugaussardlutik,
taineKåsaordle erKartorneKartut tåu-
ko ardlaleriardlutik nunigussissarsi-
massut såkututigut oKartugssåussuse-
Kartugssamik atorfinigtitsissarsimav-
dlutik tamarmigdlo ånaissaKarsima-
Kalutik.
sorssungnerup nalånernisat a-
midkuåtut sule Longyearbyenime
takugssauvoK aumarutigssarsiorfik
ikuatdlagtoK. tduna 1941-me uaer-
tartunik ndkatitsivigineuarsimavoK
sulilo ikumavdlune, pujorssuaK na-
ngdtakdssoK Svalbardip isseriånut
akuler ssutdlune.
sordlo naluneKarunångitsoK åma A-
vangnåne KéKamik ikumassoKarpoK
agdlagtarfigssiamik uliamik akuling-
mik. tåuna ukiorpålugssuångortut i-
kumasimavoK, taimåitoKartarnera å-
ma vikingit Erik Rødep nalånile u-
kiut 1000 matuma sujornagut OKalug-
palåråt, Longyearbyenimilo pujor-
ssuaK KåKanit anitdlakåssoK takugav-
ko isumaKalersimagaluarpunga tai-
måitusoralugo.
tåuna sorssungnerssuarme ikuat-
dlagtut kingugdlersåt — anersame tai-
mane ikuatdlagtitarpagssuarnit tåuna
månamut amiåkungila? — sule ukior-
pagssuit KamineKarsimanaviångilaK.
påsisimangnigtut nunanit avdlanit
aggerKuneKarsimassut oKautigisima-
våt aumarutigssat KåKat ikeranitut i-
kuatdlagtineKarsimassut, taimåitordlo
Kanordlunit iliordlune Kaminiarssari-
galuaråine iluaKutaussugssåungilaK,
taimåitordle ikuatdlarKårneranut na-
lerKiutdlugo månåkut Kavsunerusi-
mavoK.
nakorsat avangnardlersåt
dansken
Svalbardip sineriaine kangerdluini-
lo angalaornivne Kalåtdlit-nunånisi-
massumut soKutiginartunik alutornar-
tunigdlo sujumugaKartåinarpunga,
nuname Kalåtdlit-nunånut éssingo-
Kingmat, måssa Kalåtdlit-nunåt ang-
nerugaluaKissoK.
Ny Ålesundip inue silarssuarmiunit
avdlanit avangnardlersaussunik ing-
mingnut taigorput, kukunerungilar-
dlume silasiorfinarne najugaKartut
avdlat erKåisångikåine. tåssane taku-
vara napassuliaK norskip Roald A-
mundsenip Kutdlartausiaussamut si-
låinåkortåumut „Norge“mut pitugfigi-
aktiese lskabet
DE DANSKE SUKKERFABRIKKER
danskif sulivfigssue sukuliorfif
16